Teknologins filosofi kompendium av

DEN TEKNOLOGISKA DETERMINISMEN

Determinismen är en filosofisk lära som går tillbaka till de antika filosoferna. Den blev ett slags officiell vetenskapsfilosofi under 1600-talet. Vid denna tid utvecklades den tankemodell som sedan kom att dominera vetenskapen. Den baserades, lustigt nog på den tidens maskinteknik, närmare bestämt på finmekaniken. Dess viktigaste produkt var det mekaniska urverket. I dag är vi så vana med klockor att vi knappt kan fatta en kultur som lever utan dem. Klockan var en teknisk, inte en teknologisk uppfinning. Den är baserad på sunt förnuft och hantverk, inte på några vetenskapliga teorier. De första kända urverken är från 1300-talet. De konstruerades, som man kan vänta under en tid när religionen dominerade livet, för att folk skulle veta när det är dags att gå till kyrkan. Urverken installerades i höga torn för att vara synliga för alla. För att folket verkligen skulle veta vad klockan var slagen riktade man sig inte bara till synsinnet utan också till hörsel. Klockornas klang ljöd över många kilometers avstånd.

Jag vill kraftigt betona att mekaniska urverk snabbt blev vanliga i Europa, men inte i de andra högkulturerna vid denna tid dvs i Kina, Indien och den s.k. ottomanska (turkiska) kulturen. Vid denna tid härskade de turkiska sultanerna över nuvarande Grekland och en stor del av Balkan. Turkiska lärde kände väl till vetenskap och teknik i Europa. Kopernikus heliocentriska teori godtogs utan större problem av ottomanska astronomer. Militär teknik tog man gärna över. Men för urverk hade man inget intresse. Tydligen spelade religionen igen den avgörande rollen. Medan kyrkorna i Europa försågs med klockor var det ingen som ens tänkte på att ersätta böneutroparna i minareterna med mekaniska urverk. En orsak anses vara att klockorna inte var vidare exakta. Efter ett dygn kunde de gå en halv timme fel. Muslimerna skall be och knäfalla mot Mecka fem gånger om dagen, men klockor ansågs inte ge tiden tillräckligt noggrannt. En annan orsak var att klockorna ansågs ovärdiga en religiös ceremoni. Muslimerna motsatte sig likaså länge tryckning av Koranen. Skriften ansågs så helig att den endast fick skrivas för hand av djupt troende människor.

Inom kristendomen fanns aldrig något direkt motstånd mot ny teknik. I själva verket gick kyrkan ibland i spetsen när det gällde att införa tekniska innovationer. Detta gällde som vi sett mekaniska urverk. Det gällde också boktryckarkonsten. De första böcker som trycktes var religiösa skrifter. De kristna ansåg aldrig skriften i sig själv vara helig, utan endast innehållet. Att trycka bibeln ansågs vara ett utmärkt sätt att göra Bibelns innehåll tillgängligt för allmänheten. Luther betonade speciellt starkt att var och en själv skulle läsa Bibeln. Kyrkan stödde också användningen av vattendrivna kvarnar, krossar, stampar och andra maskiner. Kostren hörde till de första som började använda vattenkraft. På det sättet behövde munkar och nunnor använda mindre tid för det dagliga arbetet och fick mer tid för bön, meditation och studier.

Här bör vi notera att det fanns en s.k. social beställning, alltså ett behov av en metod att bestämma tiden. Vattenur, timglas och framför allt solur användes under antiken. Men solur lämpar sig bara i mycket soliga trakter, alltså medelhavsområdet. Vattenur och timglas var omöjliga att installera i höga torn. När ekonomin i Europa blev bättre efter år 1000 ökade intresset för mekaniska apparater, framför allt för olika vattendrivna apparater. Kunskaperna i enkel mekanik ökade. Det fanns sålunda en social beställning från kyrkans sida samtidigt som det fanns en växande skicklighet i mekanik hos hantverkarna. Här har vi ett ganska typiskt exempel på vilka faktorer som kan leda fram till en innovation. Men när denna uppfinning väl är gjord så kommer den i sin tur att påverka samhället i mer eller mindre hög grad.

Urverken utvecklades mycket långsamt, men på 1600-talet var urverk av olika slag, också små bärbara klockor vanliga. Vid denna tid konstruerades också andra mekaniska apparater såsom räknemaskiner och ett slags mekaniska människor, robotar eller automater. Ett urverk är en deterministisk maskin. Om man känner till 1) hur det är uppbyggt, 2) vilken drivkraften är, och 3) den exakta positionen hos delarna vid en given tidpunkt så kan man exakt räkna ut dess tillstånd för varje tidpunkt i framtiden. Urverket blev nu en förebild för forskarna. Man utgick ifrån att hela universum är ett oerhört sinnrikt urverk, skapat av Gud. Denna tanke kändes så mycket rimligare därför att fysikerna lyckades formulera ett fåtal rörelselagar genom vilka alla processer på himlen kunde beräknas och därmed vetenskapligt förklaras. Isaac Newton visar i sitt epokgörande arbete Principia Mathematica Philosophia Naturalis (Naturfilosofins matematiska principer)(1687) hur man kan beräkna planeternas rörelser, sol- och månförmörkelser, ebb och flod, samt en rad andra astronomiska observationer. Det föreföll därför klart att himlakropparnas rörelser var förutsägbara in i minsta detalj. Det var naturligt att anta att denna determinism gällde alla materiella kroppar, t.ex. väderleken, växtligheten och djuren. Också människans kropp antogs sålunda vara en automat, dvs ett deterministiskt system.

Man kan knappast finna en klarare beskrivning av vad determinismen innebär än i följande citat av Leibnitz i slutet av 1600-talet: “Att allting sker på grund av en förutbestämmelse är lika säkert som att tre gånger tre är nio. Ty förutbestämmelsen består däri att allting hänger samman som en kedja och att, innan någonting inträffat, det lika ofelbart gäller att det kommer att inträffa som, sedan det inträffat, det ofelbart gäller att det har inträffat...om någon hade tillräcklig insikt i tingens inre delar, och dessutom minne och förstånd för att ta alla omständigheter med i sin beräkning, så skulle han vara en profet och skåda det framtida i det närvarande såsom i en spegel.”²⁰

Den mest kända och berömda formuleringen av determinismen finner vi hos den franske matematikern Laplace (1812). Han tänker sig en superintelligent varelse som i ett givet ögonblick känner till alla naturlagar och “alla lägen av de ting av vilka världen består”. För en sådan intelligens vore, menar han “intet osäkert, och framtiden liksom det förflutna skulle vara närvarande inför dess ögon.”²¹

Det är viktigt att man inser vad determinismen är, och framför allt, vad den inte är. Den determinism som Leibniz och Laplace ger uttryck för är en filosofisk lära, ett sätt att uppfatta världen. Hela universum med allt här finns, från stjärnor till atomer, antas vara ett enda deterministiskt system. Detta är inte en vetenskaplig teori, och än mindre en bevisad vetenskaplig teori. En dylik filosofisk lära brukar kallas metafysisk. Den kan varken bevisas eller motbevisas. Den är en slags trosuppfattning.

När man talar om determinism inom vetenskapen avser man vanligen inte en lära eller teori utan en tankemodell. En sådan är en utgångspunkt, ett antagande i forskningen. Determinismen har visat sig vara en mycket fruktbar tankemodell. När man står inför ett problem är det klokt att börja med att att försöka lösa det enligt denna modell. Man antar då att det finns en deterministisk, kausal mekanism som löser problemet. Man försöker sedan genom experiment eller andra metoder klarlägga denna mekanism och sedan använda den för att göra förutsägelser. Inom den s.k. klassiska fysiken var modellen mycket framgångsrik. Man lyckades fastställa en mängd orsakssamband, som kallades naturlagar. Men det visade sig småningom att det finns många problem som inte kan lösas deterministiskt. När det gäller t.ex. gasers egenskaper eller värme använder man i stället en statistisk modell. Anta att vi vill finna lagarna för hur en gas beter sig. Gasen, t.ex. luften, består av triljoner molekyler. Enligt den deterministiska modellen bestäms varje molekyls bana entydigt genom mekanikens lagar. Detta hjälper oss inte eftersom vi inte kan mäta läge och hastighet vid en viss tidpunkt för alla molekyler. Den statistiska modellen innebär att vi antar att varje molekyl rör sig slumpmässigt, och slumpmässigt kolliderar med andra molekyler. Då kan vi tillämpa lagarna inom sannolikhetsteorin på gasen. Termodynamiken, den fysikaliska teorin om värme och energi, är sålunda baserad på denna modell, och inte på den deterministiska modellen.

Under 1900-talet har forskningen visat att det finns andra områden inom fysiken på vilka den deterministiska modellen inte kan tillämpas. Standardtolkningen av kvantfysiken innebär att materiens minsta beståndsdelar, elektroner osv, beter sig enligt sannolikhetslagar, inte enligt deterministiska lagar. Ytterligare kan här nämnas kaosteorin som utvecklades under 1970-talet. Den visar att Laplaces idé om en superintelligens som kan se in i framtiden och det förflutna är en omöjlighet, även om universum faktiskt är deterministiskt. Att förutsäga väderleken är ett konkret exempel. Man antar att väderleken är ett deterministiskt system. Alla vet att det trots moderna datorer är omöjligt att förutsäga vädret ens en dag framåt med full säkerhet. En minimal påverkan, som inte ens är mätbar, kan i det långa loppet få dramatiska effekter på hela systemet. En belysande bild är att den obetydliga rörelse i luften en fjäril i Kina åstadkommer långt senare kan ge upphos till ett kaotiskt beteende som blir till en hurrikan i USA.

Men det största problemet för determinismen är förstås människn själv. Mänskligt beteende är som alla vet omöjligt att förutsäga med säkerhet. Ännu omöjligare är det att förutsäga våra tankar. Den deterministiska modellen kan inte tillämpas på människor. Sannolikhetsmodellen fungerar ännu sämre. Ändå kan vi rätt bra förstå varandra och rätt ofta förutsäga varandras beteende. Den modell vi då använder kallar jag förståelsemodellen. Den utgår från att vi alla i stort sett känner och tänker på samma sätt. Därför kan vi sätta oss in i andras tankar och känslor. Därför kan vi förstå dem och i viss mån förutsäga hur folk handlar.

Vad innebär då teknologisk determinism? Om vi följer Libniz och Laplace innebär den att teknologin utvecklas enligt sina egna inneboende lagar. Det är inte vi som styr teknologin utan teknologin styr oss och styr samhällets utveckling. Att tro att vi kan välja är, enligt denna uppfattning, en illusion. Ellul förefaller att ha varit anhängare av en sådan sträng determinism. Detta är en metafysisk uppfattning. Den kan varken bevisas eller motbevisas. Det är upp till var och en att ta ställning.

Teknologisk determinism som tankemodell är intressantare. Hur användbar är determinismen som modell när vi försöker förstå den teknologiska utvecklingen. Robert Heilbroner publicerade 1967 en ofta återgiven uppsats i vilken han försvarar något han kallar svag teknologisk determinism. Han menar att determinismen i betydande grad förklarar utvecklingen. Som vi tidigare sett är Fukuyama inne på samma linje. Teknologin leder till att olika kulturer alltmer börjar likna varandra. Men både Heilbroner och Fukuyama betonar att andliga och kulturella faktorer också är viktiga. Heilbroner skriver att även i sådana fall där teknologin förefaller att spela den avgörande rollen så finns det också ett “socialt” element. Hans sammanfattar: “In this way the machine will reflect as much as mold...”²² Maskinen reflekterar samhället, lika mycket som den formar det.

Jag hävdar här att den deterministiska modellen inte räcker för att förklara den teknologiska utvecklingen. Jag hävdar m.a.o. att den teknologiska determinismen är en alldeles för enkel modell. Detta innebär att vi inte, som Ellul hävdar, är teknologins “slavar”. Vi är inte “inramade” som Heidegger säger, och inte heller är det, som von Wright antar, möjligt att säga något specifikt om framtida utveckling. För att verkligen förstå den tekniska och teknologiska utvecklingen måste lägga huvudvikten vid förståelsemodellen.

Ett tungt motargument mot determinismmodellen är att alla förutsägelser om framtida teknologi har visat sig vara felaktiga i den mån som de inte är trivialiteter. Filosofer gör nästan aldrig förutsägelser i rädsla för att ha fel, men Heilbroner skrev följande om framtiden1967. “We cannot say wether the society of the computer will be the latter-day capitalist or the communist, but it seems beyond question that it will give us the technician and the bureaucrat.”²³ I efterhand är det märkligt att så många vid denna tid ännu trodde att kommunismen skulle vinna det kalla kriget. I själva verket blev just datorerna en av kommunismens akilleshälar. Den tröga och tungrodda planekonomin i Sovjet visade sig hopplöst ineffektiv när det gällde datorer. I det fria forsknings- och företagsklimatet i USA arbetade ungdomar entusiastiskt med de nya idéerna och grundade firmor som blev grunden för en utveckling mot dagens persondatorer. När USA dessutom förbjöd exporten av datorteknologi till kommunistländerna blev dessa hopplöst efter i utvecklingen.

Detta exempel visar hur viktig kulturen är för teknologin. Medan datorteknologin blomstrade i USA:s fria kultur stampade den på stället i Sovjets tunga byråkratiska kultur. Faktorer som jag sammanfattar under ordet “kultur” spelar en avgörande roll för vilken teknologi vi får.

I motsats till den teknologiska determinismen hävdar jag sålunda en hypotes om “kulturell determinism”. Den innebär att teknologin inom en kultur styrs av kulturella faktorer. Dessa är av olika slag, t.ex. religion, politisk och ekonomisk ideologi, gruppintressen och grundläggande mänskliga behov. Dessa är, enligt min hypotes, de förklarande faktorerna, de orsaker, som styr tekniken och teknologin.

De påverkar också vetenskapen, men i mycket mindre utsträckning därför att vetenskapen inte har konkreta, praktiska, nyttiga mål. Vetenskap bedrivs, som vi sett, i främsta hand “för kunskapens egen skull”, för att människan har ett grundläggande behov av att förstå den värld hon lever i. Vetenskapen och religionen växer fram ur samma grundläggande behov av förståelse. Båda söker ett svar på frågan Varför. Tekniken och teknologin växer fram ur praktiska behov, ur frågan Hur.

Jag underbygger min hypotes med några konkreta exempel.

1. 
   Vetenskaplig forskning uppstod första gången i den antika grekiska kulturen. Men denna forskning blev aldrig grunden för en teknologi. Varför? Ingenjör Bjarne Huldén, expert på antikens teknik, skriver: “Till de estetiska synpunkterna i antikens vetenskap ansluter sig tron att människan var destinerad att leva i världen, inte att exploatera eller korrigera den. Tekniken var motbjudande då den försökte få naturen att underkasta sig människan, ja i viss mån blev tekniken läran om det onaturliga...Det fanns ett socialt svalg mellan vetenskap och teknik: den förra var intellektuell och aristokratisk medan den senare var manuell och plebejisk.”²⁴ I den grekiska kulturen hyste överklassen ett förakt för det arbete som utfördes med händerna. Vetenskap var en fin och ädel sysselsättning, hantverk var för fattiga och slavar. Okså handel ansågs av den grekiska överklassen vara ett ovärdigt arbete. Därför överläts den ofta till utlänningar. (Grekerna var rasister som såg ner på andra folk). Det kulturella klimatet var sålunda ogynnsamt för teknologi.
   
2. 
   I den romerska kulturen var värderingarna motsatta. Den romerska överklassen var inriktad på att erövra och styra ett stort imperium. Därför var man öppen för tekniska förbättringar. Den romerska tekniken stod på hög nivå. Men däremot hyste man ett förakt för vetenskapen, som ansågs opraktisk och onyttig. Tekniken i romarriket kom därför aldrig att baseras på forskning. Den förblev på en konkret, hantverksmässig nivå. Romarna beundrade grekisk litteratur, bildkonst och arkitektur, men ignorerade vetenskapen. Under romarrikes storhetstid från ca 150 f.Kr till 400 e.Kr. skedde sålunda nästan inga vetenskapliga framsteg. De stora vetenskapsmän som levde under denna tid, såsom Ptolemaios och Galenos, var greker. Ingen av dem var nyskapande.
   
3. 
   Den kinesiska kulturen är den äldsta ännu levnade högkulturen. Såväl vetenskap som teknik utvecklades gradvis i Kina. Kina var ett stort kejsardöme som styrdes av ämbetsmän (byråkrater). Dessa stödde teknisk utveckling. Det viktigaste skälet var tydligen ekonomiskt. Tekniken gav rikedom vilket ämbetsmännen drog nytta av. På 1000-talet var kinesisk teknik den främsta i världen. Man hade omfattande järnframställning, man byggde kanaler och slussar för att transportera varor, t.ex. järn, det fanns en stor textilindustri som använde mekaniska maskiner för att spinna och väva, siden var en viktig källa till export och rikedom. Kineserna var de första att tillverka papper av cellulosa, dvs växtfibrer.²⁵ Också toalettpapper tillverkades för kejsaren och överklassen. De var också de första att trycka text genom att använda lösa bokstäver, utskurna av trä, som radades på en yta och beströks med bläck. Kineserna uppfann kompassen och krutet osv. Men omkring mitten av 1200-talet stagnerade utvecklingen i Kina. Det finns många orsaker, men det märkliga är att Kina sedan i ca 800 år förblev negativt till vetenskap och teknisk utveckling. Det andliga klimatet förändrades i stenhårt konservativ riktning. De kinesiska härskarna ansåg att de inte hade behov av vare sig ny vetenskap eller teknik. Som vi har sett ovan spelade mekaniska urverk en viktig roll för både teknik och vetenskap i Europa. Trots att urverk medfördes som gåvor till kejsaren visade de kinesiska lärde inget intresse för denna mekaniska apparat.
   
4. 
   I det jättestora arabiska imperium, som Muhammeds efterföljare, kaliferna, hade skapat, genomgick man en liknande utveckling. De första kaliferna var öppna för teknik och vetenskap och dessa blomstrade i arabvärlden. Men på 1200-talet föll imperiet sönder. Samtidigt fick de konservativa, religiösa allt större inflytande. De såg både vetenskap och teknik som onödiga, eller t.o.m. som farliga. De förkunnade att allt människan behöver veta finns i Koranen. Teknik och vetenskap fick inte längre stöd och uppmuntran från de härskande och stagnerade.
   
5. 
   Europa var på 1700-talet överlägset alla andra kulturer ekonomiskt, tekniskt och framför allt vetenskapligt. Men den ekonomiska utvecklingen ledde till problem. Det viktigaste var brist på skog. Ekonomin drevs i stor utsträckning av trä. Det användes som byggmaterial och bränsle och för framställning av en mängd ämnen såsom tjära, tvål och krut. Det gick t.ex. åt stora mängder trä för att göra det träkol som var nödvändigt vid järnframställningen. I stora delar av Europa var skog en bristvara. Det fanns skog i norr, men inget sätt att tansportera stora mänger till de regioner där konsumeterna fanns. Det fanns sålunda en social beställning, ett behov, av metoder som inte krävde trä. Stenkol fanns i stora mängder. Men det krävdes tekniska innovationer för att kunna utnyttja denna väldiga resurs.²⁶ Under 1800-talet utvecklades mycket snabbt en stenkolsbaserad ekonomi. Det faktum att Europa har så mycket stenkol kom sålunda att spela en avgörande roll för den teknologiska utvecklingen. Men denna var möjlig därför att det andliga klimatet var redo. Det fanns en positiv inställning till vetenskap och teknik. Därtill fanns en ekonomisk ideologi, kapitalismen, som stödde tekniska innovationer. Vinsten, profiten, var en mycket stark drivkraft i Europa, men inte i andra kulturer. Den stenkolsbaserade ekonomin ersattes, från början av 1900-talet, med en råoljebaserad ekonomi. Där är vi i dag. Men liksom på 1700-talet står vi nu inför problemet att övergå från en typ av energikälla till någon annan typ. Oljepriserna blir för höga och bromsar ekonomin.
   
6. 
   Det är ingen tvekan om att den rådande ekonomiska ideologin spelar en mycket stor roll för den teknologiska utvecklingen. Jämförelser mellan olika system visar tydligt att marknadsekonomi “kapitalism” driver utvecklingen snabbare än andra system. Men den leder också till en maximal diversifiering av teknologin. Demokrati är inte nödvändig. Detta visas av t.ex. det kejserliga Tyskland på 1800-talet och dagens Kina. Men det krävs en frihet att utveckla och använda innovationer. Det krävs också ett väl utvecklat system för utbildning. Vidare krävs rätt fria kontakter med omvärlden och tämligen fri handel. Demokrati är däremot nödvändig för att man skall få en stabil och fredlig utveckling på lång sikt. I det kejserliga Tyskland ledde det politiska systemet till krig, sedan till revolution och slutligen till den nazistiska diktaturen. I dagens Kina är den politiska situationen instabil. Sålänge tillväxten är hög är folk relativt nöjda. Men när den första stora depressionen kommer blir den politiska situationen ytterst instabil. I Sovjet ledde stagnationen i ekonomin till en fredlig övergång till rakt motsatt ekonomiskt system. Från hårt reglerade planekonomi övergick man på några år till en oreglerad kapitalism.
   
7. 
   På 1950-talet hade teknologerna stora förhoppningar på kärnkraften som framtidens billiga energikälla. På 1960-talet ökade allmänhetens fruktan för kärnkraften. Det uppstod en allt starkare politisk rörelse mot kärnkraft. Någon sådan rörelse fanns förstås inte i Sovjet. Där kunde teknologerna bygga ut kärnkraften både i militärt och civilt bruk utan att bry sig om folkets åsikt. Teknologerna planerade t.ex. att börja driva handelsfartygen med kärnkraft. Båda stormakterna började bygga atomubåtar. Det var därför naturligt att teknologer och ekonomer tänkte sig att den fredliga handeln på världshaven skulle ske med kärnkraft. Stenkolet höll redan på att förlora sin betydelse på haven, och ersattes med oljan. Man tänkte att följande steg skulle bli kärnkraft. Men motståndet bland allmänheten blev så stort att denna teknologi helt stoppades. I de flesta städer vägrade man ge de få kärndrivna fartyg som byggdes tillstånd att gå in i hamnen. Detta är exempel på hur en teknologi helt stoppades genom politiska metoder. Orsaken var förstås rädslan för en katastrof med ty åtföljande utsläpp av stora mängder farliga partiklar och farlig strålning.
   
8. 
   Under 1970-talet ökade det folkliga motståndet också mot kärnkraftverk. Olyckan i Harrisburg i USA 1979 fick enorm uppmärksamhet i medierna. I många länder beslöt man att inte alls bygga kärnkraft, t.ex. i Österrike och Danmark. I andra beslöt man att avveckla de kärnkraftverk som redan var i bruk, t.ex. i Tyskland och Sverige. I USA upphörde byggandet av kärnkraft.
   
9. 
   Miljrörelsen, den folkrörelse som uppstod i slutet av 1960-talet är ett talande exempel på hur folkets värderingar kan påverka teknologin i demokratiska stater. Det uppstod en mycket omfattande lagstiftning som förbjöd mängder av ämnen som dittills använts fritt, såsom PCB, DDT, kvicksilver, bly i bensin. Vidare infördes allt strängare krav på rening av utsläpp och avfall. Folkets värderingar kom sålunda att ändra riktningen på hela den teknologiska skutan.
   
10. 
    Ett annat exempel på hur värderingar påverkar är rymdforskningen. Under 1960-talet uppstod en formidabel rymdfeber. Medierna talade om en kapplöpning till månen mellan USA och Sovjet. De båda supermakterna satsade stora summor på ryndteknologin. USA landsatte genom projekt Apollo de första människorna på månen sommaren 1969. (Miljoner människor, bland dem jag, bevittnade denna historiska händelse i tv). Vi denna tid väntade alla att de första landningarna skulle följas av permanenta baser på månen, rymdstationer och bemannade färder till Mars. Man trodde allmänt att människan skulle landa på Mars innan seklet var slut. I stället hände något som ingen förutsätt. Under 1970-talet försvagades allmänhetens intresse snabbt. Därmed började politikerna kapa i anslagen för rymdteknologi. Man gav upp baserna på månen och resan till Mars sköts in i en osäker framtid. Inte ens för en bemannad rymdstation fann man pengar. Den internationella rymdstationen fördröjdes år efter år och blev alltmer ointressant. I dag är knappast någon intresserad av vad som sker där. Detta exempel visar hur omöjligt det är att förutsäga vilken teknologi som är på modet i framtiden. I dag talas det vagt om en bemannad flygning till Mars. Detta kräver mängder av teknologi som inte finns i dag. Ingen regering är beredd att betala. Jag förutspår att vi får vänta minst en generation till innan en sådan resa blir av. Men jag skulle inte bli förvånad om det tar ännu längre. Troligen kommer bemannade resor i rymden i vårt solsystem att bli verklighet i framtiden, men de kräver en teknologi som inte ännu finns och som det tar många decennier att utveckla. Man kan skutta till månen på ett dygn, men en resa till Mars och tillbaka kräver i bästa fall många månader.
    

Forskaren och politikern Pekka Kuusi menar i sitt stora arbete Tämä ihmisen maailma (Denna människans värld) (1982) att vi i våra försök att förstå de mänskliga kulturernas utveckling måste utgå från människans grundläggande behov. Han pekar på fyra sådana grundläggande behov eller funktioner. Dessa behov finns hos en mängd arter av däggdjur. De finns förstås hos våra biologiska släktingar bonoboerna, chimpanserna, gorillorna och orangutangerna, liksom hos babianerna. De finns också hos däggdjur som äter andra djur. Däremot visar växtätare i allmänhet föga tecken på nyfikenhet. Ungar av lo t.ex. springer omkring och nosar överallt medan ungar av hare håller sig stilla.

1. 
   Att skaffa energi, dvs föda, vätska och allt som kroppen behöver för att leva.
   
2. 
   Strävan att skydda sig mot faror, skyddsfunktionen.
   
3. 
   Strävan att söka kunskap. Nyfikenhet.
   
4. 
   Strävan att reproducera sig. Sexualitet och omsorg om barnen.
   

Vapnen har förstås också motiverats av det andra behovet. En människa utan vapen är ganska försvarslös ute i naturen. Nyfikenhet är en funktion som vi ser hos alla intelligenta djur. De har en drift att utforska sin omgivning. Hos människan finns denna drift starkare än hos något annat djur. Den är förstås den viktigaste drivkraften bakom försöken att förstå världen, bakom frågan varför. Nyfikenheten är sålunda drivkraft både bakom religionerna och vetenskapen. Den sexuella driften har utvecklats för att garantera artens fortbestånd. Men den moderna teknologin har skilt åt sexualitet och fortplantning. Genom preventivmedel och allehanda tekniska hjälpmedel kan vi ägna oss åt sexuella njutningar utan risk för graviditet. Och tvärtom kan en kvinna bli gravid med teknologins hjälp utan sex med en man. Detta är ett av många exempel på att teknologin fjärmar oss från det i biologisk mening naturliga.

1. 
   Behovet av kommunikation. Har gett upphov till språk, skrift, böcker, tryckningsteknik, papper, telefon, radio, tv, datorer, internet. Det moderna samhället är ett kommunikationssamhälle. Man kan knappast överdriva betydelsen av detta. Under jägar- och samlarstadiet kunde man endast kommunicera verbalt inom gruppen. I dag kan vi kommunicera globalt via kommunikationssatelliter. I princip kan man i realtid samla och dirigera hela mänskligheten mot ett gemensamt mål. De tydligaste exemplen på detta är i dag det globala samarbetet mellan hälsomyndigheter över hela världen för att kväva varje hotande pandemi i sin linda. SARS stoppades för några år sedan. I dag försöker man hindra att en fågelinfluensa utvecklas till en pandemi. AIDS är en pandemi som inte kunde stoppas därför att myndigheterna i många länder inte hade motivation eller kunskap för uppgiften. Men AIDS har begränsats. Utan globalt samarbete skulle AIDS i dag skörda mångdubbelt fler offer än vad som nu är fallet.
   
2. 
   Kärlek, ömhet, omsorg. Dessa är så fundamentala behov att de är en ingrediens i alla myter, sagor, i konst, litteratur, film, såpoperor och kvällspress. Dessa behov är unika därför att de inte kan tillfredställas genom någon teknik. De fordrar direkt mänsklig kontakt. Man bör notera att nästan all populärmusik handlar om dessa motiv. Behovet av kärlek tycks bli allt mer omättligt ju mer samhället mekaniseras och ju rikare vi blir. Trots att teknologin helt dominerar vårt samhälle finns det inga sånger om teknologin.
   
3. 
   Tävlan, makt och krig. Detta behov är motsatsen till ovanstående. Trots att behoven motsatta kan båda lätt förklaras utgående från evolutionsteorin. Kärleken håller ihop gruppen, tävlan gör den stark och ökar gruppens chanser att överleva. Detta behov har gett upphov till en av de viktigaste grenarna inom teknik och teknologi. Krig och hot om krig har varit en av de starkaste drivkrafterna för för innovationer.
   
4. 
   Kunskap och vetenskap. Detta behov bygger dels på nyfikenheten men dels på andra behov. Teknologin drivs som vi sett inte av nyfikenhet utan av andra behov som mat, kläder, skydd, sex och makt.
   
5. 
   Myter och religion. Pekka Kuusi räknar detta som ett fundamentalt socialt behov. Jag anser att myter och religion kan förklaras utgående från en kombination av behovet av kärlek, rygghet, omsorg, av nyfikenhet “Varifrån kommer jag, varför är jag här?” och behovet av makt och kontroll. Genom religionen kan man få folk att lyda utan protester, t.ex. kriga eller att avstå från sex utanför äktenskapet.
   
6. 
   Skönhet och konst. Vi har en inbyggd känsla för vad som är vackert, resp fult. Denna har gett upphov t.ex. till otaliga sköna byggnader, till skulpturer, målningar, färggranna kläder, glänsande smycken och den teknik och teknologi för dessa. Att inreda bostäder är en kombination av känslan för det sköna och teknologi.
   
7. 
   Ekonomi och samhällsskick. För att en grupp skall kunna fungera måste den ha en maktstruktur och regler för vem som producerar vad och vem som får vilka produkter. Under den hundratusentals år som våra förfäder levde som jägare och samlare var ekonomin och maktstrukturen enkel. Alla hade kontakt med alla och visste sin plats och sin uppgift. En sådan struktur brukar forskarna kalla organisk. Att odla jorden och hålla boskap i stället för att ta det naturen bjuder och sedan vandra vidare är den viktigaste av alla tekniska innovationer. Den innebär att matproduktionen teknifieras och därmed effektiviseras. Därmed produceras mera mat och folkmängden kan börja öka. Under den oerhört långa tid människan levde som jägare och samlare var jordens folkmängd troligen aldrig större än ca 5 miljoner. När jordbruket började utvecklas för ca 10 000 år sedan började också folkmängden att öka. Vid år noll, alltså ca 8000 år senare, hade jordens befolkning, enligt demografernas bedömningar ökat till 50 gånger antalet för 10 000 år sedan. Ökningen hade förstås skett i de områden där man bedrev jordbruk, främst i Asien. Hela Europas befolkning var bara ca 40 miljoner och hela Afrikas ca 20 miljoner. På hela den amerikanska kontinenten levde blott ett tiotal miljoner indianer.²⁷ År 1800, när teknologin började spela en allt större roll, var jordens befolkning ca 1000 miljoner. Det hade skett en fyrdubbling på 1800 år. I dag är den över 6000 miljoner. Det har skett en sexdubbling på 200 år! Den egentliga explosionen har skett efter 1950. Under de drygt 50 år som gått sedan dess har jorden belastats med ca 3500 miljoner nya munnar. Med jägar- och samlarteknik kunde ca 5 miljoner människor få tillräckligt att äta. Med moderna jordbruksteknologi för över 6000 miljoner människor tillräckligt att äta. Många får alltför mycket. Antalet överviktiga är i dag flere än antalet svältande. Dessutom produceras mat för enorma mängder husdjur.