Ana səhifə

Analys av stadsbusstrafiken i Mariehamn


Yüklə 27.65 Kb.
tarix26.06.2016
ölçüsü27.65 Kb.
Sid 1 (2)


Analys av stadsbusstrafiken i Mariehamn


2012-08-29

Faktaunderlag

Konsekvenser och förslag

Linje-dragning

Staden Mariehamn är 8 km lång och 1 km bred med en snörpning vid Torggatan-Nygatan. Den liknar alltså till formen en åtta och därför har även busslinjen utformats som en åtta. Många mariehamnare bor i stadens södra del och jobbar i den norra delen. Norra halvan saknar helt livsmedelsbutiker. Södra halvan saknar småindustrier. Behov finns alltså att röra sig mellan stadshalvorna. Linjedragningen har gjorts så att man behändigt kan resa mellan de båda halvorna utan att byta buss.

Hela ”åttan” tar exakt en timme att köra och bildar alltså en så kallad ”entimmes-åtta”. Därmed kan avgångstiderna från varje hållplats hållas fasta och anpassade till skol- och arbetstider.



  • Södra linjen kan inte avkortas om man inte vill lämna bort hamnen eller skolområdet.

  • Norra linjen går idag rakt ut till sjukhuset, förbi Dalbo och tillbaka via Backeberg, sjukhuset, Klinten, It-huset och skolområdet. Förkortningar kan inte göras utan att lämna bort viktiga områden.

  • Om linjerna rätas ut så att de följer östra och västra utfarterna kommer bland annat hela skoldistriktet, Röda Korsgården, Briljanten, Hälsohuset, Kyrkan och It-huset att lämnas utanför busslinjen.

Förslag: Gör en gemensam busshållplats på gatuavsnittet mellan Lyceet och kyrkan men ändra inte på linjerna i övrigt.

Tider

Idag börjar de flesta skolor och arbetsplatser prick kl 8. Detta resulterar i att fem fullpackade bussar samtidigt kommer in mot centrum. Den följande turen har en lägre beläggning eftersom inte många börjar sina jobb kl 8.30 eller 9.30.

En harmonisering mellan skoltider och busstider skulle rationalisera och förbilliga hela trafiken.

Förslag: Differentiera skolornas starttider så att t ex grundskolorna börjar kl 8.30 och 9.30.

Volym

  • Bastrafiken (Linje Röd) körs med två bussar under skolåret ca kl 07 – 18.
    (2 bussar x 11 h x 210 dagar = 4.620 årstimmar)



  • Rusningstrafiken (Linje Grön) körs med 2 bussar under skolåret ca kl 07-09 och 15- 18
    (2 bussar x 5 h x 210 dagar = 2.100 årstimmar).


  • Kvällstrafiken körs med endast en buss.
    (1 buss x 4 h x 210 dagar = 840 årstimmar).



  • Lördagstrafiken körs med endast en buss
    (1 buss x 5 h x 52 v = 260 årstimmar).



  • Sommartrafiken körs med endast en buss.
    (1 buss x 9 h x 50 dagar = 450 årstimmar).

Volymen för stadsbusstrafiken i Mariehamn är således 8.270 tidtabellstimmar eller entimmesåttor/ år.



  • Att minska på bastrafiken – Linje Röd – skulle förstöra hela grundstrukturen. Man skulle inte längre komma in till skolor och jobb samtidigt från både norr och söder.

  • Om rusningstrafiken – Linje Grön – tas bort kommer en stor del av eleverna att inte rymmas med bussen ifall inte skoltiderna anpassas till trafiken.

  • Ett slopande av kvällstrafiken skulle främst drabba Espholm, Sleipner, Bollhalla, ungdomsgårdarna och Medis.

  • Lördagstrafiken är viktig för många som vill in till centrum, men en indragning skulle inte drabba den rena nyttotrafiken särskilt mycket.

  • Inte heller en indragning av sommartrafiken skulle drabba nyttotrafiken särskilt mycket, men att helt lämna bort kollektivtrafiken i två och en halv månad skulle ge staden badwill.



  • Förslag: Ändra Linje Grön till att gå endast skoldagar, men håll kvar övrig trafik.

Passagerar-räkning

Under de senaste 12 åren har stadsbussen transporterat 3,5 miljoner passagerare vilket i snitt betyder ca 292.000 passagerare per år eller 35 påstigningar per entimmesåtta.

Passagerartillströmningen varierar mycket beroende på väder, årstider, skoltider och arbetstider. Genomgående präglas dock trafiken av morgon- och eftermiddagsrusningarna. Under vintermånadernas morgontur åker ofta över 200 personer samtidigt i bussarna.



Att ändra passagerarräkningen från manuell till elektronisk innebär att varje påstigande skall ha ett elektroniskt kort – även barn, elever, engångsåkare och turister.

Det finns heller inga belägg för att tillförlitligheten skulle vara högre hos landsortstrafiken fast de registrerar passagerarna elektroniskt.



Förslag: Uppdra åt ÅSUB eller stadens parkeringsövervakare att sätta sig in i den nuvarande manuella passagerarregistreringen och låt dem ge utlåtande om tillförlitligheten.

Sid 2

2012-08-29

Faktaunderlag

Konsekvenser och förslag

Avgift

Den 1 februari 2000 slopades avgifterna på stadsbussen efter ett beslut av stadsfullmäktige i Mariehamn. Beslutet baserade sig på en strävan att minska bilåkandet i staden och därmed förbättra miljön.

Satsningen ledde till att passagerarantalet steg från ca 90.000 per år ända upp till 340.000 (år 2007).

Kategorin vuxenpassagerare är idag något fler än kategorin ungdomar under 18 år.


Ett införande av avgifter skulle medföra följande:

- Entimmesåttan, som hela trafiken är uppbyggd av, skulle försvinna eftersom betalningsproceduren skulle fördröja körningen. Tidtabellen skulle då bli rullande, obekväm och mycket svår att förstå.

- Den försämrade trafiken skulle tvinga många passagerare att återgå till bilalternativet.

- Experter och även försäljare av elektroniska biljettsystem har vittnat om att passagerarintäkterna i småstäder som Mariehamn äts upp av kostnaderna.



Förslag: Bibehåll avgiftsfriheten.

Samhälls-ekonomi

Staden betalar 796.000 euro för 2012 års stadsbusstrafik. Utslaget på varje mariehamnare utgör detta ca 71 euro per person och år.

Staden har på initiativ av en parlamentarisk kommitté gjort jämförelser med stadstrafiken i Gävle. Där kostar det billigaste årskortet 4000 kronor!

Busstrafiken på den åländska landsbygden kostar skattebetalarna över 80 euro per ålänning trots att den är avgiftsbelagd.


Persontransportbehovet i Mariehamn kommer att öka i takt med en ökande bosättning i förorterna. Jämfört med bilismen är kollektivtrafiken mycket billigare. En minskning av busstrafiken kommer alltså att påverka samhällsekonomin i Mariehamn negativt.

I ekonomiskt kärva tider satsar man i vår omvärld extra mycket på kollektivtrafiken för att förbättra samhällsekonomin.


Förslag: Bibehåll nuvarande kollektivtrafik.

Miljö

I Ålborgdeklarationen förbinder sig staden att:

  • minska behovet att privata motorfordon och främja attraktiva alternativ

  • öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel

  • uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp

  • utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden

  • minska transporternas konsekvenser för miljön

Finlands miljöminister Ville Niinistö samt Nordiska Rådets miljösektion har uttalat sig mycket positivt om den fiskdieseldrivna busstrafiken.

Mariehamn kan få mycket positiv feedback ifall staden blir den första i världen med fossilfri och koldioxidneutral kollektivtrafik.



Förslag 1: Verkställ Ålborgdeklarationen.

Förslag 2: Gå in för att inte bara stadsbussarna utan även stadens egna dieselfordon drivs med fossilfria bränslen.

Rättvisa
mellan
kategorier


Många mariehamnare är hänvisade till buss eller bil för sina dagliga göromål. T ex finns det inte en enda matvarubutik i den norra halvan av staden. Citylivs är faktiskt Mariehamns nordligaste livsmedelsbutik!

Stadens ledning har bestämt att de bilburna mariehamnarna skall få parkera fritt i hela staden och att de bilfria ska få åka buss fritt.

Vardera kategorin är via skattsedeln med och betalar för den andras förmåner.


Att ta bort förmånerna för den ena kategorin mariehamnare och bibehålla dem för den andra skulle med stor sannolikhet medföra protester från den förfördelade. Alla vill ju bli behandlade som fullvärdiga mariehamnare och därmed inte utsatta för orättvisor.

Förslag: Behåll fri parkering och fri busstrafik.

Finansiering

Landskapsregeringen har i sin regeringsdeklaration formulerat följande målsättning för kollektivtrafiken på Åland:

Under förutsättning att staden utvecklar sin kollektivtrafik till och från andra kommuner har LR beredskap att diskutera stöd för stadstrafiken i likhet med övrig landskapsfinansierad kollektivtrafik”.

Stadsbusstrafiken har utvidgats till Lemland och kommer att utvidgas till Jomala.

Matartrafiken i landskapet betalas av kommunerna men ersätts av landskapet till 80 procent under förutsättning att den är avgiftsfri!



Mariehamnarna betalar via skattsedeln årligen ca 800.000 euro för kollektivtrafiken på landsbygden. Samtidigt är Mariehamn den enda kommunen på Åland som inte får något stöd för sin kollektivtrafik.

Om stadsbusstrafiken i Mariehamn skulle jämställas med landsortens matartrafik skulle LR vara beredd att ersätta staden med 636.800 euro. (80 % av 796.000)



Förslag: Anhåll till LR om ett årligt stöd för kollektivtrafiken i Mariehamn enligt samma grunder som beviljas de övriga kommunerna på Åland.


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət