Ana səhifə

Book Jainism in Buddhist Literature Author Dr. Hiralal Jain


Yüklə 0.74 Mb.
səhifə22/27
tarix24.06.2016
ölçüsü0.74 Mb.
1   ...   19   20   21   22   23   24   25   26   27

--Mulacara, 5. 134

125. M. i. 372 f.

126. See for the place and nature of Meditation in Jainism, Studies in Jaina Philosophy by Tatiya. p. 261 f.

127. TSu., 9. 28: Pare moksahetuh, ibid., 9. 29.

128. Dhyana Sataka, 30-34.


CHAPTER IV
Jaina Epistemology
1. Pratyaksa Pramana (Direct Knowledge)
1. Ete vivada samanesu jata, Sn. 4. 8. 63.

2. Ye kecime Brahmana vadasila, ibid, 2. 14. 162.

3. Ye kecime Titthiya vadasila, Ajivika va yadi va Nigantha, ibid., 2. 14. 161.

4. ibid. 2. 14. 162. 5. D. i. 16.

6. na takkika sujjhanti, Udana, 6. 10. 23. 7. A. i. 189.

8. AA. ii. 305. 9. Tatparoksam, TSu. 1. 10.

10. Thanangasutra, 309-310; History of Indian Logic, p. 162. Caraka Samhita, 3. 8. 6. 25.

12. Sn. 4. 8. 59, 60. 62; 411. 94. 13. ibid. 4. 8. 60-1.

14. ibid. ii. 76. 15. Nyaya Sutra, 4. 2. 50-9

16. Vadanyaya, p. 1. 17. NV. 2. 384.

18. Astasati Astasahasri, p. 87.

19. Bhasappavadako, panditavado, sadhu samma to bahi-janassa, M. i. 227.

20. ibid. 23. 4. f. 21. ibid. 312.

22. S. iv. 323 ff 23. ibid i. 176; ii. 122.

24. M. i. 393; S. iv. 323. 25. NV. 2. 384.

26. D. i. 162 27. D. i. 163 ff.

28. M. i. 403 ff. 29. SV. 5, 2; TSV. 380.

30. M., 11. 211; Jayatilleke, R. N. Early Buddhist theory of Knowledge, p. 171.

31. Nigantho, abuso, Nataputto sabbannu sabbadassavi aparisesam jnanadassanam patijanati, cara to...sami-tam jnanadassanam paccupatthitam. M., i. 92-3' A., i. 220-221.

32. Samyagdarsana jnanacaritrani moksamargah, TSu, 1. 1

33. TSu. 1. 4. 34. A. iV. 429.

35. Cillaksana evatma, TSP. P. 118, Jivo upayogamao... DS. 2; T V. 2. 8.

36. TV. 1. 6. Cf. Dhavala Tika, P, 149. 37. Niyamasara, 60, 161-9.

38. Dhavala, 1. 1. 4; ST. P. 2. 1. 39. 1. 1. 4.

40. STP. 2. 1. 41. S V T. intro. (Hindi), p. 40.

42. SS. l. 15. 43. S T P T. p. 458.

44. PMu.6. 1. 45. Pramananaya Tattvaloka, 6. 25.

46. Samam janadi passadi viharaditti, Prakrti Anuyoga; Janamane evam ca nam viharai, Acaranga Sutra.

47. STP. 11; VBH. 3089-3135, Studies in Jaina Philosophy, p 75 ff.

48. NS. 159; 49. TSu. 2. 9:

50. SS. 2. 9. 51. Astasa, 101.

52. Astasahasri. 53. LT. l. 3, SVT. 1. 3, see intro. p. 97.

54. Pramanamavisamvadi jnanamanadhi...Astasati-Astasahasri, p. 175.

55. Jam pardo Vinnanam tam tu parokkhati bhanidama-tthesu. Jam kevalenanadam havadi hu jivena paccakkham. PS., 58

56. aksnoti vyapnoti janatityaksa atma, SS., P. 59; PMu., 6. 1

57. Adyeparoksam, TSu, 1. 1l : Pratyaksamanyat. ibid., 1. 11

58. LT. 4; ViBh. 95. 59. 1. 13.

60. Pratyakasamanyat, 1. 12. 61. NA. 1.

62. Astasati Astasahasri, p. 175; Pramana Mimamsa.

63. TSu 1. 15. 64. Pravacanasata, 23.4;

65. VSu. 3. 18. NSu. 1. 1. 4; SK. 5. SSu. 1. 89: Yogabhasya, 1. 7, JSu. 1. 1. 4; Carakasamhita, 11. 20; See, An Advanced Studies in Indian Logic and Metaphysics.

66. YSu. 3. 54; SK. 64. 67. Vsu. 9. 1; 13-15.

68. N. B. 1. 11, 69. Tanstravartika, p. 240.

70. Ts. 1983. 71. PSg.1.3; NP. p. 7; N B. 1.4.

72. SV. 1. 39. 73. PKM. 1. 3.

74. TS. 1983. 75. ibid.

76. TSu. 2. 9. 77. Astasati Astasahsri, p. 275.

78. Adye paroksam, Pratyaksamanyat, TSu. 1. ll. 12.

79. Pratyaksam visadam jnanam mukyasamvyavaharatah.

Paroksam sesavijnanam pramane iti sangrahah.

80. TS. 1214; PSg. p. 8.

81. TSP. p. 394; NKC. p. 46. NVV. p. 13.

82. TSP. p. 379, ka. 1265. 83. ST. p. 457.

84. TSu. 1. 15; LT. 6 85. TSP. p. 379.

86. Visayavisayisannipatasamanantaramadyam grahanamavagrahah, TV. 1. 15. l.

87. TSP. p. 379. 88-89. ibid. p. 389.

90. 1. 1. 4.

91. NA. p. 43; Tatparyavrattitika, p. 145; NM. p. 100.

92. PSg. 1. 37. 93. TS. 1224.

94. ibid. 1270. 95. TS. 1274-6.

96. Bhedo vaisistamuktam hi na visesanasangatih.

Bhinnamityapi tadvaca nanuviddham pratiyate, ibid., 1272.

97. ibid. 1269. 98. Astasati Astasahasri, p. 175.

99. NV. 1. 158; Also see, SV. 1. 4; TSV. p. 185; LT. 1. 3.

100. PKM. p. 8; NKC. p. 47.

101. SVT. p. 13.

102. Astasahasri, p. 75. 103. TS. 1273.

104. Viseatmatirekena naparam bhedalaksanam.

Tadrupasparsane tesu grahanam kathamucyate.

Tadrupasparsane capi bhedantaravibheditah.

Grahita iti vijnanam praptamesu vikalpakah. Ts. 1280-1

105. Vibhanga. 323

106. TS. 1981-83.

107. SM. P. 111-2.; notes. p. 196.

108. idid. notes. p. 195.

109. Dve hi rupam katham nama yukte ekasya vastunah.

Adve tada vastuni prapte aparaspararupatah.

Parasparatatayam tu ta dyairupyam viruddhyate.

Visesascopalabhyeta caksuradibhirindriyaih. TS. 1984-5.

110. Na camunyarthadusanani syadvadadinam vidyate, SM., p. 111.

111. TSu. 1. 29; SThSu 71. 112. TSu. 22.

113. TSu. 1. 27. 114. NSu. 16.

115. TSu 1. 25. 116. SS. 1. 24.

117. TV. 1. 23. 118. ViBH. 814.

119. Niscayadvatrimsika, 17, quoted from Jnanavinduprakrana by Tatiya in Studies in Jaina Philosophy, p. 69, fn. 3. bhava jivadaya jivaguna cedana ya uvaogo. PKS. 16.

120. Upaoge khalu duviho nanena ya dansnena samjutto. PKS. 40; DS. 4

121. Appanam vinu nanam nanam vinu appago e sandoho. Tamhu saparapayasam nanam taha damasnam hodi. NS. 170.

122. Bahyabhyantarehetudvayasannidhaneyathasambhava-mupala bdhuscaitanyanuvidhayi parinanah. TV. 2.B.

123. Je egam janai te sabham Janai, je sebham janai te egam, janai, pravacanasara. Also sse, ASu. 1. 3. 4 : ViBh. 320.

124. Jam takkaliyamidaram Janadi Jugavam samantado sabbam...PS. 1. 47-9.

125. idha, sandhaka, okacco sattha sabbannu cabbadaesavi aparisosam nandassanam patijanati--carato ca me titthato ca suttassa ca jagrassa ca setatam samitam nanadassanam paccup atthitam ti. so ahuannampi agarampi pavisati, pindam pi na labhati, kukkuro pi dasati, candena pi hatthina samagacchati, candena pi assena samagacchati, candena pi gonena samagacchati, itthiya pi purisassa pi namam pi gottam pi pucchati, gamassa pi nigamassa pi namam pi maggam pi pucchati, `m. i. 529

126. (ekamihaham mahanama samayam rajagahe viharami gijhakute pabbate. tena kho pana samayena Nigantha.. katuka vedana vedayanti...Nigantho Nataputto sabbannu sabbadassavi...kim pana tumhe. no hidam. evam sante avuso Nigantha, ye loke luddda lohitapanino kururakammanta manussesu paccajata te Niganthesu pabbajanti `ti).

127. M. ii. 31; M. Sayings. ii. p. 228, i. 250.

128. Buddhist Legend (Dhammapadatthakatha), Vol. 29. p. 74 ff.

129. M. ii. 31, 214 ff; M. i. 92f; A. i. 220; A. iii 74; S. iv. 398.

130. tasmadanustheyagatam jnanamasyavicaryatam. kitasankhyaparijnane tasya nah kvopayujyate. heyo-padeyatattvasya sabhyupayasya vedakah yah pramanamasaviste na tu sarvasya vedakah. duram pasyatu va ma va tattvamintnmtu pasya tu. pramanm duradursi Cedehi grdhranupasmahe. 2. 31-33.

131. (tato'sya vitaragatve sarvarthajnanasambhavah. samahitasya sakalam cakastiti viniscitam. sarvesam vitaraganametat kasmanna vidyate. ragadikanayamatre hi tairyatnasya pravartanat. punah kalantare tesam sarvajnagunaraginam. alpayatnena sarvajnatvasiddhi-ravarita.--

132. Bhagavati sutra, 9.32. 133. Ps. 1. 47-49

134. suksmantaritadurarthah pratyaksah kasyacidyatha. Anumeyatvato' gnyadiriti sarvajnasamsthitih. AM. 5.

135. Jayadhavala tika.

136. Dharmottara Pradipa, p. 245, 248.

137. yadi suksme vyavahito va Vastuni Buddhiratyanta-parokse na syatkatham tarhi jyotirjnanavisamvadah ? jyotirjnanamapi hi sarvajnapravartitameva, etasma-davisamvada......



Aklankenapi :--

Dino jyotirjnanatsarvajatvasiddhih. Taduktam.

Dhiratyantaparokserthe na cetpumsam kutah punah.

Jyotirjnanavisamvadah srutatvaccetsadhanantaram. --SVT. p. 526;

quoted by Dharmottar in the Dharmottara Pradipa, p. 245, 248 : compare-NV. 414; Sastravartasamuccaya, 2. 3.

138. Jnana syatisayat sidhyedvibhutvam parimanvat.

139. ibid. 8. 3. 140. ibid. 8. 10-14.

141. ibid. 8. 12-18. 142. SV. 8. 6.

143. PV A. 4. 91. 144. ibid. 8. 6-7.

145. NV. 37-40. 146. NVV. 50-52.

147. See my article "The Conception of Omniscience in Buddhism" appeared in VSMP 1968. Also see the Appendix. III.

148. Tattvavaisaradi, 1. 11. 149. Anu. 160.

150. PVM. 2. 5. 151. SV. 3. 2.

152. TS. 1298. 153. PVM. 2. 5.

154. Tatparyavrttitika, p. 21.; Kandali, p. 61; NM. 22, etc.

155. Prakarana Panjika, p. 42-3; Vrhati Pa. p. 103; Sastradipika, p. 124.

156. Hetubindutika. 157. TSV. 1. 10. 78; PKM. p. 16.

158. PM. p. 4-5. 159. PMu. 3. 5.; Pramanapariksa, p. 60.

160. SV. 227.

161. Nyaya Vartika Tatparya Tika, d. 139.

162. PV. 3. 502-7. 163. LT. 10. 19. 21.

164. PM. 3. 11; SVT. intro.

165. Sabarabhasya, 9. 1. 1.

166. TSu Bh. 1. 15. 167. PV. p. 7.

168. LT. 11. 169. SV. 3. 8. 9; Lt. 12.

170. Astasati Astasahasri, p. 236.

171. NKC. pp.724.

172. See in detail for this subject "The Advanced Studies in Indian Logic and Metaphysics" and SVT. introduction, etc.

173. NVV. pt. 1l.. p. l. 174. NV. 170.

175. Sahakramabhavaniyamo `vinabhavah, PM. 3. 16.

176. SV. 6. 16. 177. NV. 21.

178. PM. 3. 22. 179. Nyayasutra, 1. 1. 32.

180. SK. (Mathuravrtti), p. 5.

181. Prakarana Panjika, p. 83-5.

182. Nyaya Pravesa, pp. 1. 183. Vadanyaya, p. 61.

184. PV. 128. 185. Sv. 6. 17;

186. PMu. 33-40.

187. Cetanastaravah iti sadhye sarvatvagapaharane maranam prativadyasiddham vijnanenadvatiyayurnirodhala-ksanasya maranasyanenabhyupagamat, tasya ca taru-svasambhavat; NB., 59.

188. Digambarastu sadhyena vyaptamavyaptam va maranam......p. 190-1.

189. Candratvenapadistannacandrah sasalanchanah.

Iti dvilaksano heturayam capara ucyate. etc. TS., 1372-1379.

190. TSP. 1375. 191. Advanced Studies in Indian Logic and Metapaysics, p. 86.

192. PMu. 3. 37-40. 193. Pramana Mimamsa.

194. RVS. p. 548. 195. TS. 1395.

196. ibid. 1397. 197. ibid. 1398-1429.

198. Nyayavatara Vartika Vrtti, Prastavana, p. 76-8.

199. Prasastapadabhasya, p. 200, Vaisesikasutra, p. 203.

200. SK (Matharavrtti), 5. 201. NP. 1; NB. 2-5; H B. P. 4; PS. 1362.

202. Tatparyatika, 1. 1. 5; NM. p. 110. 203. SV. 6. 2.

204. Dharmottar-pradipa, p. 35

205. Patrasvamimatamasankate : --

Anyatha' nupapannatve nanudrasta scahetuta.

Nasati tryamsakasyapi tasmatklibastrilaksanah.

Anya thanupapannatvam yasyasau heturisyate.

Ekalaksanakah so rthasheturlaksanako na va.

206. Tena tadvisayatrilaksanakaderthanam uttarabhasyam yatah krtam, SVT. p. 371.

207. Mahima sa Patrakesariguroh param bhavati yasya bhaktyasit. Padmavatisahaya trilaksanakadarthanam kartum.

--Jaina Silalekha Sangrah, Pra. Le. 54.

208. TS. 1364-5. 209. ibid. 1370.

210. TSP. p. 406, Ka. 1371. 211. TS. 1380-1.

212. ibid. 1386-8. 213. ibid. 1389.

214. ibid. 1395-1429. 215. ibid. 1416.

216. NKC. p. 440; SVT. 6. 16. 217. H B T A. p. 290.

218. HBT. p. 37. 219. Astasahasri, p. 3.


CHAPTER V
Anekantavada
1. The Theory Of Anekantavada
1. This classification excludes the less important conceptions such as hetuvada, ahetuvada, bhavavada, abhavavada, daitavada purusarthavada, and so on. See in detail, Darsana aura cintana and Jaina theory of reality and knowledge.

2. Utpadavyayadhrauvyayuktam sat, Tsu 5. 30, Gunapa-rayayavaddravyam, TSu, 5. 38.

Kumarilabhatta also maintains the nature of reality to be of three-fold character. His view is almost identical with that of Jaina philosophy (see Sloka-vartika Karika, 21-22. But the difference between the views of Kumarila and Jainas is that the former adheres to a "middle position" (madhyasthata) between the two extremes of the bheda (anya) and the abheda (ananya), each of which (ekantikam) is characterised as fallacious (mrsa), while the latter recognizes them to a certain extent as right and not fallacious. Whitehead (PrR. p. 318), Frauwallner and Kant (The Philosophy of Kant Explained, by John Watson, Glasgow, 1908, p. 199) are also of about the same view. Hegel, (Hegel's science of Logic, tr. by W. H. Johnson and L. G. Strutheres 1929, London, Vol. 1. p. 195), Bradley (Principles of Logic, by F. H. Bradley, Oxford, 1940, Vol. 11. p. 487), Bosanquet (The essentials of Logic, by B. Bosanquent, London, 1903, p. 134) too are of the close views to the Jaina view of reality. See in detail, Jaina theories of reality and knowledge, pp. 131.

3. See, Jaina Theories of Reality and Knowledge, pp. 258.

4. Atho khalu davvamao davvani gunappagani bhanidani. PS., 119

5. Pravacanasara, Jayasena's commentary, p. 121.

6. STP. 2. 9-14; TV. pt. I, p. 428. 7. TV. 5. 37, 2-4.

8. NKC. p. 363.

9. Avuso tvam mama accayena Sassatam ti, ganhapesi. Evam dve pi jane eka laddhike akatva bahu-nana-niharena ugganhapetva kalam akasi. Te tassa sarira-kiccam katva sannipatita annahi annam pucchimsu-"kass' avuso acariyo saram acikkhi ?" ti "Sassatam" ti. Aparo tam patibahetva "Mahyam saram acikkhi ti" aha. Evam sabbe : Mahyam saram acikkhi,..... Da., ii. 906-7. MA., ii. 831.

10. A., ii. 46; Millinda Panha, iv. 2. 5. Also see, A., i. 197.

11. M., ii. 46.

12. Vibhajjavayam ca vyagarejee, Sutrakrtanga, 1. 14. 22.

13. Early Buddhist Theory of Knowledge, p. 292.

14. D. i. 191. 15. HBT. p. 284.

16. PVS. p. 333; HBT. p. 369.

17. na samanyatmanodeti na vyetivyaktamanvayat..... -AM., 59-61. quoted in PVST., by karnakagomin, p. 333; Durvekamisra quotes one more karika in the Hetubindutikaloka p. 371.

Na nasena vina soko notpadena vina dhrtih.

Sthitya vina na madhyasthyam tasmat vastu trayatmakam.

18. pravacanasara, 17-18.

19. Lt., 30; PM., p. 24.

20. Dravyasabdena dravati paryayena gacchati ti p. 337.

21. Tattvasangrah, Atmapariksa.

22. HBT. p: 28.

23. Prameyaratnmala, p. 4, also see, the VIIIth chapter of the Tattvasangraha).

24. See, TS., 350-546. Also see, HBT., p. 213. The Syadvada-Manjari (p. 19) refers to a stanza in this respect : Yo yatraiva sa tatraiva yo yadaiva tadaiva sah. Na desakalayorvyaptirbhavanamiha vidyate.

25. Purvam nasvaracchaktatkaryam kinnavinasvarat.

Karyotpattiviruddhyeta na vai karanasattataya.

Yad yada karyamutipitsu tattadottpadanatmakam.

Karanam karyabhedena na bhinnam ksanikam yatha.

--SV., 3 11-12. Also see, NKC., p. 379. etc. Jaina Theories and reality of knowledge.

26. HBTA. p. 373. 4

27. Tanna tavadaksaniko bhavah karyam kartum saknoti, tasya kramayaugapadyabhyamarthakriyavirodhat napi ksaniko bhavah karyam prabhavati. tathahi kim ksaniko bhavah svasattakale karyakaranasvabhave' thanyada. yadi prathamavikalpastada tadaiva kuryat. svasattaksane ca karyakrtausaivam jagadekalaksanavarti prapnoti. tathahi karanam svasattaksana eva yat karyamakrta tadapyanyasya karanamiti tadapi tadaiva svakaryam kuryat.....ibid. p. 374.

28. Tarhi karyamapi tadaivotpadyeta'nyada tatkalam. parihrtya karyotapattirvirudhyeta.....ibid.

29. ibid. p. 374. 30. TS., intro. p. 1.

31. Uttaradhyayana, 20-15; 23. 28; 26. 9; 28. 16; 28. 19. Bhagavatisutra, 73. 209; Dasvaikalikasutra, 4, etc.

32. TS. 352. 33. ibid. 336-349.

34. Jaina Theory of Reality of Knowledge. p. 173.

35. Nanvanekatmakam vastu yatha mecakratnavat.

Prakrtyaiva sadadinam ko virodhastatha sati.

-TS., 1709.

36. Tasu tasu hyavasthasu sa evayam nara iti anuvrtti-pratyayahetor naratvajaterurdhvatasamanyasabdabh-ilApyastasu cavasthasu...... HBTA. p. 343. CF. Para-paravivartavyapi dravyam urdhvata mrdiva sthasadisu, PM. 4.5 ekasmin dravye kramabhavinah parinamaih paryayah atmani harsavisadivat, PM. 4. 8. HBTA, p. 343; PM., 4.5.

37. Tiryaksamanyavyavrttipratyayaheto.....



HBTA., p. 343. Cf.

Sadrasaparinamastiryak khandamundadisu gotvavat. PM., 4. 4.

38. PM., 4. 9.

39. PVST. p. 333; HBTA. p. 369. etc.

40. HBT. p. 98.

41. Desakalasvabhavanamabhedadekatocyate.........

Sankhyalaksanasanjnarthabhedat bhedastu varnyate.

Rupadayo ghatascetai sankhyasamjna vibhedita.

Karyanuvrttivyavrtti laksanarthavibhedita.

Dravyaparyayayorevam naikantena `visesavat.

dravyam paryayarupena visesam yati cet svayam.

--TS., 313-315; also see, HBT., pp. 98.

42. kincidvivaksitam vastughatadi,......

yadi ghatadirbhavah patadina bhavantarenatulyah syat-tato yadi vyavrttah syat, tada khapuspanna tasya visesah syat, sarvatha vastvantaradvyavrttavat, na ca vastvantaradvyavrttasyanyagatih sambhavati, kha-puspatam muktva. tasmattasya vastunah khapuspat-ulyatvamabhyupagacchata bhavantaratulyatvam va-stutvam nama samanyamabhyupagantavyamiti sidd-him samanyatmakam --TSP., p. 487.

43. TSP. P. 487. 44. TS. 1712-13.

45. ibid. 1714-16. 46. ibid 1718-19.

47. ibid. 1720-21. 48. Tarkabhasa, pt. T. p. 5

49. PV., 3. 237.

50. Partantrayam hi sambandhah siddhe ka paratantrata.

Tasmat sarvasya bhavasy sambandho nasti tattvatah.

--quoted in TV., p. 146, NKC. 305.

51. Rupasleso hi sambandhah dvitve sa ca katham bhavet.

Tasmat prakrtibhinnanam sambandho nasti tattvatah.

--quoted in the TSV., p. 148. cf. NKC., p. 306; PKM., p. 149.

52. Jaina Thories of Reality and Knowledge. p. 232. f.

53. Dravyaksetrakalabhavakrta hi pratyasattih ekatva-parinatisvabhava paratantryaparinama sambandho' rthanamabhipreto Jainaih...rupasleso hi. NKC., p. 307.

54. NKC., p. 369; Jaina Theories of reality and knowledge, p. 283.
2. The Theory of Nayavada
55. Nayo jnatirabhiparayah, LT., 55. Anirakrtapratipakso vastvamsagrahi jnaturabhiprayo nayah. PKM. p. 676.

56. Sadeva sat syat saditi tridhartho,

miyet durnitinayapramanaih, SM., 28.

57. See. TV. 1. 33; Epitom of Jainism.

58. A. ii. 191-3.

59. Nayena neti, S. ii. 58; anayena nayati dummedho, J. iv. 241.

60. Nayam nayati medhavi, J. iv. 241.

61. Dve satye samupasritya buddhanam dharmadesana.

Lokasamvrtisatyam ca satyam paramarthatah.

--MK Arya. 8.

62. A. iii. 178; Netti. 21. J. iv. 241.

63. Ns., 897, 904, 911. cf. Milinda Panha, 160.

64. Sn. 68, 219.

65. Dve'me Tathagatam Abbhacikkhanti Katamam dve ? Yo ca Neyyattham suttantam nitattho suttanto ti dipeti; yo ca nitattham suttantam nevyattho suttanto ti dipeti, A., i. 60.

66. AA., i. 95; Cf. Kathavatthu, Atthakatha, 34.

67. Sn. 884. 68. A. ii. 41; v. 29.


The Theory of Syadvada
69. A History of Indian Philosophy, Vol. l. p. 141.

70. SV. p. 1027.

71. Encyclopaedia of Buddhism, Fascicule : A-Aca-P, p. 142.

72. Studies in Jaina Philosophy, p. 22.

73. PKM. 526.

74. Sarvamasti svarupena pararupena nasti ca.

Anyatha sarvasattvam syat svarupasyapyasambhavah.

--SM., 14.

75. Vastvasankarasiddhisca tatpramanyam samasrita.

Ksiradadhyadi yannasti pragabhavah sa ucyate



NKC., p. 467.

76. PKS., 9.

77. Nastita payaso dadhai pradhvamsabhavalaksanam, --NKC., p. 467.

78. Gavi yo' svadyabhavastu so' nyonyabhava ucyate. NKC., Vol. ll. p. 467.

79. ibid., Vol. ll. p. 467; Jaina theories of Reality and knowledge, p. 350.

80. Jaina Theories of Reality and Knowledge, p. 363.

81. Rgveda, x. 129, Tr. Macdonell, A Vedic Reader for Students. p. 207-8.

82. Vi., 2. 1-8

83. Tup. 2. 7; Also see the CHU p. 3. 19. 1.

84. MUp. 2. 2. 1. 85. ChUp. 3. 19. 1.

86. Sankhyaparavacanabhasya, p. 3.

87. Nyayabhasya, 2. 1. 18.

88. Vedantasara, p. 25.

89. Santi...eke samanabrahmana amaravikkhepika, tattha tattha panham puttha samana vacavikkhepam apajjanti amaravikkhepam catuhi vatthuni, D., 1. 24.

90. DA. 1. 115.

91. Idha...ekacco samano va brahmano va idam kusalam ti yathabhutam nappajanati, idam akusalam ti yatha-bhutam nappajanati. Tassa evam hoti. Aham kho idam kusalam ti yathabhutam nappajanami, idam akusalam ti yathabhutam nappajanami. Ahan c' eva kho pana idam ti yathabhutam appajanato, idam. kusalam ti yathabhutam appajanato idam. knsalam ti va vyakareyyam, idam, akusalam ti va vyakareyyam, tattha me assa chando va rago va doso va patigho va tam mam assa musa. Yam mam' assa musa so mam'assa vighato. Yo mam'assa vighato so mam'assa antarayo ti. Iti so musavadabhaya musavadapari-jeguccha n'ev idam kusalam ti vyakaroti na pana idam akusalam ti vyakaroti, tattha tattha panham puttho samano vaca vikkhepam apajjati amaravikkhe-pam : Evam ti pi me no. Tatha ti pi me no. Annatha ti pi me no. No ti pi me no. No no ti pi me no ti D., i. 24-5.

92. DA., i. 155.

93. idha, bhikhave, ekacco samano va brahmano va mando hoti momuho. So mandatta momuhatta tattha tattha panham puttho samano vacavikkhepam apajjati amaravikkhepam-Atthi paro loko ti...evam ti pi me no, ti. tatha ti pi me no, annatha ti pi me no, no no ti pi me no ti. Natthi paro loko ti pe...atthi ca natthi ca paro loko pi...nevatthi na natthi paro loko pi.: atthi satta opapatika pi, natthi satta opapatika, nevatthi na natthi satta opapatika; atthi sukatadu-kkhatanam kammanam phalam vipako, natthi... vipako, atthi ca natthi...vipako, nevatthi na natthi... vipako. Hoti tathagato param marana, na hoti... maranam, neva hoti na na hoti...marana. D. 1. 27.

1   ...   19   20   21   22   23   24   25   26   27


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət