Ana səhifə

Svensk Förening för Patologi – Svensk Förening för Klinisk Cytologi


Yüklə 1.17 Mb.
səhifə2/3
tarix18.07.2016
ölçüsü1.17 Mb.
1   2   3

Appendix 3. Histologiska storsnitt i rutin bröstdiagnostik

I den nuvarande mammografiska eran upptäcks flera makroskopiskt osynliga förändringar. Tumörerna är ofta små, ofta in situ och ofta multifokala med betydande intratumoral heterogenitet. Under dessa omständigheter är den traditionella histologiska bearbetningen av bröstpreparat (sampling av makroskopiskt synliga förändringar och registrering av makroskopiska mått) bristande; storsnittstekniken är ett effektivare alternativ. Användandet av megakasetter (supermegakasetter, standard mått på objektglas 75 x 55 mm) är ett stor steg i rätt riktning; standardiserade storsnitt (objektglas 120 x 90 mm) är ännu effektivare. Målet är att avbilda tvärsnitt av hela preparatet i det mest representativa nivån eller i flera representativa nivåer och komplettera eller ersätta den makroskopiska bedömningen med ”subgross” och med mikroskopisk bedömning.


För att åstadkomma adekvata storsnitt bör man alltid utgå ifrån den samlade informationen om fallet som presenteras på preoperativa kliniska ronden. Hålls inga preoperativa ronder ska denna information inhämtas på annat sätt; utan denna information är risken för bristfällig bearbetning a operationspreparat stor. Radiologiska fynd (mammografi, ultraljud, MR, PET och andra metoder), ofta bekräftade med morfologisk diagnostik (FNAB, core biopsi, annat), typ av den planerade kirurgiska interventionen (bröstbevarande kirurgi eller mastektomi) samt uppgift om eventuell neoadjuvant onkologisk behandling leder patologen att ändamålsenligt planera utskärningen. Följande parametrar ska alltid anges, preoperativt baserat huvudsakligen på radiologiska fynd, postoperativt baserat på histologisk analys och på resultat av radiologisk – patologisk korrelation på postoperativa ronden.



  1. Sjukdomens utbredning (”extent” of the disease” eller ”whole tumor measurement”)

Se definition i KVAST dokumentet.


Den preoperativt angivna utbredningen representerar en viktig information för operatören om hur stor del av bröstets vävnad som bör avlägsnas. Den histologiska utbredningen (som är ofta större än den mammografiska men korrelerar betydlig bättre med ultraljuds och MR fynd), representerar en viktig feedback till radiologen och kirurgen och kan motivera kompletterande intervention eller radioterapi. Denna parameter är samtidigt av prognostiskt betydelse gällande lokala återfall. Allmänt, ju större utbredning, desto större risk av återfall vid sektorresektion och desto större behov av mastektomi. Tumörer med begränsad utbredning (”limited extent”) representerar lämpliga fall för bröstbevarande kirurgi och definieras som tumörer med area mindre än 40 mm i största dimension. Inte mer än hälften av bröstcancrar har en begränsad utbredning enligt dessa kriterier om de undersöks med storsnittsteknik.



  1. Sjukdomens distribution (unifokal, multifokal eller diffus, eller multicentrisk) skall analyseras separat för den invasiva och in situ komponenten och anges sammanfattande.

Se definitioner i KVAST dokumentet.


Trots att det inte råder någon enighet i litteraturen gällande definition av dessa termer (med undantag av ”multicentrisk” vilket för de flesta innebär närvaro av tumörer i olika kvadranter), är KVAST gruppen enig om att man bör informera klinikern om de maligna strukturerna vid mikroskopisk undersökning av preparatet upptar ett välavgränsat fokus (unifokal, solitär: en välformerad invasiv fokus med eller utan in situ komponent i samma fokus), flera separata välavgränsade foci (multifokal, flera välformerade invasiva och/eller in situ foci separeade med icke involverad vävnad) eller förekommer i stora områden utan att man kan särskilja något välavgränsat tumörfokus (diffus). Avståndet mellan tumörfoci verkar ha mindre betydelse än närvaro av icke involverad bröstvävnad emellan dessa foci. Unifokala och multifokala in situ tumörer oftast växer i TDLU, diffusa in situ cancrar/in situ komponent engagerar stora gångar och kan bara mätas som ett område. Exempel på diffusa invasiva tumörer är diffus typ av invasiv lobulär cancer och inflammatorisk cancer. Cirka en tredjedel av bröstcancrarna är unifokala, en tredjedel har multipla invasiva foci, resterande är inte unifokala pga multifokal eller diffus in situ komponent. Tumörkomponenterna utvecklas oftast från en och samma lob. Distribution av tumörstrukturer är en prognostiskt viktig parameter gällande såväl lokala återfall som metastasbenägenhet och sjukdomsrelaterad överlevnad: unifokala har bäst, diffusa sämst prognos.


  1. Invasiva tumörens storlek:

Mätning av tumörstorlek är komplex uppgift. Man bör notera tumörens största makroskopiska dimension på tvärsnitten av preparatet (bäst om ofixerad), avbilda denna dimension histologiskt (genom att bädda skivan med största tumördimension i sin helhet) och sen jämföra histologiska måttet med motsvarande makroskopiska och radiologiska mått. Modern radiologi ger oftast korrekt information om tumörens storlek, som bör vara vägledande vid histologisk analys. Det är däremot den histologiska tumörstorleken som ska registreras. Sfäriska/ovala tumörer mäts lätt, men spikulerade/stjärnformiga tumörer kan ha långa utskott innehållande invasiva strukturer. I de sistnämnda korrelerar radiologiska måtten bäst med histologisk storlek av tumörkroppen utan inkluderade utskott. Betydande avvikelser från radiologiska mått bör diskuteras på kliniska ronder.


I vissa situationer är tumörens histologiska storlek ej relevant, som vid regression av tumören efter preoperativ behandling. Diffust växande tumörer har ingen välformad tumörkropp och därför bättre karakteriseras med sin utbredning (extent).

4. Intratumoral och intertumoral heterogenitet ska också avbildas och noteras.


Patologen planerar utskärning så att preparaten ska realistisk avbilda tumörens komponenter. Vid en radiologiskt unifokal stor tumör kan det räcka med ett storsnitt taget i nivån av största tumördimensionen; i sådana fall en röntgenbild av intakt preparat kan vara tillräckligt informativ. Vid multifokala tumörer och mikroförkalkningar bör dock flera preparatnivåer avbildas varför det är fördelaktigt att röntga det uppskivade preparatet också. Observera att invasiva tumör foci kan vara radiologiskt och makroskopiskt icke synliga och att utbredning av in situ cancer är ofta större än området av radiologiskt verifierade mikroförkalkningar!
Det är en fördel att skiva upp preparaten färska för bättre fixering och sampling av tumörvävnad för specialundersökningar. Vid utskärning bör preparatet markeras så att dess orientation bevaras. Segmentresektat och biopsier kan med fördel skivas upp parallellt med hudytan för att kunna undersöka den cirkumferentiella kirurgiska marginalen. Samtidigt tar man skivorna i samma plan som man gör preparatröntgen vilket är en fördel vid jämförelse med mammografiska fynd. Mastektomipreparat skärs perpendikulärt mot hudytan eller radierande genom mamillen att avbilda den sjuka loben och preparatets fasciala marginal.
De mest representativa skivorna bäddas för histologisk undersökning. Radiologens markeringar på preparatröntgen eller på röntgenbild av skivorna är vägledande men makroskopiskt suspekta förändringar bör bäddas in även om de inte är märkta på preparatröntgen! Man måste ta ett storsnitt i nivå med förändringens största diameter. Vid multifokalitet bör man försöka modifiera utskärningen för att fånga flera tumörhärdar i samma snitt. Tumörskivan bäddas antingen i sin helhet (upp till 9 cm i största dimension), eller delad i samhörande storsnittsklossar eller megakasetter för att kunna rekonstruera skivan från färdiga snitt. På detta sätt undersöker man den representativa tvärskivan i sin helhet. Ett och samma storsnitt kan vara representativ för tumörens storlek, utbredning, distribution samt för tumörens omgivning och för vissa resektionsränder, men man ska väga samman fynden i samtliga storsnitt tagna vid ett fall för definitiv diagnos.
Fördelar av storsnittsteknik jämfört med traditionell histologisk bearbetning av bröstpreparat är många. Med storsnittstekniken dokumenteras tumörens storlek och utbredning så att dessa parametrar kan reproducerbart analyseras vid olika tillfällen; man påvisar multifokalitet oftare än med konventionell histologisk teknik och bevarar relationen mellan de olika tumörfoci. Resektionsmarginalerna undersöks i större utsträckning och kan direkt mätas och bedömas.

Storsnittet är den bästa möjligheten för mammografisk - patologisk jämförelse. Storsnittsglas kan projekteras som overhead och direkt korreleras med fynd på mammogram, preparatröntgen, ultraljudsbild och inte minst MR bild. Användandet av projekterade storsnitt på kliniska ronder ger bättre feedback till radiologer och kirurger jämfört med demonstration av mikroskopiska fynd. Kostnader knutna till användning av storsnittsteknik i rutindiagnostik har också studerats; avbildning av en representativ tvärskiva av preparatet sker billigare med storsnittsteknik än med konventionell histologi.



Relevanta referenser:
Biesemier KW, Alexander CM (2005) Enhancement of mammographic-pathologic

correlation utilizing large format histology for malignant breast diseases. Semin Breast

Dis 8:152-162

Boyages J, Jayashinghe UW, Coombs N (2010) Multifocal breast cancer and survival:

each focus does matter particularly for larger tumors. Eur J Cancer 46(11):1990-1996

Egan RI (1982) Multicentric breast carcinomas: clinical – radiographic-pathologic whole

organ studies and 10-year survival. Cancer 49:1123-1130

Faverly DRG, Henricks JHCL, Holland R (2001) Breast carcinoma of limited extent.

Frequency, radiologic – pathologic characteristics, and surgical margin requirements.

Cancer 91: 647-659

Fochsini MP, Tot T, Eusebi V (2002) Large section (macrosection) histologic slides. In

Silverstein MJ. ed. Ductal Carcinoma in situ of the Breast, 2nd ed. Lippincott, Williams

and Wilkins, Philadelphia, pp. 249 – 254

Holland R, Veling SH, Mravunac M, Hendriks JH (1985) Histologic multifocality of Tis,

T1-2 breast carcinomas. Cancer 56:979-990

Holland R, Hendricks JH, Vebeek AL, Mravunac M, Schuurman S, Stekhoven JH (1990)

Extent, distribution, and mammographic/histological correlation of breast ductal carcinoma

in situ. Lancet 335(8688):519-522

Jackson PA, Merchant W, McCormick CJ, Cook MG (1994) A comparison of large block

macrosectioning and conventional techniques in breast pathology. Virchows Arch

425:243-248

Mechine-Neuville A, Chenard MP, Gairard B, Mathelin C, Bellocq JP (2000) Large sections

in routine breast pathology. A technique adapted to conservative surgery Ann Pathol

20(3):275-209

Tot T (2003) The diffuse type of invasive lobular carcinoma of the breast: morphology and

prognosis. Virchows Arch 443:718-724

Tot T (2005) DCIS, cytokeratins and the theory of the sick lobe. Virchows Arch 447:1-8

Tot T (2007) The clinical relevance of the distribution of the lesions in 500 consecutive

breast cancer cases documented in large-format histological sections. Cancer 110:2551-

2560


Tot T (2009) The metastastic capacity of multifocal breast carcinomas: extensive tumors

versus tumors of limited extent. Hum Pathol 40:199-205

Tot T, Gere M (2008) Radiological – pathological correlation in diagnosing breast

carcinoma: the role of pathology in the multimodality era. Pathol Oncol Res 14(2):173-

178

Tot T, Tabár L, Dean PB (2002) Practical Breast Pathology. Springer, Stuttgart – New,



York, pp.115-123

Tot T (2010) Cost-benefit analysis of using large-format histology sections in routine

diagnostic breast care. The Breast 19(4): 284-88

Weissenbacher TM, Zschage M, Janni W, Jeschke U, Dimpfl T, Mayr D, Rack B,

Schindlbeck C, Friese K, Dian D (2010) Multicentric and multifocal versus unifocal

breast cancer: is the tumor-node-metastasis classification justified? Breast Cancer

Res Treat 122(1):27-34, 2010

Appendix 4. Biomarkör analyser
Biomarkörer analyseras på tumörvävnad med kontrollerad och om möjligt dokumenterad fixeringstid på 24-72 timmar. Kall ischemitid (tiden det tar från att preparatet har tagits från patienten tills det kommer i formalin) anges om möjligt. En tumörbit som läggs i kassett i formalin kan med fördel tas redan från det färska bröstpreparatet. Analyserna skall vara kvalitetssäkrade (intern kvalitetssäkring, extern kvalitetssäkring (testnivå ex NordiQC eller UK-nequas och populationsnivå ex SweQA/Equalis)). Primär bröstcancer och behandlings- krävande recidiv skall analyseras avseende östrogen- och progesteron receptorer, proliferationsmarkör och HER2 status på histopatologisk material. Det är viktigt att patologen informerar kliniker om vilka antikroppar, ISH prober och immunfärgmaskiner som användas samt om namn på leverantör. Med fördel kan kontroller, såväl negativa som olika positiva, finnas med på glaset.
Validering av analyserna och dokumentation skall utföras när testmetoden ändras, sålunda när det sker ändringar i fixeringsmedel och tid, dehydrering, förbehandling, använd antikropp eller probe och vid ändring i och byte av maskiner1-3.
Östrogen- och progesteronreceptorstatus utförs med immunhistokemisk metod

Validering

En relevant standard är en test där de specifika preananlytiska och analytiska komponenter överensstämmer exakt med tests där resultatet har validerats mot klinisk effekt av endokrin terapi. För ER- och PgR positiva kategorin skall 90% vara överensstämmande och för den ER- och PgR negativa kategorin skall 95% vara överensstämmande.

Antikroppar som är klinisk validerade i litteraturen är ER klonerna 1D5, 6F11, SP1, och 1D5+ER.2.123 (cocktail). För PgR är det klonerna 1A6, 1294 och 312. FDA 510(k)-cleared ER/PgR kit kan också användas2.
Kontroller

Vid den immunhistokemiska färgning användas externa kontroll såsom endometrievävnad eller vävnad från cervix/portio uteri eller cellinjer med graderad intensitet (0, 1-2+ 3+). Samtidig har man en intern kontroll med färgning av normalvävnad. Normala bröstkörtlar skall vara färgade med olika intensitet. Några, men inte alla luminala celler får vara starkt färgade. Stromaceller och myoepiteliala celler måste vara negativa.


Avläsning

Immunhistokemi avläses tillsammans med tillhörande HTX och/eller IHC glas för att lokalisera den invasiva cancer. Om så krävs så utförs immunhistokemisk färgning för myoepiteliala celler. In situ cancer skall inte avläsas, om inte så särskilt begärts.


Rapportering

Resultatet anges som helt negativt eller med uppskattat positiv procent avläst i den invasiva komponenten i hela snittet. I praktiken innebära detta att det man svarar enligt följande:




  • Uppskattat % positiva celler anges med 0, 1%, 5%, 10%, 20%..80%, 90%, 95% och 100%.

Brunfärgade kärnor bedöms som positiva oavsett färgintensitet. Det innebär, att man får använda högförstoring för att upptäcka en svag infärgning, som trots detta kan förekomma i en stor andel av cellkärnorna.


Inte evaluerbara tests

Vävnad där interna kontroller inte utfaller korrekt trots att testet har upprepats kan inte användas till receptorbestämning. Dessutom kan det uppstå problem vid grovnåls biopsier som har varit fixerat i alkohol eller andra fixativ än 10% neutral buffrad formalin, biopsier som har varit fixerade i <6 timmar eller >72 timmar och biopsier där kall ischemitid överstiger 1 timme. Urkalkat material som har legat i stark syra kan också ge resultat som inte kan evalueras.



Proliferationsmarkör Ki67 (alternativt cyclin A) utförs med immunhistokemisk metod


  • Bedömningen utförs på invasiv cancer inom det (de) område(n) som har det högsta antalet Ki67-positiva cancercellskärnor/ytenhet (”hot spot”). Ett sådant område brukar omfatta minst 200 celler.

  • Vid minsta tvekan om vilka områden som utgörs av invasiv cancer skall immunhistokemisk färgning för myoepiteliala celler (ex p63, SMMS1) göras.

  • I vissa fall (ex riklig lymfocytinfiltration, kraftig stromareaktion) kan dubbelfärgning för Ki67 och cytokeratin underlätta bedömningen.

  • Bedömningen utförs med x40 objektiv.

  • Räkna index på 200 celler med 10 celler i taget. Detta kan normalt göras i 1-2 synfält.

  • Som positiva celler räknas alla kärnor färgat för DAB (brun) och hematoxylinfärgade (blå) kärnor räknas som negativa4.

  • Index anges med så exakt siffra som möjligt; ingen intervallbedömning.

Se Ki67 gränsfall bilden på hemsidan.


Antikroppen MIB1 är den oftast använda vid bröstcancer. Brytpunkten för högproliferativ cancer är den procentnivå som särskiljer den tredjedel av tumörerna som har högst proliferation, från de två tredjedeler av populationen som inte anses som högproliferativa. Nivån brukar ligga vid 20% Ki67 inmärkning. Färgmaskin, immunhistokemisk teknik och val av antikropp (klon) har betydelse för var brytpunkten för översta tredjedelen ligger, därför är det nödvändigt att avdelningarna undersöker sina egna färgningar på eget material och meddelar klinikerna resultatet.

HER2 status utförs med immunhistokemisk metod och eventuellt in situ hybridisering

Validering

Det rekommenderas att för att utföra HER2 testning bör laboratoriet visa 95% överensstämmelse med ett annat validerat test för positiva och negativa värden. Det är viktigt att alla nya tester blir jämförda med ett referenstest där det föreligger en klinisk validering, vilket betyder att referenstestet kan förutsäga kliniskt resultat1, 5.


Erfarenhet av FISH testning på cytologiskt material är god. Protokollet, särskilt med hänseende på förbehandling, avviker emellertid från vävnadsbaserad testning och behöver därför optimeras och valideras lokalt. P.g.a. bristande validering och risk för samplingsartefakter kan FISH analys som bestämning av HER2 status på cytologiskt material bara göras på patienter med recidiv och inte på patienter med primär bröstcancer. HER2 protein kan inte bestämmas på cytologiskt material med immunhistokemi.
Kontroller

IHC

Vid immunhistokemisk färgning används extern kontroll. Med fördel kan bröstcancervävnad med varierande uttryck av HER2 protein användas (fall med 0, 1+, 2+ och 3+ där in situ hybridisering (ISH) tidigare har utförts) som kontroll. Dessutom kan cell linjer med varierande utryck användas. Samtidig används intern kontroll där det i normal bröstvävnad skall ses en svag, ej komplett infärgning i utförsgångar.


Om resultatet i kontrollerna inte är som väntat måste testet göras om, särskilt om normala utförsgångar och körtlar visar stark infärgning eller om artefakter döljer resultatet.

Om cytoplasmatisk färgning döljer membranfärgningen måste testet göras om eller ISH utföras.


ISH

Vid ISH test kan extern kontroll användas med normal, tveksamt och amplifierat HER2 utryck. Om inte kontrollerna utfaller som väntat måste testet göras om.


Avläsning

HER2 IHC avläsas med 10x objektivet. Vid bedömning granskas hela snittet och skärningspunkten på 10% bedömmas av alla invasiva tumörceller.

Immunhistokemi för HER2 och ISH bör avläsas tillsammans med tillhörande HTX och/eller IHC glas för att lokalisera den invasiva cancern. Om nödvändigt utförs immunhistokemisk färgning för myoepiteliala celler. In situ cancer skall inte avläsas.
HER2 kan bestämmas som proteinuttryck i membranet med immmunhistokemi (IHC) och/eller med gen amplifikation status med in situ hybridisering (ISH). Båda metoderna kan användas till bestämning av patientens HER2 status. Båda testen har sina diagnostiska problem som bör observeras. Beroende på materialet och sampling kan den ena testet föredras framför det andra. Patologen som har ansvar för histologin bör bestämma den optimala test typen, men fortfarande skall alla IHC 2+ och 3+ undersökas med ISH.
IHC

0: Ingen in färgning eller inkomplett membranfärgning som är svag/nästen inte synlig i ≤10%


1+: Inkomplett membranfärgning som är svag/nästen inte synlig i >10%
2+: Komplett svag/måttlig membranfärgning infärgning i >10%

U-format basolateral kraftig positiv membranfärgning där den luninala del av membranen är negativ (sällsynta fall)6

Komplett kraftig membranfärgning i ≤10%
3+: Komplett, kraftig membranfärgning i >10%
ISH

Vid bedömning granskas hela snittet och skärningspunkten på 10% bedömmas av hela snittet. HER2 IHC glaset kan användas till att bedöma vilka celler som skall räknas.


Avläsning kan göras av en specialutbildad BMA men en patolog måsta konfirmera att resultaten är korrekta och att invasiv cancer har undersökts. Räkna minst 20 inte överlappande kärnor i vardera minst 2 separata områden med invasiv cancer. Om resultatet är tveksamt eller om expressionen är heterogen måsta minst två oberoende personer bedöma resultatet.
Heterogenisitet kan förekomma i en form med sammanhängande amplifierade celler (en klon amplifierat) eller en form med spretigt liggande amplifierade celler7.
Sammanhängande amplifierade celler: Räkna 20-60 sammanhängande inte överlappande celler i flera områden av den amplifierade klon.

Om den amplifierade klon utgör >10% av hela snittet är fallet HER2 positivt. Uppskattat andel amplifierade celler anges i svaret.


Spretigt liggande amplifierade celler: Räkna 20-60 sammanhängande inte överlappande celler i flera områden inkluderande de amplifierade celler och resultatet anges som genomsnittet.

Om resultatet ger positiv HER2 status anges uppskattat andel HER2 amplifierade celler i svaret.

Fall med <10% HER2 amplifierade celler är HER2 status negativa.
Rapportering

Vid rapportering av resultat rekommenderas en algoritm som definierar HER2 status utifrån positiva och negativa resultat för båda HER2 protein expression och HER2 gen amplifikation1.

 

Positivt HER2 status

IHC färgning med 3+ eller 2+ med kvot ≥2 och/eller antal HER2 kopior ≥4
Negativt HER2 status

IHC färgning med 0, 1+ eller 2+ av cellmembran protein expression och

ISH resultat med en ISH kvot <2,0.
I svaret anges

HER2 IHC: 0, 1+, 2+, 3+, ej utfört, bedömning ej möjlig


HER2 ISH Kvot: ≥2, <2, ej utfört, bedömning ej möjlig
HER2 ISH antal kopior: ≥4, <4, ej utfört, bedömning ej möjlig
Sammantagit

HER2 status: positiv, negativ, ej utfört, bedömning ej möjlig

Om kvoten ligger nära 2 eller antal kopior av HER2 ligger nära 4 skall det anges i svaret.
Inte evaluerbara tests

Vävnad där interna kontroller inte utfaller korrekt trots att testet har upprepats och som är undersökt med båda IHC och ISH kan inte användas till HER2 testning. Urkalkat material måsta alltid undersökas med ISH om det finns DNA kvar.



Relevante referenser


Appendix 5. Förslag på standardiserat svar

Partiell mastektomi med invasiv bröstcancer


Partiell mastektomi

Nerfryst tumörvävnad?

Data sparad i kvalitetsregistret?

Mått, cm:

Tuschning av marginaler

Sidoresektionsyta gul från mynt/klips 1 till kl.

Sidoresektionsyta blå från mynt/klips 1 till kl.

Storsnittsteknik använt?


Sida:

Tumörplacering, kl:

Histologisk diagnos:

Antal invasiva tumörer i bröstet:

Multifokalitet (flera invasiva cancern med benign bröstvävnad/in situ vävnad mellan):

Mikroskopisk storlek av största invasiva focus, mm:

Samlad storlek av alla in situ och invasiva foci (extent), mm:

Minsta avstånd till sidoresektionsyta från invasiv cancer, mm:

Minsta avstånd till sidoresektionsyta från duktal cancer in situ, mm:
Kärlinväxt:

Histologisk grad (NHG):

Tubuli:

Pleomorfi:



Mitos:

Östrogen receptor, %:

Progesteron receptor, %:

HER2 protein:

ISH HER2:

Ki67 index,%:


Fri text
Diagnos:

Partiell mastektomi:

Sida:

Histologisk diagnos:



Tumörstorlek, invasiva komponenten, mm:

Histologisk grad (NHG):

Östrogen receptor, %:

Progesteron receptor, %:

HER2 protein:

ISH HER2:

Ki67 index, %:

Mastektomi med invasiv bröstcancer


Mastektomi

Nerfryst tumörvävnad?

Data sparad i kvalitetsregistret?

Mått, cm:

Storsnittsteknik använt?
Sida:

Tumörplacering, kl:

Histologisk diagnos:

Antal invasiva tumörer i bröstet:

Multifokalitet (flera invasiva cancern med benign bröstvävnad/in situ vävnad mellan):

Mikroskopisk storlek av största invasiva focus, mm:

Samlad storlek av alla in situ och invasiva foci (extent), mm:

Minsta avstånd till sidoresektionsyta från invasiv cancer, mm:

Minsta avstånd till sidoresektionsyta från duktal cancer in situ, mm:
Kärlinväxt:

Histologisk grad (NHG):

Tubuli:

Pleomorfi:



Mitos:

Östrogen receptor, %:

Progesteron receptor, %:

HER2 protein:

ISH HER2:

Ki67 index,%:


Fri text
Mastektomi:

Sida:


Histologisk diagnos:

Tumörstorlek, invasiva komponenten, mm:

Histologisk grad (NHG):

Östrogen receptor, %:

Progesteron receptor, %:

HER2 protein:

FISH-analys HER2:

Ki67 index, %:

Partiell mastektomi med in situ cancer
Partiell mastektomi

Data sparad i kvalitetsregistret?

Mått, cm:

Tuschning av marginaler

Sidoresektionsyta gul från mynt/klips 1 till kl.

Sidoresektionsyta blå från mynt/klips 1 till kl.

Storsnittsteknik använt?
Sida:

Tumörplacering, kl:

Histologisk typ:

Multifokalitet (flera in situ foci med benign bröstvävnad mellan):

Mikroskopisk storlek av största in situ cancer focus, mm:

Samlad storlek av alla in situ foci (extent), mm:

Kärngrad:

Nekros:


Minsta avstånd till sidoresektionsyta från in situ cancer, mm:
Fri text
Diagnos

Partiell mastektomi:

Sida:

Histologisk typ:



Mikroskopisk storlek av största in situ cancer focus, mm:

Kärngrad:

Nekros:
Mastektomi med in situ cancer
Mastektomi

Data sparad i kvalitetsregistret?

Mått, cm:

Storsnittsteknik använt?


Sida:

Tumörplacering, kl:

Histologisk typ:

Multifokalitet (flera in situ foci med benign vävnad mellan):

Mikroskopisk storlek av största in situ cancer focus, mm:

Samlad storlek av alla in situ foci (extent), mm:

Kärngrad:

Nekros:


Minsta avstånd till sidoresektionsyta från in situ cancer, mm:
Fri text
Diagnos
Mastektomi:

Sida:


Histologisk typ:

Mikroskopisk storlek av största in situ cancer focus, mm:

Kärngrad:

Nekros:


Lymfkörtlar
Sentinel node
Intraoperativ undersökning?

Data sparad i kvalitetsregistret?

Sida:

Antal sentinel nodes:



Antal sentinel nodes med ITC:

Antal positiva sentinel nodes:

Storlek största metastasen, mm:

Immunhistokemi användt?


Diagnos
Sida:

Antal sentinel nodes:

Antal positiva sentinel nodes:

____________________


Non sentinel node
Data sparad i kvalitetsregistret?

Sida:


Antal non sentinel nodes:

Antal non sentinel nodes med ITC:

Antal non positiva sentinel nodes:

Storlek största metastasen, mm:


Diagnos
Sida:

Antal non sentinel nodes:

Antal non positiva sentinel nodes:

________________________


Axill
Data sparad i kvalitetsregistret?

Sida:


Antal axill lymfkörtlar:

Antal axill lymfkörtlar med ITC:

Antal positiva axill lymfkörtlar:

Storlek största metastasen, mm:


Diagnos

Sida:


Antal axill lymfkörtlar:

Antal positiva axill lymfkörtlar:

________________________

1   2   3


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət