Ana səhifə

Vårdplan Barnallergi umas


Yüklə 32 Kb.
tarix26.06.2016
ölçüsü32 Kb.

Vårdplan Barnallergi UMAS

Barnallergimottagningen, Barn och Ungdoms Centrum ingång 124,

Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö.

Remissguide



Sammanfattning
En remiss ska i normalfallet:


  1. Vara utfärdad av den läkare som har primärvårdsansvaret för patienten.

  2. Innehålla uppgift om allergenutredning och gärna tillväxtkurva.

  3. Innehålla uppgift om allergensanering.

  4. Innehålla uppgift om insatt behandling.

  5. Innehålla utvärdering av behandlingseffekt, vid återbesök.

Två specialfall:


Alla barn som fått astmabehandling (inhalationssteroid och bronkvidgande) via spacer (t ex Nebunette) kontrolleras inom primärvården i första steget (läkare eller astmasköterska). Ingen nedre åldersgräns råder för detta. Remitteras av läkaren till Barnallergimottagningen vid eventuell otillräcklig behandlingseffekt av inhalationssteroid.
Alla barn med allergi mot mjölk och/eller ägg, utreds av primärvårdsläkare (t ex med RAST) och ställs på exklusionskost via en primärvårdsdietist. Remitteras av primärvårdsläkaren till dietisten. Remitteras till Barnallergimottagningen när det är tid att bedöma toleransutveckling och eventuellt provocera. Ofta rör det sig om 2-4 års ålder för mjölk, respektive 4-6 års ålder för ägg. Patienten kan remitteras tidigare vid extremt svår allergi, och anafylaxirisk.

1. Bakgrund




En remiss innebär att ett samarbete kring patienten inleds mellan primärvården och Barnallergimottagningen. Alla patienter med problematik kring astma eller allergi ska knytas till en primärvårdsläkare eller privatläkare. De flesta patienter med allergisjukdomar kan skötas hos primärvårdsläkaren till största delen, och allt efter behov remitteras in för konsultation och diskussion.

En mindre grupp av patienter kommer huvudsakligen att skötas vid Barnallergimottagningen genom hela uppväxten. Det kan exempelvis röra patienter med svår kronisk astma, patienter med multipla födoämnesallergier, särskilt om det föreligger uppfödningssvårigheter eller anafylaxirisk, eller patienter som genomgår subcutan immunterapi mot allergier.




2. Allergenutredning.
Utredning med pricktest eller RAST rekommenderas för alla barn i alla åldrar, även de allra yngsta, vid misstanke om allergier. Blodprov för RAST är ofta enklast att utföra.
Vid misstanke om luftvägsallergi, analysera katt, hund, häst, timotej, björk, gråbo, D pteronyssinus, D farinae (kvalster). Screeningpanelen RAST Phadiatop innehåller dessa och fungerar vanligen utmärkt. Eventuellt ytterligare allergen på specifik misstanke. Tänk på att det av kostnadsskäl sällan är meningsfullt att analysera flera olika arter gräs- respektive trädpollen. Timotej och björk är fullgoda markörer i Sverige.
Vid misstanke om födoämnesallergi, analysera först RAST Födoämnespanel, dvs: mjölk, ägg, vetemjöl, sojaböna, jordnöt, fisk (torsk). Eventuellt ytterligare på specifik misstanke. Ofta kan detta gälla hasselnöt eller andra trädnötter, räka eller rågmjöl.
Hos ammande småbarn under 6 mån ålder räcker det vanligen att testa mjölk och ägg.
Resultaten vid födoämnesanalys med RAST måste tolkas mot bakgrund av klinisk reaktion. Det är vanligt att barn har låga halter av specifikt IgE mot olika födoämnen utan att klinisk allergi föreligger och sådana födoämnen ska inte exkluderas ur kosten.
Frågor om födoämnesallergi uppkommer ofta på BVC, till exempel vid eksem. Kontakta då patientens primärvårdsläkare som börjar utreda enligt ovan samt ordinerar behandling för eksemet. Vid allergi mot mjölk och/eller ägg, remitteras till primärvårdsdietist.
Vid remisser gällande födoämnesallergi är det viktigt att tillväxtkurva bifogas.
Vad gäller eksem och urticaria, finner man bakomliggande allergier endast i en minoritet av fallen. Anamnesen ger vägledning. Om misstanke om allergi kvarstår, ta RAST Födoämnespanel och / eller Phadiatop (särskilt vid exponering pälsdjur, kvalster) enligt ovan.

3. Förarbete, elimination av allergen.

Vid kvalsterallergi rekommenderas kvalsterskydd till sängen.

Vid pälsdjurallergi ska hemmet vara fritt från aktuella pälsdjur.

Tänk på att barn har rätt till en rökfri miljö. Ta upp frågan om föräldrars rökning redan vid första besöket.


Vid fungerande exklusionskost mjölk och/eller ägg, återstår frågan om toleransutveckling och när födoämnet eventuellt kan introduceras åter. Åldern för tolerans varierar mycket, enstaka individer utvecklar aldrig fullständig tolerans för mjölk eller ägg. Ofta har det dock skett en utveckling för mjölk i åldersintervallet 2-4 år och för ägg vid 4-6 år, varför vi rekommenderar remiss till Barnallergimottagningen för bedömning vid dessa åldrar.
För barn med mera omfattande födoämnesallergier kan vi tillhandahålla kostrådgivning av allergidietist och vid anafylaxirisk rådgivning av allergisamordnare i förskolan.
Barn med äggallergi behöver inte remitteras för MPR vaccination, denna kan ske på vanligt vis inom barnhälsovård eller skolhälsovård. För vaccination av barn med allergier, se i övrigt föreskrifter på www.barnallergisektionen.se

4. Behandling.
Allergier och astma är inflammatoriska sjukdomar. Det är nödvändigt att adekvat antiinflammatorisk behandling är insatt, konsekvent genomförd, och utvärderad på återbesök, innan patienten remitteras till Barnallergimottagningen. Detta gäller särskilt vid astmafrågeställning, där minimum 1 månads behandlingstid rekommenderas för småbarn (inhalationssteroid i sprayform) och 2 månader för äldre barn (pulverinhalator) före utvärdering. Överväg remiss således, vid konstaterad terapisvikt på inhalationssteroid.
Ett specialfall är småbarn som fått inhalationssteroid och bronkvidgande via spacer (exempelvis Nebunette) vid sjukhusens akutmottagningar. Dessa barn remitteras, utan nedre åldersgräns, för första kontroll i primärvården, där primärvårdsläkaren sedan är välkommen att remittera till Barnallergimottagningen vid terapisvikt. På så vis får vi snabbare tag på den minoritet av barnen som har särskilt svåra astmabesvär eller som har andra diagnoser som bakgrund till andningsbesvären. Det finns självfallet inga hinder för den intresserade primärvårdsläkaren att fortsätta behandla med t ex tillägg av leukotrienreceptorantagonist, eller att utreda vidare med lungröntgen, testning för luftvägsallergier etc. Poängen är att i samarbete lyckas skilja ut de barn som inte förbättras på första linjens terapi. Motsvarande resonemang gäller också vid remisser för eksem eller allergisk rhinokonjunktivit.

Malmö 2008-05-12


Magnus Aurivillius Corrado Cilio Carl-Erik Flodmark

Överläkare Överläkare Verksamhetschef


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət