Ana səhifə

Novena: 5 13 augusti


Yüklə 258.5 Kb.
tarix26.06.2016
ölçüsü258.5 Kb.

Helige Maximilian Maria Kolbe

(1894-1941, himmelska födelsedag 14 augusti)
Novena: 5 - 13 augusti

Festdag: 14 augusti


Skyddshelgon för journalister, familjer, fångar, Pro Life-rörelsen,

samt mot droger


Gråbroder - Conventualfranciskan

Ave Maria Publikationer - Gråbröderna

Den som låter Maria få fria händer i sin rätt att verka med oss, öppnar på ett naturligt sätt vägen för den oemotståndliga Gudomliga föreningen med vår själ… Vår helgelse beror på Maria: det är hennes specialitet.”

Helige Maximilian Maria Kolbe


Några funderingar kring helgonets liv

av

Pater Joseph Maria Nilsson OFMConv


Årtalen 1894-1941 skulle kunna stå på gravstenen för den polske conventualfranciskanen (gråbrodern) Maximilian Maria, eller Rajmund Kolbe, som var hans namn vid inträdet i orden vid 17 års ålder. Men han fick aldrig vare sig en grav eller gravsten då hans jordiska kvarlevor kremerades i Auschwitz dagen efter att han blivit dödad genom en giftinjektion i en hungerbunker, på vigilien till firandet av Marias upptagning i himmelen, den 14 augusti.

När vi besöker kyrkogårdar och ser alla årtal undrar man ibland vad som gömmer sig i det lilla strecket mellan födelse- och dödsår. Hur har den personen fyllt denna tid? Vår medbroder, Maximilian Maria, fick endast 47 år på sig att förbereda sig inför evigheten, men det gjorde han så väl och medvetet att den universella Kyrkan än idag minns honom och tackar Gud för hans liv och gärning.

Känd är visionen Maximilian fick vid tiden för sin första kommunion år 1906, en händelse som skulle prägla hela hans liv. Guds Moder visade honom två segerkransar, en vit för livslång jungfrulighet och kyskhet och en röd för martyriet. Maria frågade honom vilken av de båda han valde. Kolbe svarade att han ville ha båda kronorna.
Förtroendet för Guds Moder skulle bli en ledtråd i Maximilians liv. ”Att leva, verka och dö för Immaculata, den Obefläckade Jungfrun”, var Maximilian Marias motto som hans medbröder i orden var mycket bekanta med. Den kvinna som Gud själv haft ett så oändligt förtroende för att han anförtrodde henne uppdraget att föda sin enfödde Son, vilken i sin tur anförtrodde de sina i hennes vård och till hennes ledning, blev drivkraften för Maximilian, sin dåliga hälsa till trots, att år 1927 grunda det hittills största franciskanklostret i världen: Niepokalanow (den Obefläckade Jungfruns stad) utanför Warszawa. Tio år tidigare, den 16 oktober 1917, hade Kolbe, tillsammans med sex medbröder i conventualfranciskanernas seminarium i Rom, grundat den numera världsvida andliga rörelsen Militia Immaculatae (Marie härskara). Mariastaden är ett enormt kloster med sina 140 bröder som än idag har uppgiften att sprida Evangeliet genom mariansk press. Grundandet av ett liknande kloster gjordes även i Japan. Kolbes marianska andlighet präglades av insikten om Marias universella roll som Förmedlaren av all nåd.

Många medbröder på Maximilians tid ifrågasatte hans apostolat med dyra tryckpressar mm. Var det verkligen franciskanskt? Ingen som någorlunda känner till den helige Franciskus av Assisi kan betvivla att Maximilians innerliga kärlek och vördnad för Maria inte också delades av ordensgrundaren. Finns det föresten något av Kyrkans helgon som inte är marianskt på ett eller annat sätt? Den 10 oktober 1982 helgonförklarade Johannes Paulus II vår medbroder och poängterade i sin predikan att Kolbe verkligen var en sann son till Assisis lille fattige genom att kalla honom för ”en Franciskus i vår tid.”


Vigningen till den Obefläckade Jungfrun, Immaculata, var för Maximilian en livsstil som han ville förmedla till medkristna i hela världen. Marias liv var tjänst, en Gudstjänst, till det yttersta. Det innebär att säga JA till allt som Gud vill och att ha ett obegränsat förtroende för Guds vilja. Kolbe såg denna vigning som en tjänst för Kyrkan och med Maria vädja för ”den Heliga Kyrkans alla fiender”, som vi medlemmar i Militian ber i den dagliga vigningsbönen. Här ser vi hur kärleken till Kyrkan är ett av de främsta kännetecknen för en sann mariansk andlighet. Vigningen till Maria var också inspiration och stöd för att uppfylla det som Herren inbjuder oss till: en självutgivande kärlek utan gränser. ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.” Med detta citat från Johannes Evangelium (15:13) inledde Johannes Paulus II sin predikan vid helgonförklaringen av Kolbe. Påven förklarade Kolbe för att vara en ’kärlekens martyr’. Om vår kärlek till nästan är autentisk och omsluter alla, likt Marias och hennes Sons kärlek, ja, då måste den få konsekvenser. För Maximilian var det att ta en annan medfånges plats inför en avrättning i koncentrationslägret. ”Jag är katolsk präst och jag vill ta hans plats, för han har hustru och barn.” Säger Kolbe inför den högst förvånade lägerchefen Fritz. Kan någon verkligen frivilligt offra sitt liv för någon annan? Helige Maximilian Maria fyllde den fruktade dödsbunkern med rosenkransbön, hymner och tröstande ord. Han skulle under två veckor ledsaga samtliga i bunkern genom sitt stöd och sina böner till en ’salig död’.
”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.” Aposteln Paulus ord i Galaterbrevet 6:2 är en utmärkt sammanfattning av Maximilian Maria Kolbes liv. Han fyllde sina 47 år med verklig och handlingskraftig kärlek till Gud och medmänniskor, in i det sista. Kan man leva sitt liv på ett bättre och mer meningsfullt sätt?
Pater Joseph Maria Nilsson OFMConv
Sankt Franciskus Kloster, Jönköping

År 2015, 75-års jubileet efter helgonets martyrdöd


Be för oss, Helige Maximilian Maria

att vi blir värdiga Kristi löften.
Helige Maximilian Marias Böner

i urval


Jag tillber Dig, Heliga Treenighet


Vår Himmelske Fader, jag tillber Dig därför att Du har låtit Din enfödde Son vila i Marias obefläckade sköte.

Guds Son, jag tillber Dig därför att Du har velat växa i Marias sköte och bli hennes sanne Son.

Helige Ande, Dig tillber jag därför att Du har velat forma Guds Sons Kropp i Marias obefläckade sköte.

Allraheligaste Treenighet, jag tillber Dig, Du som är en Gud i tre Personer för att Du har velat upphöja den Obefläckade Jungfrun på ett sådant gudomligt sätt.

Jag vill aldrig upphöra, varje dag, så fort jag har vaknat från min sömn att tillbe Dig i all ödmjukhet, Du gudomliga Treenighet. På knä med blicken mot jorden vill jag upprepa: Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande såsom det var av begynnelsen nu är och ska vara från evighet till evighet. Amen.
Bön om Guds Vägledning

Min Gud, min enda lycka, hur kan jag få en fullkomligare kunskap om Dig? Jag ser på Din skapelse och är full av beundran. Jag tackar Dig och älskar Dig, men det räcker inte för mig och det vet Du. För jag varken ser eller hör Dig. Jag vill så gärna bli som Du, enligt Din Vilja, men hur ska det ske? Du är Ande, jag är en skapelse. Visa mig hur jag ska bli alltmer lik Dig, Helige Ande, upplyft till det gudomliga livet.
Tala om för mig vem du är

Maria, Himmelens och jordens Drottning, jag vet att jag inte är värdig att närma mig dig, men då jag älskar dig så mycket vågar jag be dig vara så god och tala om för mig vem du är. Jag skulle vilja lära känna dig bättre, så att jag alltmer kan älska och ära dig med en iver som inte känner några gränser. Och jag skulle vilja berätta för andra vem du är, så att allt fler människor kan lära känna dig och älska dig mera, så att du kan bli alla människors Drottning, Drottningen i alla hjärtan som slår på denna jord. Några känner inte ens ditt namn, andra vågar knappast se på dig, åter andra tror att de kan nå sitt livs mål utan dig. Det finns många människor som älskar dig men få som på grund av kärlek till dig är beredda till allt: möda, lidande, ja till och med att offra livet.

När ska du bli Drottning i allas hjärtan? När ska jordens invånare erkänna dig som Moder?

När ska vår Himmelske Fader bli en verklig fader och alla människor bröder?
Högtidlig Vigningsakt till Immaculata

Följande vigningsakt används vid formell upptagning av nya medlemmar i MI (Militia Immaculatae – Marie Härskara). Ämnad för Mariadagar under kyrkoåret och förnyelse på årsdagen av upptagning eller inskrivning i MI


Obefläckade Jungfru, Himlarnas och jordens Drottning, syndarnas Tillflykt och vår kärleksfulla Moder, till vilken Gud ville anförtro förmedlingen av all barmhärtighet.

Jag N., ovärdige syndare, ber i all ödmjukhet att få tillhöra dig helt och fullständigt.

Gör med mig, min kropp, min själ, mitt liv, min död och mitt eviga liv, såsom du vill.

Använd mig så som du anser bäst, utan förbehåll, för att det ska uppfyllas som är sagt om dig: ”Hon ska krossa ditt huvud; du ensam har förintat alla villoläror i hela världen”.

Låt mig få bli ett användbart redskap i dina obefläckade och barmhärtiga händer för att din ära må skina allt starkare och klarare i mörkret hos många vilsegångna och likgiltiga själar och för att kunna utbreda så mycket som möjligt, Jesu Heliga Hjärtas Rike.

Där du är närvarande triumferar alltid omvändelsens och heliggörandets nåd, för all nåd kommer genom dina händer till oss från Jesu Heliga och Barmhärtiga Hjärta.


Vem är hennes fiende? Det är allt som är fläckat av synd, allt som inte leder till Gud, allt som inte är äkta kärlek och allt som kommer från den djävulska ormen, Satan. Han är hennes fiende! I fiendskapen finns alla våra fel, tillkortakommanden och synder. I vigningsakten ber vi henne om styrka mot vår själs fiende, djävulen. Det är för detta ändamål som all devotion finns, all bön och alla sakrament. Vi använder dem för att få kraft att vinna över alla dessa hinder i vår strävan efter Gud i en alltmer brinnande kärlek och för att till sist bli helt förenade med Gud, ja, gå in helt och fullt i Gud.”
Helige Maximilian Maria Kolbe

Ur Förklaring till MI:s Högtidliga Vigningsakt


Daglig Vigningsbön till Immaculata

Obefläckade Jungfru, min Moder Maria, till dig förnyar jag i dag och för alltid överlåtelsen av mig och hela mitt liv, så att du kan använda mig för själarnas väl. Det enda jag ber dig om, min Drottning och Kyrkans Moder, är att få samarbeta troget i din mission för Kristi Rikes ankomst.

Jag överlåter därför, Marie Obefläckade Hjärta, min bön, mina gärningar och uppoffringar denna dag, och under resten av mitt liv, för syndarnas omvändelse och för alla människors frälsning.

O Maria, avlad utan synd, be för oss som tar vår tillflykt till dig och för dem som underlåter att göra det, särskilt för den Heliga Kyrkans alla fiender och för alla dem som vi anbefaller åt ditt beskydd. Amen.

MI´ s alternativa överlåtelsebön

Obefläckade Jungfru, Kyrkans Moder och min Moder Maria, jag överlåter mig helt och fullt åt dig och bejakar helhjärtat det projekt av nåd som den Himmelske Fadern från evighet haft för mig och som jag dagligen med glädje tar emot ur din Sons händer. Hjälp mig att formas av den Helige Ande och att bli ett välsignat redskap för utbredandet av Guds Rike genom trohet mot den kallelse som jag har fått ta emot, i gemenskap med alla bröder och systrar, särskilt de fattigaste och de som är mest i behov av försoning.

Därför ger jag dig, Maria, alla mina böner, gärningar och uppoffringar denna dag.

O Maria, avlad utan synd, be för oss som tar vår tillflykt till dig och för dem som underlåter att göra det, särskilt för den Heliga Kyrkans alla fiender och för alla dem som vi anbefaller åt ditt beskydd. Amen.

Det Marianska Löftet


Tillåt mig att vörda Dig, Allraheligaste Jungfru.

Tillåt mig att vörda dig genom mina förpliktelser och personliga uppoffringar.

Tillåt mig att leva, arbeta, lida, förtäras och dö för dig.

Tillåt mig att leda hela världen till dig.

Tillåt mig att bidra till en allt större upphöjelse av dig, till den allra största upphöjelsen av dig. Tillåt mig att ge dig en sådan ära som du förut aldrig har fått.

Tillåt andra att överträffa mig i sin iver för din upphöjelse och mig att överträffa dem, så att i en värdig tävlan din ära alltmer ökar, allt snabbare, allt intensivare, så som Gud önskar, Han som har skapat dig på detta outsägliga sätt, högre än alla andra varelser. Endast i dig har Gud vördats utan jämförelse mer än i alla sina heliga. Amen.


Överlåtelse till Immaculata

Maria, min Drottning och Moder, välsignad är du i evighet som tänker på mig, trots allt mitt högmod och självkärlek. På Domens Dag ska alla förstå att det var du som gav mig allt och min litenhet. Välsignad är du i all evighet, Immaculata! Jag tillhör dig för evigt till kropp och själ, hela mitt liv, min död och evighet. Gör med mig vad du vill och jag ska vara nöjd. Om du vill att jag ska lämna denna värld i detta ögonblick, så må så ske, eller senare, må då detta ske. Jag är din, min älskande Moder.
Bön till Maria om Hjälp

Kära Moder, jag vet inte vad detta ska leda till, men jag ber dig att göra med mig och oss alla som du önskar för Guds större ära. Jag tillhör dig, min Obefläckade Moder, men du ser också hur ömkansvärd jag är i all min självkärlek. Om du släpper mig för ett ögonblick kommer jag genast att falla i de mest fruktansvärda synder och gå mot helvetet. Men trots att jag inte förtjänar det, så överger du mig inte, utan vägleder mig på den rätta stigen. Därför kommer jag inte att falla utan bli ett helgon, ja, ett stort helgon.
Om djävulen kunde anropa den Heliga Jungfrun med bara namnet ’Maria’ för sin egen frälsning, så skulle han komma omedelbart till Himmelen. Hur mycket mer hjälper inte detta Namn oss människor när vi befinner oss i livets svåra situationer.”
Helige Maximilian Maria

den 20 november 1941


Den Helige Maximilian Marias främsta ”knep” till helighet var vigningen till Immaculata – den Obefläckade Jungfrun Maria!

Han ville erbjuda denna väg till helgelse för alla. Vigningen till Maria kallas även för ”genvägen till helighet” av flera helgon.

Gå även du denna väg! Vänta inte!

Vig dig till Maria genom den världsvida marianska andliga rörelsen:



Militia Immaculatae


(Marie Härskara)
Bakgrund: År 1917 grundade i Rom den Helige Maximilian Maria Kolbe tillsammans med några medbröder (Conventualfranciskanerna-Gråbröderna) den internationella andliga rörelsen MI (Marie Härskara) med numera över fyra miljoner medlemmar.

MI upprättades i Sverige år 1993.



Mål: Dess grund är vigningen till den Obefläckade Jungfrun och målet är att genom vigningen till Immaculata delta i Kristi Rikes utbredande.

Hur man blir medlem: Genom A) ge sitt namn till MI:s nationella säte (hos Gråbröderna), eller B) genom en upptagningsceremoni av MI:s kyrklige assistent eller en av honom delegerad präst.

Medlemskap i MI är reserverat för katoliker (dock inte för dem som trätt ur Katolska Kyrkan).



Åtagande som medlem: MI medlemmar ber dagligen den Helige Maximilian Maria Kolbes vigningsakt till Immaculata samt bär den s.k. Mirakulösa Medaljen som ett tecken på denna vigning. Möten organiseras men ingen medlem är förpliktad att delta i dessa.

MI-medlemmarnas konkreta apostolat i Sverige är att i grundarens anda ge stöd, genom bön och frivilligt ekonomiskt bidrag, till Ave Maria Publikationers mission att gratis dela ut bönböcker och andlig litteratur i landet.


Kortfattat:

  • Skriv in dig i MI:s register (dvs. ge ditt namn till Pater Joseph Maria i Jönköping) särskilt på en Maria-dag.

  • Be vigningsbönen/överlåtelsebönen, om möjligt dagligen.

  • Bär den s.k. Mirakulösa Medaljen (som du kan köpa hos alla katolska bokhandlare och souvenirbutiker när du åker utomlands. I Sverige kan du köpa den i S:t Maximilians Bok- och Presentbutik i Jönköping, Katolsk bokhandel i Stockholm och Lilla Thérèse bokhandel i Göteborg.)

Kärnan i MI består i att tillhöra Immaculata på ett ovillkorligt, oåterkalleligt och obegränsat sätt. Med andra ord, MI-medlemmen blir hennes egendom. Rörelsen kallas för ’Militia’ – ’härskara’ för att de som vill tillhöra rörelsen inte begränsar sig till denna fullkomliga vigning av sig själva, utan gör allt de kan för att erövra andras hjärtan för Immaculata.”


Helige Maximilian Maria Kolbe
Helige Maximilian Maria Kolbes liv i årtal
Jag skulle vilja bli till stoft för att kunna föras bort med vinden

och nå alla jordens hörn för att förkunna

Evangeliets Glada Budskap till alla!”

(Helige Maximilian Maria Kolbes ”profetia”)


8 januari 1894: föddes Rajmund Kolbe i Zdunska Wola, som andre son till Julius och Marianna (Dabrowska) Kolbe. Pojken döptes samma dag i församlingskyrkan. Föräldrarna var vävare men Marianna arbetade även tidvis som barnmorska och öppnade sedermera ett litet apotek. Fem barn föddes i familjen, men bara tre söner levde till vuxen ålder. Alfons blev även han franciskan och präst, Rajmund, som vi känner som Helige Maximilian Maria, och Franciskus, som blev soldat och dog i Dachau.
29 juni 1906: Tar Rajmund emot sin Första Heliga Kommunion i Pabianice, dit familjen flyttat för att få bättre arbete som vävare. En av Kolbes grannar, Frans Pisalki, beskriver den unge Rajmund på följande sätt: ”Han var alltid glad och hade en livlig intelligens. Men i kyrkan var han alltid lugn och man såg hur han bad ivrigt. Även som liten ministrerade han i Mässan och gick mycket villigt till kyrkan.”
1904-6: Visionen om de två Kronorna, en händelse som skulle få stor betydelse i Rajmunds liv.

När Rajmund växte upp var han förtjust i att skoja och spela hyss.

En dag förebrådde hans mor Marianna honom med orden: ”Men vad ska det bli av dig?” Pojken tänkte på dessa ord länge och han blev allt mer lugn och betänksam. Vid tolv års ålder visar sig Guds Moder för honom i Sankt Matteus församlingskyrka i Pabianice. Maria höll en röd och en vit krona i sina händer. Guds Moder frågade Rajmund vilken av dessa två kronor han skulle vilja ha och förklarar att den vita kronan betyder kyskhet och den röda kronan martyriet.

Rajmund svarar till Marias glädje: ”Jag vill ha dem båda!”


1907: Pater Peregrine Haczela OFMConv predikar under brödernas folkmission i Pabianice. Rajmund lyssnar noga och beslutar sig, tillsammans med brodern Frans, att träda in i Conventualfranciskanernas – Gråbrödernas mindre seminarium i Lvov. Inför nådebilden av Maria, Barmhärtighetens Moder, i stadens katedral avlägger han löftet att ”strida” för Maria.
4 september 1910: Rajmund blir iklädd den franciskanska ordensdräkten av Pater Peregrine Haczela OFMConv, som då var provinsialminister. Rajmund får vid iklädningen inför novisiatet i Lvov även sitt ordensnamn: Broder Maximilian.
5 september 1911: Broder Maximilian avlägger sina första ordenslöften av kyskhet, fattigdom och lydnad (som det franciskanska repets knutar är symbol för).
November 1912: Broder Maximilian blir skickad till vår Ordens internationella prästseminarium i Rom, Seraphicum, för att studera vid Gregoriana Universitetet.
1 november 1914: Broder Maximilian avlägger sin högtidliga (livslånga) ordenslöften i Seraphicums kapell på Via San Teodoro 42 (som alla kan besöka). Det var vid sin profess denna dag som Maximilian lägger till namnet Maria som ordensnamn.
22 oktober 1915: Doktorerar Kolbe i filosofi och börjar teologistudier på vår Ordens påvliga fakultet San Bonaventura i Rom.
20 januari 1917: På dagen för 75-års jubileet för uppenbarelsen i San Andrea della Fratte kyrkan i Rom för Alphonse Ratisbonne beslutar sig Broder Maximilian under meditationen i seminariets kapell att grunda en mariansk rörelse.

Förutom Kolbes djupa och innerliga kärlek till Guds Moder skulle de antiklerikala frimurarna i Rom få den unge franciskanen att bilda en ”helig armé” under Marias banér för Kyrkans försvar och upphöjelse samt verka för syndarnas omvändelse.

Broder Maximilian Maria hade med fasa bevittnat hur frimurarna tågade genom Roms gator med en flagga som visade på hur Lucifer, Djävulen, hade segrat över Ärkeängeln Mikael. På flaggan kunde man läsa följande: ”Satan ska regera i Vatikanen och påven ska tjäna honom.” Det var Roms borgmästare, Ernesto Nathan, som blivit frimurare och som var upphovsmannen till denna manifestation.

När Kolbe kom tillbaka till seminariet anförtrodde han sig åt sina medbröder och sa: ”Är det rimligt att Guds fiender engagerar sig på detta sätt och vi sitter bara stilla och gör ingenting? Kanske ber vi, men utan att agera. Vi måste ställa oss som redskap som är redo till handling i Immaculatas händer. Vi måste använda oss av alla godtagbara medel: förkunnelsen, mariansk litteratur, den Mirakulösa Medaljen, vår bön och naturligtvis, ge gott exempel…”


1917: Under en fotbollsmatch med andra medbröder kommer blod ur munnen på Broder Maximilian. Det visar sig att han lider av tuberkulos. Detta ska han lida av under resten av sitt liv.
16 oktober 1917: På vigilien (=kvällen före) till Jesu Hjärta visionären, Heliga Margareta Maria Alacoques festdag, grundar Broder Maximilian, tillsammans med sex andra medbröder, den numera världsvida andliga marianska rörelsen Militia Immaculatae – Marias Härskara, i Conventualfranciskanernas – Gråbrödernas prästseminarium i Rom.

Oktober månad känner vi som Rosenkransmånaden tack vare de segrar de kristna vann flera gånger under historien efter det att man bett Rosenkransen. Tre dagar innan Kolbe och medbrödern grundat MI ägde den sjätte och sista stora uppenbarelsen rum i Fatima, 13 oktober 1917. Mer än 70 000 personer uppges ha varit vittnen till det s.k. solundret, då solen, på Guds Moders tecken, första tycktes störta ner mot jorden och sedan började snurra runt och gav underbara färger. Detta var ett litet ”ytligt” provsmak på vilka underbara ting som skulle ske när de troende verkar med Immaculata.

Men denna månad tänkte Kolbe även på att det var 400 år sedan (31 oktober 1517) som Martin Luther skrev sina 95 teser. Det blev startskottet till nästan tvåhundra år av förföljelser och hat utan like i Europa. Katolska kyrkor och kloster skulle skövlas, brännas och rivas ner. En kultur och andlig skatt gick helt förlorad, för att inte tala om alla de som mördades, oftast på ett ohyggligt sätt (exempelvis Gråbrödernas martyrium i Holland, bland dem Pater Willehad från Ystads kloster).

Ett annat olustigt ”jubileum” detta år var grundandet av Frimurarnas Stora Loge i England år 1717. Man kan sammanfatta helt kort att frimureriet är förgreningar som vill ta sig in i Kyrka och samhälle på olika nivåer för att bryta ner allt som har med Guds och Uppenbarelsens auktoritet att göra och sprida principer som motsäger den naturliga lagen (t.ex. äktenskapets helgd) för att underminera grunden för rättvisa och hederlighet mm.

Kolbes svar till allt detta är inte hämnd eller hat, utan var ”kärleken som skapar”. Denna kärlek är att offra sig för ”alla själars frälsning”, som han säger ett flertal gånger, eller som Aposteln Paulus skriver: ”Övervinna det onda med det goda” (Rom 12:21).
28 april 1918: Prästvigs Broder Maximilian av Kardinal Basil Pompilii i Sant´ Andrea della Valle kyrkan i Rom tillsammans med över hundra seminarister (på Corso Vittorio Emmanuele II. Besökstider: 7:30-12:30, 16:30pm-19:30).

Kolbe hade fått en svår infektion i högra tummen några månader före prästvigningen. Läkaren ansåg att det var så allvarligt att man var tvungen att amputera tummen. Seminariets rektor, Pater Stefano Ignudi OFMConv, gav Broder Maximilian Maria lite vatten från Guds Moders källa i Lourdes. Dagen därpå när man skulle åka till sjukhuset för amputation, vilket enligt kyrkolagen hade hindrat att Kolbe prästvigdes, fann man att tummen var helad och frisk. Immaculata hade ingripit!


29 april 1918: Pater Maximilian firar sin första Mässa i Sant´ Andrea della Fratte kyrkan (Via Sant´Andrea della Fratte 9. Mellan Fontana di Trevi och Spanska Trappan) vid samma altare där Guds Moder uppenbarade sig för och omvände Alphonse Ratisbonne år 1842.
28 mars 1919: Påven Benedikt XV välsignar MI (Militia Immaculatae) muntligen på Ärkebiskop Dominic Jaquets begäran.
4 april 1919: Pater Dominic Tavani OFMConv, vår Ordens generalvikarie, välsignar och bekräftar skriftligen MI och visar därmed på att Militia Immaculatae är en väsentlig del av Conventualfranciskanernas – Gråbrödernas liv och apostolat.
22 juli 1919: Pater Maximilian får sitt doktorat i teologi.
29 juli 1919: Kolbe, redan svårt sjuk i tuberkulos, blir anvisad en professur i teologi i Krakow. Han får uppdraget att undervisa i Kyrkans historia med början i oktober.
20 december 1919: Kardinal Adam Stephen Sapieha ger tillåtelse att trycka medlemsbevis för MI på polska.
10 augusti 1920: Pater Maximilian åker till Tatrabergen i Zakopane för behandling av tuberkulos. Samtidigt tjänstgör han som kaplan för Climatic-sjukhuset. Den 28 april 1921 blir han utskriven från sjukhuset.
2 januari 1922: MI blir godkänd i Rom som from förening av Roms Stifts vikarie, Kardinal Basil Pompilii.
Januari 1922: Utan pengar, men rik i tro och överlåtelse börjar Pater Maximilian Maria att ge ut tidningen Immaculatas riddare. Den första upplagan på 5000 exemplar ges ut.
20 oktober 1922: Pater Maximilian blir förflyttad till klostret i Grodno där han fortsätter med utgivningen av MI-tidningen. Han får hjälp av två medbröder.
18 september 1926: Återvänder Kolbe till Zakopane för behandling av tuberkulos. Han blir kvar i sanatoriet till den 13 april 1927.

18 december 1926: Påven Pius XI förlänar avlat till MI-medlemmar som nu får sitt internationella säte kyrkorättsligt upprättad i Conventualfranciskanernas – Gråbrödernas internationella seminarium, Seraphicum, på Via San Teodoro 42 i Rom (ligger vid Foro Romano).
Juni-juli 1927: Pater Maximilian möter Greve Jan Drucki-Lubecki. De diskuterar möjligheten att skaffa ett landområde för bygge av nytt kloster med tryckeri.
6 augusti 1927: Pater Maximilian välsignar Immaculata-statyn i Teresin, nära Warszawa, på marken för det framtida klostret.

Inför tio års jubileet av Militia Immaculataes grundande i Rom 1917 har MI 126.000 aktiva medlemmar. 'Rycerz Niepokalanej' (Immaculatas riddare) har nu uppnått en upplaga på 70.000 exemplar.


21 november 1927: Med sina medbröder flyttar Pater Maximilian från Grodno till Niepokalanów, Immaculatas Stad. I det nya klostret, vigt till Maria Immaculata – den Obefläckade, hälsar alla bröder varandra med hennes namn: ”Maria!”
7 december 1927: Provinsialministern, Pater Cornelius Czupryk OFMConv, välsignar det nya klosterbygget. Kommuniteten består då av två präster, arton bröder och kandidater, för vilka Pater Maximilian utnämns till guardian (franciskansk titel på klostrets föreståndare).
2 juni 1929: Provinsialministern ger tillåtelse till öppnandet av ett mindre seminarium i Niepokalanów.
26 februari 1930: Möter Kolbe några japanska ungdomar. Han ser detta som ett tecken från Gud och får tillåtelse att bege sig till Japan för att grunda en Immaculata-stad även där tillsammans med de fyra medbröderna: Broder Zeno Zebrowski, Broder Hilary Lysakowski, Broder Sigmund Krol, och Broder Severin (Johannes) Dagis.

Kolbe planerar även att grunda ett kloster i Shanghai.

Under mötet med provinsministern för att få tillåtelse att åka till Japan och grunda kloster får Kolbe frågan om han har någon välgörare som betalar för detta, om han kan japanska och om han känner någon i Japan som kan hjälpa bröderna? Kolbe måste svara ”Nej” på samtliga frågor, men tillägger: ”Men det kommer Gud och Immaculata att ta hand om!”
24 april 1930: Anländer bröderna till Japan, där Biskop Hayasaka tillåter dem att trycka MI-tidningen om Pater Maximilian Maria åtar sig att undervisa i filosofi på stiftets prästseminarium.
24 maj 1930: En månad efter brödernas ankomst till Nagasaki trycks 10.000 exemplar av deras första tidning på japanska, Seibo no Kishi.
juni och juli 1930: Kolbe återvänder till Polen över Sibirien för att närvara vid provinskapitlet.

24 juli 1930: Pater Maximilian får återigen uppdraget att leda den japanska missionen som guardian. Hans bror, Pater Alphonse Kolbe OFMConv, blir utnämnd till guardian i Niepokalanów och ansvarig utgivare för Immaculatas Riddare.
4 mars 1931: Pater Maximilian köper mark för ett nytt kloster i det fattiga området av Nagasaki-Hongochi vid berget Hikosan. Den japanske läkaren Tagashi skriver i sin rapport att det måste vara ett gudomligt ingripande som håller Kolbe vid liv och som låter honom uträtta det han gör. Kolbes ena lunga fungerar inte och ofta går febern upp till 40 grader. Enligt Tagashi är det omöjligt att leva och arbeta så som denne franciskanbroder gör och samtidigt vara så sjuk!
16 maj 1931: Bröderna flyttar till det nya klostret som får namnet Mugenzai no Sono – Immaculatas trädgård.

Kolbe kämpar med sin dåliga hälsa, men även medbrödernas trötthet och hemlängtan tvingar honom att göra sitt yttersta för att det nya klosterprojektet ska gå framåt.



Uppmuntrande skriver han i sina brev det som han också uppmanar sina medbröder till i Japan: ”Vår uppgift är mycket enkel: arbeta hela dagen, utge sig helt för detta apostolat, bli sedd som en dåre även av sina egna medbröder, ja, nedbruten och att dö för Immaculata. Är inte detta ideal underbart? Att erövra hela världen och alla människors hjärtan, ja, vars och ens hjärta, med början av våra egna hjärtan.”
Maj - juli 1932: Kolbe åker till Indien för att grunda ett Niepokalanów där. Men kriget kommer att stoppa dessa planer.
April – maj 1933: Återvänder Pater Maximilian till Polen för att delta i provinskapitlet. På vägen dit stannar han tre veckor i Rom.
17 – 20 juli 1933: Deltar Pater Kolbe i provinskapitlet i Krakow. Under tiden fortsätter han att vara ansvarig utgivare för den japanska MI-tidningen och Militians generaladministratör för hela världen. F.d. provinsialen, Pater Cornelius Czupryk OFMConv, utnämns till guardian för den japanska missionen.
16 april 1936: Öppnas ett mindre seminarium i Immaculatas trädgård i Japan.
Maj och juni 1936: Pater Maximilian lämnar Japan för alltid. Vid provinskapitlet i Krakow blir han återigen utnämnd till guardian i Niepokalanów från och med den 16 juli 1936 – 1939.
8 december 1936: På Pater Maximilian Marias begäran viger sig hela den Conventualfranciskanska Orden sig till Immaculata.
10 januari 1937: Kolbe håller ett tal till sina medbröder och förbereder dem inför det som ska hända i framtiden: ”Ni vet att jag inte kan stanna kvar hos er för alltid, därför skulle jag vilja säga något som jag hoppas ni ska minnas efter min död. Om ni ändå visste hur lycklig jag är!... Jag är så lycklig och har en sådan frid som det någonsin är möjligt att ha här på jorden! Trots alla bördor, svårigheter och motgångar har jag en stor frid i mitt innersta. Älska Immaculata! Älska henne och ni kommer att bli lyckliga. Ha alltid ett oändligt förtroende för henne. Alla kan inte förstå Immaculata, denna förmåga får man endast genom bön. Hon är Guds Moder och nåden att få kunskap om Hans Brud ges endast av den Helige Ande, till den Han vill och när Han vill. Min hemlighet till lycka är denna: Jag har fått säkerheten om det eviga livet… Älska Maria, älska henne allt vad ni kan! Detta är min hemlighet och jag har berättat den för er för att ni ska få andlig kraft inför livets svårigheter. För svårigheter och prövningar, frestelser och modlöshet kommer som en utmaning. Kom då ihåg vad jag sagt som uppmuntran och för att hålla ut i ordenslivet. Mina ord ska också uppmuntra er till att ge de offer som Immaculata ber er om.”

Februari 1938: Trycks det första numret av Immaculatas riddare på latin. De fyra nummer som ska tryckas per år var avsedda för att göra reklam för MI bland prästerskapet.

8 december 1938: Invigs en radiosändning av en predikan av Pater Maximilian på Station SP 3 RN.
1 september 1939: Polen invaderas av tyska armen.

Niepokalanów hade vid denna tidpunkt 13 präster, 18 seminarister (blivande präster), 527 lekbröder, 82 kandidater till att bli lekbröder och 122 pojkar i mindre seminariet. Niepokalanów var nu det största klostret i världen och ett av de största i Kyrkan historia. De flesta av klostrets invånare tvingades att fly.

Det finns ett flertal vittnesmål om hur bröderna endast mötte de tyska soldaternas framfart med kärleksfullt bemötande, förlåtelse och barmhärtighet. Detta förvånade många soldater och blev till hjälp för deras omvändelse senare. Som kontrast till denna kärlek kan nämnas Luthers uppvigling till hat och oförsonlighet. I skrifter om de judiska folken framför Luther att judars hem ska förstöras, deras synagogor brännas, pengar konfiskeras och frihet beskäras. Hans åsikter utnyttjades i nazisternas propaganda mellan åren 1933 och 1945.

(McKim, Donald K. (red.) The Cambridge Companion to Martin Luther. New York: Cambridge University Press, 2003, 58; Berenbaum, Michael. "Anti-Semitism," Encyclopaedia Britannica, tillgänglig 2 januari 2007. För Luthers egna ord, se Luther, Martin. On the Jews and Their Lies, översättn. Martin H. Bertram, i Sherman, Franklin. (ed.) Luther's Works. Philadelphia: Fortress Press, 1971, 47:268–72.)


19 september 1939: Kolbe tillsammans med trettiofem bröder, en präst och en koreansk seminarist, arresteras för första gången av Gestapo, vilka försökte övertyga honom till samarbete.

Bröderna sändes till koncentrationslägret i Amtlitz (24 sept. – 8 nov.), sedan till Ostrzeszów (9 nov. – 8 dec.).


8 december 1939: Bröderna släpps fria från Ostrzeszów och återvänder genast till Niepokalanów.

Vad många inte känner till är att Pater Maximilian Maria, så fort han kom tillbaka till klostret, gömde cirka 3000 flyktingar, varav 2000 var judar, i Niepokalanów och bland befolkningan i Poznán, trots farorna som han utsatte sig för. Vid hemkomsten började Kolbe och bröderna med Ständig Tillbedjan av Sakramentet. I klostret upprättade man också verkstäder för att reparera klockor och cyklar mm. Syateljé och vårdcentral öppnas i klostret för allmänheten av bröderna.


21 november 1940: Efter ett flertal förfrågningar tillåts bröderna i Niepokalanów att trycka ett nummer av Immaculatas riddare med 120.000 exemplar (december 1940 - januari 1941).
17 februari 1941: Pater Maximilian Maria förs bort av Gestapo för sista gången. Kolbe vänder sig om i dörren och uttalar de sista orden till sina medbröder: ”Glöm inte kärleken!”

Han förs till Pawiak fängelset i Warszawa där Gestapo behandlar honom mycket grymt.


25 maj 1941: Pater Maximilian Maria förs tillsammans med andra fångar till Oswiecim (Auschwitz) där han får tatuerat numret 16 670.

Pater Maximilian Marias lugn och mildhet retar upp nazisterna, som hade utvalt honom som exempel för deras hat mot katolska präster och ordensfolk.

Det finns många vittnesbörd från dem som överlevt koncentrationslägret, bland dessa är tv-mannen Sigismond Gorson i USA: ”Jag var tretton år gammal och kom från en kärleksfull familj där kärlek var nyckelordet. Plötsligt var jag föräldralös och ensam i detta helvete som Auschwitz var. Pater Kolbe var för mig en ängel och som en far och mor som kärleksfullt tog mig till sin famn. Han torkade alltid mina tårar. Han visste mycket väl att jag var jude, men det hade ingen betydelse för honom. Han älskade alla och gav hela tiden kärlek och omtanke, ja, ingenting annat än kärlek. Pater Kolbe delade med sig så mycket av sina matransoner att det för mig är ett mirakel att han kunde överleva. Jag har och kommer alltid, till slutet av mitt liv, att älska Maximilian Kolbe. Han var en furste bland människor.”

Många närmade sig Kolbe för att bikta sig eller får höra ett tröstens ord. Ett annat vittnesmål berättar: ”Precis som många andra kröp jag på golvet fram till Pater Maximilians sovplats. Hälsningen var rörande. Vi bytte några ord om det fruktansvärda krematoriet som fanns i lägret. Sedan förblev vi en stund i tystnad och så plötsligt sa han: ’Hatet är inte en skapande kraft. Endast kärleken skapar… Dessa smärtor och lidanden kommer inte att bryta ner oss utan måste hjälpa oss att vara starka. Det är nödvändigt för att de som kommer efter oss ska bli lyckliga.”


28 juli – 1 augusti 1941: Under dessa fem dagar beordrade kommendanten, ”Haputsturmfuhrer” Karl Fritzsch att fångarna i block 14 skulle dö av svält som straff för att en fånge flydde från detta block. Pater Maximilian Maria erbjuder sig att ta en medfånges plats: Frans Gajowniczeks (+13 mars 1995). Kommendanten frågar vem han var. Kolbe svarade: ”Jag är en polsk katolsk präst, jag är gammal och vill ta hans plats, för han har fru och barn”. Vittnen sa att det tyska befälet var mållöst. Det hade aldrig hänt förut.

Fångarna tas till bunkern i block 13 för att dö av svält. Vittnesbörd gavs efteråt att man under två veckor endast hörde böner och andliga hymner i dödsbunkern. Pater Kolbe, som Herren gett medfångarna för att hjälpa dem till en ”salig död”, ledde dem i bön in i evigheten.


14 augusti 1941: Vid vigilien till Marie Upptagning till Himmelen utsågs soldaten Bock att ge Pater Maximilian Maria en dödlig injektion. Vittnen påstår att helgonet själv räckte fram armen till soldaten varpå fångvaktare noterade att han dog klockan 12:30.

I hela fånglägret talade man om mannen som gett sitt liv för att rädda en annan fånge.


15 augusti 1941: Pater Maximilian Maria Kolbes kropp kremeras på dagen för firandet av Marie Upptagning i Himmelen. Detta hade han själv förutsagt.
Helige Maximilian Maria Kolbes Testamente

Jag är redan svag och mina livskrafter börjar ta slut. Slutet närmar sig för mig. Eftersom det är tillåtet för alla att upprätta ett testamente, så tror jag att även jag har denna rätt. Därför, mina bröder, när ni fått höra att jag är död, då ska ni veta att ni är mina arvingar. Tills nu har vi tillsammans arbetat för Immaculata. När jag är död är det ni som ska fortsätta. Jag anbefaller särskilt Militian till er omvårdnad. Ni ska tjäna Immaculata och hennes sak utan begränsningar. Var villiga att utstå alla slags uppoffringar för henne, även utgjutandet av ert blod, om så skulle behövas. Överallt ska ni förkunna hennes ära och härlighet och uppmuntra alla att sjunga Immaculatas lov…”


30 januari 1969: Paulus VI erkänner Pater Maximilian Maria Kolbes heroiska dygder och är nu förklarad ”vördnadsvärd”, första steget inför en eventuell helgonförklaring.
14 juni 1971: Paulus VI erkänner och bekräftar två mirakler som tillskrivs Vördandsvärde Maximilian Maria. De två personer som blivit helade på Maximilians förbön var Angela Testoni år 1948 och Francis Ranier år 1950.
17 oktober 1971: Paulus VI saligförklarar Kolbe i Sankt Petersbasilikan i Rom som ”bekännare”.
10 oktober 1982: Johannes Paulus II helgonförklarar Kolbe på Sankt Petersplatsen med titeln ”Kärlekens martyr – Skyddshelgon för dessa svåra tider”.

Helige Maximilian Maria med sin bror Alfons Kolbe







Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət