Information nedan kommer från Wikipedia Arja Saijonmaa

Arja Enni Helena Saijonmaa, född 1 december 1944 i Sankt Michel, Södra Savolax, är en finländsk sångerska.

Arja Saijonmaa studerade vid Sibeliusakademin och har en fil.kand. i drama, litteratur och musikvetenskap vid universitetet i Helsingfors. Hon slog igenom som sångerska i Sverige med den till svenska översatta Jag vill tacka livet (Inti-Illimani, Violeta Parras Gracias a la vida), och var en mycket populär artist under 1970-talet.

Arja Saijonmaa har visat en musikalisk bredd som inbegripit tolkningar av Zarah Leander, Mikis Theodorakis, samt klassisk musik. Sammanlagt har hon spelat in 35 album. Hon har spelat in låtar på många olika språk, bland annat: finska, svenska, norska, spanska, italienska, grekiska, tyska, franska, och engelska. Hon har också medverkat i en del filmer, bland andra Anna Svärd och Herr Puntila och hans dräng Matti.

Arja Saijonmaa döpte fartyget M/S Birka Paradise 2004. Hon är numera bosatt i Stockholm och Paris. Under 2007-2008 medverkade Saijonmaa i andra säsongen av SVT:s serie Stjärnorna på slottet.

Saijonmaa har även gjort karriär som politiker i Svenska Folkpartiet i Finland och som FN-ambassadör vid UNHCR. Hon har även skrivit en bok om den finska bastutraditionen; på engelska är boktiteln Finnish Sauna Tradition.

Melodifestivalen

År 1971 deltog Arja Saijonmaa i Melodifestivalen i Finland med sången Talvilintu. År 1987 ställde hon åter upp i Melodifestivalen med sången Högt över havet, den här gången i de svenska uttagningarna och kom på andra plats endast en poäng efter Lotta Engberg och Fyra Bugg & en Coca Cola. Däremot vann bidraget omröstningen i den då nyuppstartade tävlingen OGAE Second Chance Contest. År 1990 deltog hon återigen i Finland med sången Gabriela.

Hon var en av de tio programledarna för Melodifestivalen 2000 i Göteborg och gjorde comeback som tävlande artist i Melodifestivalen 2005 med låten Vad du än trodde så trodde du fel, vilken inte nådde samma framgångar som Högt över havet. Bidraget kom sist i Melodifestivalens andra deltävling i Linköping.

Diskografi

På finska

• 1972 Laula kanssani toveri

• 1972 Arja Saijonmaa & Mikis Theodorakis

• 1973 Koko yön minun poikani valvoi

• 1975 Huomenta sydämeni

• 1979 Jokainen arkiaamu - Arja Saijonmaa & Mikis Theodorakis Ateenassa

• 1979 Miten voin kyllin kiittää

• 1981 Ruotsiin ja takaisin

• 1983 Ystävän laulu

• 1985 Valitut laulut

• 1988 Arja Saijonmaa & George de Godzinsky Finlandia-talossa

• 1989 Yhteinen taivas ja maa

• 1993 Paijaa mua

• 1994 La Cumparsita

• 2000 Sydänten silta

• 2006 Rakkaus on rohkeutta

Utgivet på nytt

• 1985 Valitut laulut

• 1988 Arja Saijonmaa (2LP)

• 1995 20 Suosikkia: Ystävän laulu

• 2001 20 Suosikkia: Satumaa

• 2007 Tähtisarja - 30 suosikkia (2CD)

På svenska

• 1977 Det är tid att sjunga sånger

• 1977 Tango Jalousie

• 1978 Arja Saijonmaa i Stockholms konserthus

• 1979 Jag vill tacka livet

• 1981 Sånger från asfalt och ängar

• 1982 Leksar och parfym

• 1987 Högt över havet

• 1988 Arja sjunger Zarah

• 1989 Samma himmel, samma sol

• 1994 La Cumparsita

• 1998 Bara du kommer

• 1999 En bro av gemenskap

• 2003 Arja Nära

Utgivet på nytt

• 1994 Arja's bästa

• 2000 Guldkorn

• 2002 100% (2CD)

• 2005 Vad du än trodde så trodde du fel

Andra språk [redigera]

• 1976 Bonjour mon coeur

• 1983 Es ist Zeit

Filmografi

• 1969 - Fabriksflickan

• 1969 - Pohjan tähteet

• 1978 - Restauranten

• 1979 - Charlotte Löwensköld

• 1979 - Herr Puntila och hans dräng Matti

• 1985 - Puntilan isäntä ja hänen renkinsä

• 1985 - Ur en kos dagbok

Mikis Theodorakis (Μίκης Θεοδωράκης), född 29 juli 1925 på ön Chios, är en grekisk kompositör, dirigent och politiker.

Som kompositör började Theodorakis inom det mera konstmusikaliska fältet. När han tyckte att innehållet i sångcykeln Epitaphios kom bort i den vackra inramningen, skrev han om verket och använde element från grekisk folkmusik.

Han använde folkliga instrument som bozouki vilket inte ansågs fint, och verket rörde om ordentligt i den grekiska musikvärlden. Bland hans verk finns Axion Esti för kör, klassisk orkester och grekiska instrument, som är en tonsättning av diktverket med samma namn av Odysseus Elytis, och Canto General med text av Pablo Neruda. Förutom många verk i mer eller mindre klassisk stil har han också skrivit många mindre musikstycken och visor, många med patriotiskt och revolutionärt innehåll. Allra mest spridd av hans musik är nog musiken till filmen Zorba.