Fire and Improvisation

"Fire and Improvisation"

Emil Jonason

Emil Jonason

LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004

+

Rehab

Amy Winehouse, m fl

+

CP-Skräck

Madodds

Välkomna till programserien Med utvidgade sinnen. I fem program undersöker vi om galenskap och genialitet hör ihop. Och om musikalisk kreativitet har att göra med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv.

Kort sagt - att vara allt annat än mainstream.

Det här är Musikmagasinet i SR P2, och mitt namn är Birgitta Tollan.

"Fire and Improvisation"

Emil Jonason

Emil Jonason

LIVE i Konserthuset, Stockholm 25/9 2004

Birgitta Tollan säger:

I de fem heltimmarna möter vi musiker med diagnoser, men även tonsättare som skriver musik utifrån en melankolisk känslorepertoar. Och vi träffar forskare i hjärnans musik och mystik och i melankolins brokiga historia.

Dessutom får vi en inblick i människor med utvidgade sinnen i musikhistorien. Som Beethoven, operatonsättaren Rossini, Mahler, Nina Simone, Tom Waits och Mozart. Och så kommer vi att höra en mängd musik ur olika genrer.

I signaturen hörde vi stockholmsmusikern Madodds som gjort låten cp-skräck.

Madodds: Jag var så arg på kommunen. Jag ville söka pengar för studiotid men då sa de att du kan inte få pengar för studietid men vi kan sätta dig på dagcenter så du kan få snickra istället. Vilka idioter! Jag blir vansinnig.

CP-Skräck

Madodds (Fredrik Mbuyamba)

Madodds

Musikern Madodds som vi hör mer av i ett senare program. I den här serien – Med utvidgade sinnen möter vi även flera tonsättare som skriver musik utifrån tillstånd av melankoli

Så också tonsättaren Jonas Bohlin, som skrev verket Holocene utifrån oro och ångest över klimathotet. Här sjunger Malena Ernman sjunger Majgull Axelssons text och Esa-Pekka Salonen dirigerar Radiosymfonikerna och Radiokören:

”Vi kommer inte att minnas vilka vi var, vad vi gjorde här, att vi ens levde”, skriver Majgull Axelsson, ”vi kommer att finnas för alltid så länge Jorden finns. Vi kommer att finnas för alltid så länge Universum finns. Kol-atomer kommer att segla genom rymderna och bära vår längtan till andra världar.”

Holocene slutmix 081030

Jonas Bohlin, musik. Majgull Axelsson, text.

Marlena Ernman, Anita Björk, Esa-Pekka Salonen, Radiosymfonikerna, Radiokören m fl

Inspelad av SR P2 2008

Intervju med Jonas Bohlin:

Birgitta: Att jobba med sånt här stycke, blir du inte helt knäckt?!

Jonas: Jo, faktiskt, jag vart helt …. Nu blir jag helt knäckt. Jag har nog fortfarande inte hämtat mig. Jag var helt utbränd efteråt. Har fortfarande ett behov av att ta in saker, att inte ge något. Nej, det kostade på väldigt mycket, både för mig personligen och för min familj.

Birgitta Tollan säger:

Tonsättaren Jonas Bohlin som skrev verket Holocene medverkar i ett av programmen.

Cellokonsert a-moll, op. 129

Robert Schumann

Solist: Andreas Brantelid. Stavangers symfoniorkester. Dirigent: Paul McCreesh.

Liveinspelning från norska radion
Mixas med
Radar

Henrik Jonback | Christian Karlsson | Ezekiel Lewis | Balewa Muhammad | Candice Nelson | J Que | Pontus Winnberg

Britney Spears

CD: Blackout

En snutt ur Britney Spears ”Radar” mixad med ett par utdrag ur Robert Schumanns vackra cellokonsert. Här med Andreas Brantelid.

Tonsättaren Robert Schumann och Britney Spears, vad har de gemensamt? Jo, något som redan Sokrates pratade om, i en av sina dialoger nedtecknade av Platon: ”galenskap är noblare än sunt förnuft. Galenskap är gudomlig, medan förnuft är mänsklig.”

I det här fallet är galenskapen bipolär sjukdom typ II, som ibland kallas manodepressivitet. En känslighet i bl a dopaminproduktionen i hjärnan, vilket innebär att personen upplever tillstånd av både djupa depressioner och psykotisk eufori. Även Amy Winehouse är bipolär.

Rehab

Amy Winehouse, m fl

Retro-drottningen, 26-åriga Amy Winehouse, i låten Rehab, om rehabiliteringskliniken. Hon och berättar om sin vistelse på rehabiliteringskliniken p g a alltför stor alkoholkonsumtion: ”Jag vägrar ta medicin för min bipolaritet. Jag dricker istället, det är ett symptom på min depression. Jag är ingen alkoholist.”

Bipolaritet är något du är född med, det är genetiskt och du kan inte själv rå för att du är drabbad. Både Britney Spears och Amy Winehouse’s känslighet ger sig ofta uttryckt i utmanande stökighet. Även droger används ibland för att döva lidandet. Vilket även Marilyn Monroe försökte göra.

Musik:

Happy Birthday

Mildred J Hill | Patty S Hill

Marilyn Monroe, sång

1962 sjöng Marilyn Monroe ”Happy Birthday, Mr President”, starkt försvagad och tablettberoende. Hon avled samma år.

Under Marilyn Monroes livstid gick bipolär sjukdom inte att mildra på samma sätt som idag, så de piller Marilyn ordinerades hjälpte henne inte. Hon dog, 36 år gammal, av en överdos sömnmedel. Marilyns mor, liksom morbrodern och mormoders far hade manier och djupa depressioner. Bland dem fanns flera självmord och sjukhusvistelser.

Marilyn Monroe, Britney Spears och Amy Winehouse är exempel på artister som utöver sin sjukdom även drabbas av paparazzis och snaskjournalister som tjänar pengar på människor som har det krångligt med ett extra känsligt psyke.

Idéhistorikern, professor Karin Johannisson, har skrivit boken ”Melankoliska rum”. Karin Johannisson skiljer mellan medicinskt diagnostiserad depression och melankoli. I det klassiska begreppet melankoli ingår depressioner, men även andra psykiska tillstånd, som mani t ex:

Intervju med Karin Johannisson:

Karin: Ja, det är faktiskt en stor skillnad mellan melankoli o depression. Melankoli ordet betyder svart galla. Kommer av beskrivningar av melankoliska tillstånd som just ett vilt tillstånd m svarta vätskor som rör sig i kroppen, stiger upp i hjärnan o färgar världen svart. Man blir bokstavligen svartsynt. Klassiska melankolin, i enlighet med att det är en dramatisk bild att vara melankoliker, en typisk melankoliker fram till andra häften av 1800-talet. Utlevande språk. Tre stora känslor melankoliker i äldre tid: Stor förtvivlan, djup sorg, stor skäck, stor hunger. Hunger-temat är intressant. Alla melankoliker beskrivs som magra men ständigt hungriga, de försöker mätta förlusten, tomrummet i sitt inre med mat. Den melankoliska repertoaren är väldigt vid, därför har melankolin kallats för ett upphöjt lidande. Rosseau kan beskriva den alltifrån ett slags bitterljuvt vemod om alltings fåfänglighet, som man kan vistas i nästan som i ett njutningsfyllt rum, till den dramatiska ångestladdade melankolin. Depression är bara ett symptom inom den klassiska melankolin.

They Don't Care About Us

Michael Jackson

Michael Jackson

HIStory 1995

Intervju med Karin Johannisson:

Karin: Men när man börjar använda begreppet depression - psykiatrin börjar sent 1800-tal. Beskriver depression på ett annat sätt. D v s depression är sorg i kombination med motorisk hämning. Då får vi en helt annan bild av vad det är att vara deprimerad. Att vara melankolisk är att ha tillgång till en bred och delvis plågsam känslorepertoar men också till det maniska, det euforiska. Medan depression bara innehåller det som är det låga, nedtryckta, tysta. Jag är övertygad om att de vetenskapliga förklaringsmodeller man har, att de påverkar hur vi upplever ett känslotillstånd. Om vi idag vet att depression är detsamma som att vara låg, nedtryckt, intryckt, hämmad och dessutom kanske förenar det med vetenskapens förklaringsmodell låga serotoninhalter. Då präglar det också hur vi upplever vårt eget tillstånd. Det tycker jag är spännande.

Birgitta: Så vi är offer för vad som strömmar omkring i kulturen?!

Karin: Jag skulle inte vilja säga vi är offer, och det är just det här som är det spännande samspel mellan individ och kultur. Vi förlägger vår plåga, smärta, vår nedstämdhet i de former som samtiden bekräftar o lyfter fram.

Melankoli kanske inte bara finns under namnet melankoli, den kan yttra sig som stor sårbarhet, hyperkänslighet, stor leda, stor trötthet, stor nervositet, rastlöshet, oförmåga att sova. Idag kan man hitta melankoli dels i det vi kallar för depression men oxå som ångest, social fobi. Vid förra sekelskiftet menade man att social fobi eller torgsräck var definitivt aspekter av en slags melankolisk repertoar. Man menade av att de här fobierna uppstod av att människan levde i en sån enormt komplex samtid, påslag på alla sinnen. Ny teknik, nya kommunikationer, nya rytmer o nya arbetskrav. Vetenskapen producerar hela tiden nya teorier. Att vara rädd för att betittas o bedömas av främmande andra var en aspekt av den här sekelskiftetsdepressionen.

Musik:

Break Down And Let It All Out

Nina Simone

Nina Simone, sång. M fl.

Album: Wild Is The Wind_High Priestess Of Soul

Birgitta Tollan säger:

”Break down and let it all out” av och med Nina Simone. 2004 kom en uselt skriven biografi över Nina Simone med samma titel ”Break down and let it all out”. Författarna Sylvia Hampton och David Nathan avslöjar då att Nina Simone var bipolär och motvilligt hade medicinerat sedan mitten av 1960-talet. De förklarar att Nina Simones extrema divalater, hennes allmänna stökighet och dåliga humör, samt två incidenter där hon avfyrar skjutvapen, beror på just bipolariteten.

Karin Johannisson har skrivit om vad melankolin betyder för konstnärsmyten.

Intervju med Karin Johannisson:

Karin: Det är ingen tvekan om man följer konstnärsmyten och historien om melankolin… Melankolin har varit ett tillstånd som endast män har kunnat äga just för att melankolin har förknippats med reflexivitet och inlevelse, egenskaper som man inte har tillskrivit kvinnorna. Och om kvinnor har tillskrivits känslor så har man alltid antingen trivialiserat de där känslorna. Och sagt: Ja, ja kvinnor känner så mycket och det e ingen ordning på det. Eller så har man gjort dem hotfulla, demoniserat dem. Kvinnor som har varit känslomässigt utlevande har uppfattas som farliga och hysteriska. Det där är ett väldigt allvarligt tema.

Det kan man se. Jag har ett så bra exempel: en kvinnlig författarkollega, för de fanns, till svenska författaren Per Daniel Amadeus Atterbom. De två brevväxlar. Hon skriver: Varför får bara ert svårmod, och inte mitt, kallas melankoli? Han svarar: ”Därför att en kvinna skall vara oskuldsfull och behagfull.” Det vill säga att kvinnan inte har tillåtits att bejaka komplexiteten I de melankoliska känslorna. Hon har heller inte blivit delaktig i föreställningen om det kreativa. Det gäller f ö också kvinnliga vetenskapsmän. Det finns många exempel, i Sverige t ex, Sonja Kovalevsky, som var framstående matematiker. Man fick inte det att gå ihop att hon var ett geni och kvinna. Man sa antingen är hon ett geni och då är hon ingen kvinna utan en man-kvinna. Och är hon en kvinna så är hon inget geni. Det avr till och med så att manliga anatomer kring sekelskiftet 1900 menade att kvinnliga hjärnan var enklare uppbyggd än manliga hjärnor. Det skulle förklara varför man inte såg den här stora kvinnliga kreativiteten.

Birgitta Tollan säger:

Det sa Karin Johannisson, professor i idéhistoria.

Den romantiske tonsättaren Robert Schumann föddes 1810 och levde i en tid där massmedier inte existerade på samma sätt som idag. Varken kvällstidningar, mejl, bloggar eller twitter existerade. Under hela sitt liv skrev dock Schumann dagbok och massor av brev. Han studerade juridik och filosofi vid universitetet och skrev romantiska poem och dramer. Schumann startade 1834 Neue Zeitschrift für Musik med recensioner, essäer och porträtt.

1822, som 23-åring drabbas Robert Schumann av sin första djupa depression. På den tiden finns inga effektfulla mediciner för att mildra symptom och lidande av bipolaritet. Men att stå upp om natten och justera noterna till cellokonserten tonar ner Schumanns högljudda tinnitus med tonen A och de orkestrar som spelar hela verk inne i hans huvud, t e x Bachs kantat ”Vår Gud är oss en väldig borg”, men även helt ny ”förunderligt vacker musik”. Ja, det skriver Schumann i sina dagböcker.

Cellokonsert a-moll, op. 129

Robert Schumann

Solist: Andreas Brantelid. Stavangers symfoniorkester. Dirigent: Paul McCreesh.

Liveinspelning från norska radion

SPEAK :

Ett utdrag ur Robert Schumanns cellokonsert med Stavangers symfoniorkester och solisten Andreas Brantelid. Den komponerade Robert Schumann 1850, i efterdyningarna av en mani.

Ja, Schumann transformerar sina inre demoner till musik och komponerar en mängd verk under sina maniska tillstånd, fr a omkring åren 1849 och 1840, det år han gifter sig med Clara Wieck: 168 sånger, två symfonier, tre stråkkvartetter, piano kvintett och pianokvartett. 1833 och 1844 har Robert Schumann däremot djupa depressioner och komponerar nästan ingenting alls.

1838, på väg in i en mani, tonsätter Robert Schumann under några få dagar sitt 16:e opus, Kreisleriana, fantasier för piano. Ett verk dedicerat till Chopin. Både mani och depression hörs i verket. Här är Nr 7, med undertiteln ”Mycket snabbt”. Här med solisten Mitsuko Uchida.

Kreisleriana, Op. 16 - 7. Sehr Rasch

Robert Schumann

Mitsuko UchidaSchumann: Kreisleriana, Carnava

PHILIPS 442 777-2

SPEAK:

Mitsuko Uchida spelade ett stycke ur Robert Schumanns Kreisleriana, fantasier för piano.

Så här beskriver Robert Schumann själv sina depressioner: ”Jag känner mig som en staty, varken varm eller kall. Jag tvingar mig till arbete och livet återvänder gradvist. Men jag är fortfarande så osäker och rädd att jag varken kan sova eller resa ensam. Jag drabbas av våldsamma blodrusningar, obegriplig skräck, andnöd och medvetslöshet.”

Efter ett självmordsförsök vistas Robert Schumann på mentalsjukhus de sista två åren av sitt liv.

Robert har matvägrat länge och Clara besöker honom kort den 28 juli 1856. Girigt sväljer han hennes aladåb-consommé och slickar vinet av hennes fingrar. Dagen därpå, endast 46 år gammal, dör Robert Schumann.

Kanske hade han sluppit den här för tidiga döden om han levt idag, då hjärnforskningen har kommit betydligt längre.

Fredrik: Jag heter Fredrik Ullén och är pianist o forskare. Forskar på Karolinska Institutet I Stockholm och vi tittar på frågor som har med musik, musiker och deras hjärnor att göra.

Birgitta: En del har forskat på hjärnan o olika sjukdomar, som bipolär sjukdom och unipolär som det heter när man bara får depressioner. I förhållandet till skapandet olika typer av konst, bl a musik. Känner du till om det är så att det hör ihop genialitet och galenskap?

Fredrik: Det är en gammal tanke eller observation att det skulle vara en smal linje mellan genialitet och galenskap och .. Jo, det finns en koppling mellan psykisk sjukdom och kreativitet. Man ser att man har en överrepresentation, det finns fler kreativa bland släktingar till psykiskt sjuka. Människor som är kreativa har större risk att själva drabbas av psykisk sjukdom under nån period. Väl känt, bipolär, man ser det också för schizofreni. Väldigt nya resultat, som kom för bara någon månad sedan, visar att det förmodligen finns en gemensam nämnare för bipolär sjukdom o schizofreni. Intressant. Finns ett överlapp där.

Tyder på att vissa av de här generna som ger en ökad risk för psykisk sjukdom, de kanske, om de hamnar i en bra kontext, hos personer som fungerar väl i andra avseende, kan de gynna kreativitet. Kan undra på varför det är så. Kan vara flera saker. Vad gäller bipolär sjukdom, de här hypomana perioderna när man har väldigt gott humör, hög energi och jobbar intensivt, det ger hårt arbete helt enkelt och kan gynna kreativiteten. Vad gäller schizofreni, är en idé som vi har laborerat med, är att en koppling skulle kunna vara förmågan att göra ovanliga associationer. Personer som har scizofreni associerar underligt, har ibland bizarra associationer. Ovanliga associationer är också typiskt för kreativitet. Om det ligger inom rimliga gränser kanske kan vara gynnsamt. En tredje sak ligger inom personlighetsdomänen. Om man är non-konform. Bryr sig inte om att vara som alla andra. Ok att vara excentrisk. En viktig förutsättning för kreativt också. Vad är kreativt? Ja, det är ju per definition nåt som är ovanligt, inte mainstream men användbart. Det vill till att man håller ut att driva sina ideér. Är man alltför konformistisk blir det svårt om alla andra säger att man är knäppt.

Birgitta: Det räcker inte att man är knäpp, man skall också våga vara litet udda.

Fredrik: Räcker inte att vara knäpp, det måste vara kopplat till expertis, och att man är högfunktionell i andra avseende. Det är säkert en delikat balans i hjärnan. Är man riktigt sjuk, har man en full mani, eller full psykos är man inte kreativ. Har man en depressionn så är man e man definitivt inte kreativ. Så det är en gränszon där kreativitet kanske kan uppstå.

Birgitta: Jag talade med en tonsättare som berättade att hon ibland drabbas av depressioner, eller melankoli, inte psykos, men detta påverkar henne mycket. När hon är längst ner kan hon inte skriva några stycken. Men när hon inte är så långt ner kan hon använda kompositionerna och kreativiteten som en bro eller en svänggunga upp för att må bättre.

Fredrik: Vi har en del samarbeten med Mihaly Csikszentmihalyi, psykolog, han är flow-begreppets skapare. Med flow menar han det här tillståndet man kan uppleva när man sysslar med någonting kreativt. Man är helt koncentrerad. Man glömmer sig själv, glömmer sina problem, går helt upp i uppgiften. Det här är ett väldigt njutningsfyllt, positivt tillstånd. Mihaly har den idén också - att syssla med kreativa verksamheter kan fungera som en slags självterapi i de här lägena. Man mår bättre av att göra det här och det man hjälpa till att motarbeta nedstämdheten.

Birgitta: En tonsättare som Robert Schumann, som var bipolär, och som i sin verksamhet, både som skribent, recensent och tonsättare, delade upp sig i två personer Florestan var energisk, utåtriktad. Eusebius var litet mer tillbakadragen och känslig. Kan det ha att göra med Schumanns syndrom?

Fredrik: Jag skulle gissa att det snarare har att göra med en slags konstnärlig begåvning som väl att man kan innefattar att man kan identifiera sig och föreställa sig många olika typer av personer. Som författare och skådespelare, t ex. Det finns en felaktig föreställning att schizofreni skulle vara en personlighetsklyvning. Det är ett gammalt missförstånd. Den termen myntades av Bleuler, som var en psykiater. Det han syftade på var inte en klyvning så att man blir flera olika personer, utan olika delar av sinnet blir diskoordinerat; tankar från känslor, från personlighet o s v. Schizofreni innebär inte att man har flera olika personligheter.

Birgitta: Inte heller bipolaritet, fast bi betyder två, minst.

Fredrik: J, det gör det, men det är de här två känslomässiga polerna, s a s.

Musik:

Sart und singend (Delicate and singing)

Robert Schumann

Matti Hirvonen

Robert Schumann

CAPRICE CAP 21664

Ur Robert Schumanns Davidsbündlertänze. Solist är Mati Hirvonen. ”Känsligt och sjungande heter detta stycke”, som verkar vara från den känslige och drömmande Eusebius hand.

Även Beethoven har man postumt gett diagnoser, bl a manodepressivitet. Att det var en man med utvidgat sinne står klart. Så här sa Joseph Haydn, Beethovens lärare och tonsättarkollega:

”Ditt komponerande kommer att underkastas dina känsloyttringar, eftersom du verkar vara en man med många huvuden och många hjärtan. Man kommer alltid att hitta något regellöst i dina kompositioner – sköna ting men ganska mörka och märkliga.

STRÅKKVARTETT NR 16 F-DUR OP 135  _1826_ Sats 2, Vivace

BEETHOVEN, LUDWIG VAN (C)

BERG, ALBAN (ALBAN BERG-KVARTETTEN)

Alban Berg-kvartetten spelar ur andra satsen i Beethovens stråkkvartett nr 16, i F-dur, ett av hans allra sista verk.

Beethoven var enormt temperamentsfull och kunde sitta i timmar vid pianot och dunka fram improvisationer. Han flyttade ständigt till nya lägenheter i Wien och hade fleråriga depressioner. Viss forskning visar att blyförgiftning kan ha varit orsak till Beethoven depressioner.

Ett par författare argumenterar att Beethoven stod ut med sin ensamhet och dövhet tack vare sina manier. Då styrdes Beethoven av skaparkraft, självsäkerhet och optimism. “Ren glädje”.

Kanske är EU-hymnen ett verk av en genial, hypoman tonsättare. Alltså den nionde symfonin, "Glädjesymfonin", komponerad 1823 under total dövhet. Här införde Beethoven kör och solosång i den fjärde satsen till Schillers ode Till glädjen, vilket tidigare inte förekommit i någon symfoni.

Musik:

05. SYMFONI NR 9 D-MOLL OP 125. IVb. Presto. O Freunde, nicht diese Träne - Allegro assai

BEETHOVEN, LUDWIG VAN (C) SCHILLER, FRIEDRICH VON /SATS 5/(A)

ABBADO, CLAUDIO (DIR) MATTILA, KARITA (SOP) URMANA, VIOLETA (MEZZ)            MOSER, THOMAS (TEN) QUASTHOFF, THOMAS (BAS) RADIOKÖREN (STOCKHOLM)            (KÖR) ERICSON, ERIC /KÖR-/ (DIR) BERLINER PHILHARMONIKER (ORK)

Ett utdrag ur Beethovens nionde symfoni, Till glädjen, Berlinfilharmonikerna spelar under ledning av Claudio Abbado och Radiokören leds av Eric Ericsson.

En undersökning kring Nobelpristagare visar att för naturvetarna är priset en uppmuntran till att arbeta hårdare. Litteraturpristagare talar däremot ofta om prestationsångest och Nobel-depression. ”Nobelpriset var dödskyssen för kreativiteten”, som en författare uttryckte sig. Den amerikanske psykiatern Arnold Ludwig analyserade över tusen biografier över exceptionella begåvningar. Han fann att 60% av tonsättarna, runt 75 % av bildkonstnärerna, dramatikerna och romanförfattarna och nästan 90 % av poeterna hade utvidgade sinnen I någon form.

Liknande siffror kommer amerikanska professorn Kay Redfield Jamison fram till I sin bok Touched with Fire, Berörd av elden. Dessutom visar hon att ca 40 % av dessa konstnärer hade någon form av mood disorder, antingen depressioner eller bipolära tillstånd. I befolkningen I övrigt är det mellan 1 och 5 procent som har liknande diagnoser.

Så nog verkar det som kreativitet och s k galenskap går hand I hand!

Det gör den definitivt hos Jacques Labouchere, amerikansk artist som numera bor i Sverige med sin fru och nyfödda dotter Polly. Han är nu 31 år och har haft sin diagnos – bipolaritet – i tio år. ”Kära doktorn” heter en låt på hans nya skiva.

Dear Dr

Jacques Labouchere. M fl

"Bi-polar Baby Strollers"

Ännu ej utgiven.

Jacques: Min svenska är inte så bra - jag förstår men kan inte riktigt prata.

My name is Jacques Labouchere bor i Göteborg föddes i New England.

Birgitta: That song is about your bipolarity.

J Yes it is my dealing with bipolar illness. I suffer from Bipolar II. More of the hypermaic side, I am rarely depressed, but when it comes it is a very heavy depression. Comes usually out of the blue takes a while to bounce back from it.

Birgitta: Do you feel Jacques that this swinging between moods and the special energy you get when get higher up, starting to get a mania, is it creative for you?

Jacques: Yes, I am most creative in my manic period. More manic in the winter, I have depression in the spring. When everyboy is having a good time, looking forward to the summer, I go the opposite direction. I do a lot of my songwritig in the manic, winter periods. The depression is paralyzing. I am not able to write, or interested in playing my guitar at all, in those periods of depression.

SPEAK :

”Dear Doctor” är Jacques Laboucheres låt om sin egen bipolaritet. Mest blir han manisk om vintrarna, och på våren och sommaren faller han ner i, ibland mycket djupa, depressioner, då han varken kan skriva eller spela musik. Men under de hypomana och maniska perioderna under hösten och vintern är Jacques Labouchere mycket aktiv med papper, penna och gitarr.

Dear Dr

Jacques Labouchere. M fl

"Bi-polar Baby Strollers"

Ännu ej utgiven.

Birgitta: How do U experience that when U get creative? What do U do then?

Jacques: Many thoughts rolling over and over and over in my head when I am manic. The only way to get them out is to take out pen and paper and play guitar for 5-6 hours. To get a release, then I get periods of calmness.

Birgitta: It helps U to get calmer?

Jacques: Absolutely, playing music is a release. If i dont have that in my life I dont know how I would maintain as calm as I possibly can.

Birgitta Tollan säger:

När Jacques Labouchere blir manisk åker tankarna karusell i hans huvud. För att kunna fokusera spelar han gitarr timma ut och timma in, ibland sex timmar i rad. Då känner han sig litet lugnare.

-Utan musiken får jag ingen ro, berättar Jacques Labouchere, som även medicinerar för sin bipolaritet. Hade jag inte haft musiken, min familj och mina vänner så vet jag inte vad som hade hänt med mig, säger han.

-Efter ett år i Sverige var jag helt under isen, jag var hemlös och försörjde mig genom att varje dag vara gatumusikant på Kungsgatan i Göteborgs centrum. Min mani stod i full blom, jag hade ingen medicin och kunde inte sova. Det enda som gjorde min hjärna fokuserad var musiken och mitt egen spelande. Till slut insåg jag att jag måste ta kontroll över sjukdomen och ta mig upp ur den. Jag kontaktade andra musiker i Göteborg, fick stöd där och har nu gett ut två skivor, berättar Jacques Labouchere.

There was a time Sweden, after a year, when things didnt go well. I was homeless on the street, very manic, didn’t have medcine. I was barely sleeping and lost many punds Playing at Kungsgatan, basking. I was so bad, but the playing kept me going every day, being out on the street, singing my songs, was the thing that brought a few moments of clarity to me and I realized I can bounce back from this, getting controll of this, not let this illness take over me. I solely got myself back together, met muscians and began networking in Göteborg. Since then I have recorded two records.

Det sa Jacques Labouchere, artist som hoppas kunna ge ut sin nya platta snart, antingen i USA eller i Sverige. Plattan som heter "Bi-polar Baby Strollers". En titel med dubbelmening: antingen kan det betyda ”bipolära människor som drar omkring på barnvagnar” eller manodepressiva personer som promenerar.

Nästa vecka handlar programmet Med utvidgade sinnen om Musik och hjärnan. Vi möter två hyperaktiva och superkreativa musiker: violinisten och tonsättaren Emmy Lindström och klarinettisten Emil Jonason, rising Star hos Filharmonikerna i Stockholm:

Musik:

Klarinettkonsert, Finale

Jean Francaix

Tid: 1’35

Emil Jonason, klarinett

Liveinspelning

Konsert För Klarinett & Orkester

Corigliani

Richard Stoltzman _ Lawrence Leighton Smith _ London Symphony Orchestra

Intervju med Emil Jonason:

Emil: Jag sitter aldrig still, och om jag sitter still så tänker jag på en massa saker. Jag har sedan tio år tänkt klarinettgrepp så fort jag inte spelar klarinett. När jag pratar med folk, som nu t ex, tänker jag i huvudet och i fingrarna, olika konserter, verk, solostycken, sonater etc, allt, det går hela tiden i ett. Vilket är bra då slipper jag öva lika mycket annars, med klarinetten. Måste öva ändå. Bra övning att öva utantill. Jag kan inte inte tänka på det.

Birgitta: Du kan inte låta bli att tänka på det.

Emil: Nej, precis. Det bara sker.

Birgitta: Nu när vi sitter och pratar, vad är det för konsert som går i huvet nu?

Emil: Mozart klarinettkonsert och Coriglianos klarinettkonsert. En amerikansk konsert jag spelade som diplomkonsert förra året. Litet olika. Det bryts hela tiden. Hjärnan byter spår samtidigt som vi pratar. Svårt att göra nåt åt.

Birgitta: Har du lust att göra nåt åt det då?

Emil: Nej. Jag visualiserar ljudet i huvudet. Det är en av mina främsta tillgångar. Det är kul att tänka på roliga saker. Jag tänker inte bara på klarinettgrepp, utan på andra roliga saker, som roliga filmer, scetcher, båtar, bilar, människor – allt! Det är litet barnsligt kanske men det är sant!

Adagio ur Sonat i g-moll

J S Bach

Emmy Lindström, violin

Privat inspelning.

Intervju med Emmy Lindström:

Emmy: Jag är väldigt tacksam över allt som jag har upplevt. Allt det jobbiga….

Emmy Lindström, violinist och tonsättare.

…men också allt det roliga som jag har upplevt för att jag är jag. Allt det har gett ett mig ett stor djup och en stor mognad, trots att jag är ung. Det är min personliga åsikt, men jag tror att man kan uppfatta en ganska stor mognad i det jag gör, skriver och spelar. Jag känner att jag har tillgång till en väldigt rik färgpalett av känslor och uttrycksmöjligheter för att jag varit med om mer än de flesta i min ålder.