Ana səhifə

Oljekrisen 1973 och den följande


Yüklə 67 Kb.
tarix25.06.2016
ölçüsü67 Kb.
70 – talet

Oljekrisen 1973 och den följande lågkonjunkturen präglade decenniet. Vänsterrörelsen var stark i många länder och en annan rörelse som växte sig stark var miljörörelsen. Inom populärmusiken var disco populärt. Svenska ABBA och australiska The Bee Gees var två stora popgrupper. Punkrocken var en ny stil inom rockmusik, som protesterade mot samhället. En annan proteströrelse inom musik var progg. I Norden växte sig även dansbandskulturen stark.

  • 12-13 maj 1971 - Almstriden i Stockholm i Sverige äger rum.

  • Januari 1973 - USA drar sig ur Vietnamkriget.

  • 11 september 1973 - Augusto Pinochet tar makten i Chile vid en militärkupp.

  • Oktober-november 1973 - Oljekrisen gör att lågkonjunktur utbryter i världen.

  • 30 april 1975 - Vietnamkriget avslutas.

  • 1975 - Den första persondatorn, Altair 8800, kommer ut på marknaden.

  • 19 september 1976 - Sverige får borgerlig regering för första gången sedan 1936.

  • 26 mars 1979 - Egypten och Israel sluter fred.

  • 1979 - Iranska revolutionen utbryter.

  • 1979 - Nästa oljekris utbryter.


Filosofi
New age: olika andliga metoder och läror som förnas i detta begrepp, kom att utvecklas under 60 och 70 – talet. En del är influerad av österländsk religion, andra förlitar sig på kosmiska krafter och astrologi. Meditation, healing, kristaller, horoskop och tarotkort är några medel som delvis har ersatt den moderna människans tro.

Strukturalismen: är en vetenskaplig metod eller ett förhållningssätt snarare än en filosofisk skola. Den utvecklades främst i Frankrike under 60 och 70 – talet. Utgångspunkten är att man måste använda sig av ett helhetstänkande när man studerar språket, människan och samhället. Helheten består av olika delar som är beroende av och som också påverkar varandra. Människan och samhället styrs av fasta strukturer. Detta tänkande står i kontrast med existentialismen.
Hermeneutik:betyder tolkningskonst och är en vetenskapsfilosofi – utgångspunkten är att det alltid finns en mening och ett syfte bakom människans handlande och skapande.
Kulturen var starkt engagerad i sin samtid och det är tydligt under 60 och 70 – talet.
Hippierörelsen – ungas revolt mot föräldragenerationen
Familje- normerna förändras.
Pacifism
Liberal syn

Konsten Det är sammanhanget, inte föremålet i sig som skapar betydelsen av ett konstverk.

Happenings och Performances: är att konstnärer, poeter, skådespelare, musiker och dansare levandegör konsten. Det kan liknas vid en teaterföreställning utan intrig där vad som helst kan hända. Ofta får publiken ta aktivt del och bli delaktig i skapandet samtidigt som gränsen mellan ”konst” och ”verklighet” försvinner.


Installationer: Sedan 70 –talet blev det vanligare att gränserna suddas ut och att konstformerna integreras t.ex. samverkan skulptur med konstformer som måleri, foto, text, film, och musik till mer eller mindre tillfälliga konstverk så kallade installationer.
Provokationen har varit återkommande i den moderna konsten som inte bara tänjt på de konstnärliga gränserna, utan även på de moraliska.
Louise Bourgeois: hade sin debututställning med teckningar och målningar på Bertha Schaefer Galery i New York 1945, men förblev länge relativt okänd i konstvärlden. Från 1970-talet har hon dock varit en efter hand allt mer inflytelserik skulptör. År 1982 hade hon sitt stora genombrott med en separatutställning på Museum of Modern Art i New York. År 1993 var hon USA:s representant på Venedigbiennalen. Hennes mest omtalade konstverk, jättespindeln Maman från 1999, fick en hedersplats som dragplåster vid invigningen av Tate Modern i London år 2000.



Minna arbeten har alltid varit registreringar av mina känslor. Det är inte ett koncept jag är ute efter, utan en känsla som jag vill behålla eller göra mig av med. Alla mina skulpturer förmedlar sårbarhet och ömtålighet. Sexualitet är ett tema som är sammanbundet med dessa två levnadstillstånd.


Chuck Close slog igenom 1970 med sina Fotorealistiska bilder – jämför med Ron Muek


Arkitektur
Operahuset i Sidney (1956 – 1973) dansken Jörn Utzon.

Filmen
Francis Ford Coppola: Trilogin Gudfadern (1972, 1974 och 1990)
Steven Spielberg: Hajen (1975), ET (1982), Schindlers list (1993), Jurassic park (1993), Rädda menige Ryan (1998)
George Lukas: Stjärnornas krig (1977, 1980, 1983)
Den konstnärliga filmen
Andrej Tarkovskij: Science fiction ”Solaris” (1972)”Spegeln” (1974) ”Stalker” (1979)
Krzysztof Kieslowski

Musikaler
Andrew Lloyd Webber (f. 1948): Fick stort genombrott med rockoperan ”Jesus Christ Superstar” som hade premiär 1971 med samarbetspartnern Tim Rice. Ämnesvalet väckte debatt och man flyttade uppsättningen från Broadway. Den kom att spelas i London i åtta år. Han är också känd för uppsättningarna Evita, Cats och The Phantom of the Opera.
Disco är en kultur och en musikgenre som startades och utvecklades under 1970-talet i USA. Stilen har sitt ursprung i afroamerikanska kretsar i New York och Philadelphia, bland annat kring gaykulturen. Genrens popularitet nådde sin kulmen under mitten till slutet av 1970-talet och har sedan dess spelat en viktig roll i utvecklingen av andra stilar, däribland modern dansmusik som house och hiphop. Ordet disco kommer från franskans discothèque.

Den ursprungliga discokulturen växte fram på New Yorks gayklubbar under 1960-talets sista år. Musiken som spelades var soul, funk och latinamerikansk musik. I takt med att kulturen växte uppstod även discomusiken som en egen genre. 1975 brukar räknas som det år då discomusiken fick sitt kommersiella genombrott och musiken hade sin kommersiella storhetstid 1976-1979. Perioden slutet av 1970-talet och början av 1980-talet kallas ibland för de "gyllene åren" då de anses av många som den bästa musikperioden genom tiderna, där disko blandat med funk, punk och rock, från 1976-1977 med Bee Gees Saturday night fever till Michael Jacksons album Thriller 1982-1983 dominerade stort. Bland annat den stora dansfilmen med John Travolta Saturday Night Fever kom 1977 och introducerade en lättsmält bild av discokulturen till en masspublik, med Bee Gees låtar från albumet med samma namn som filmen briljerade. Musikstilen fick ett uppsving i slutet av 1990-talet, då en våg av retro från 1970-talet vällde fram, och nya låtar med det klassiska disco-soundet hamnade på topplistorna, såsom Jamiroquais Cosmic Girl, Pet Shop Boys New York City Boy och Sophie Ellis Bextors Murder on the Dancefloor.

Under 1970-talet växte hip-hopen upp som en feströrelse där de rappade till just discomusik-bakgrunder. Den första hip-hoplåten som tog sig in på den amerikanska Billboardlistan var Sugar Hill Gangs Rappers Delight 1979, vilken använde bakgrunden till discolåten Good Times av gruppen Chic.
Punk är en subkultur som grundades under andra halvan av 1970-talet i fattiga London-förorter med hög arbetslöshet. Den är en proteströrelse mot allt kommersiellt: musik, kläder, frisyrer. Man gjorde allting själv och inga förkunskaper var nödvändiga. Det skulle synas/höras att det var hemmagjort. Musiken (känd som punkrock) är lättspelad, ofta aggressiv och präglas av en "gör det själv"-anda. Punken syftar i högre utsträckning än många andra subkulturer till att chocka och provocera samhället.

Namnet på genren kommer från amerikansk nedvärderande slang för "något värdelöst". Vid 1960-talets mitt kallades de långhåriga musikerna i den amerikanska och brittiskt inspirerade "garagerocksvågen" för punks och banden för punk bands, "ligistband".

För punkens genombrott svarade The Ramones från New York. Även om de själva inte ville kalla sig ett punkband var de med sin extremt enkla och snabba musik (bland annat inspirerad av grupper som Velvet Underground, The Stooges, MC5, Patti Smith och The New York Dolls) antitesen till den dominerande glam- och symfonirocken. Ramones blev snabbt populära på hemmaplan och tillsammans med bland andra Television och Talking Heads var de tongivande på New Yorks alternativa musikscen. De blev även mycket inflytelserika i England efter några bejublade spelningar i London under juli 1976.

Den brittiska varianten av punk var betydligt mer politisk och provocerande än sin amerikanska motsvarighet, mycket på grund av ett strikt klassamhälle och traditionella värderingar. I Storbritannien blev punk mycket mer än bara en ny musikgenre. Band som The Clash och framförallt The Sex Pistols orsakade rabalder och avsky med sina vilda scenshower, ohejdade narcissism och chockerande beteende. Semi-situationisten Malcolm McLaren fungerade som manager. Rörelsen växte till ett fenomen som förändrade den brittiska populärmusiken i grunden. Ett utpräglat antimode och anarkism var kännetecknande. Idén var att sticka ut och provocera. Även nynazister har använt sig av bl a punken för att förmedla sina budskap, men det ska dock inte ses som något kännetecken för punken då punkens grundideologi totalt går emot alla tankar inom nazism.



Den brittiska punkrörelsen nådde sin höjdpunkt under sommaren 1977 (ironiskt betecknad The Summer of Hate) och spred sig också vidare till andra länder i Västeuropa. I Sverige bildades bland andra grupperna The Pain, Ebba Grön, KSMB, Warheads och Urin i dess spår. Den snabba spridningen kan delvis förklaras med att det var lätt att lära sig spela. Fenomenet DIY ("Do It Yourself" = gör det själv) blev synonymt med punk - ungdomar startade på egen hand både band och tidningar på extremt enkla premisser och med inspirationen som enda drivkraft.

Den svenska musikrörelsen, oftast benämnd som proggen (ej att förväxla med progressiv rockmusik) var ett svenskt musikfenomen som uppkom i det sena 1960-talets vänsterpolitiska ungdomsvåg och fick sin storhetstid under första halvan av 1970-talet. Rörelsen var stilmässigt mycket heterogen och hade ursprungligen till syfte att föra fram de olika musikformer som kommersiella skivbolag inte uppfattade som ekonomiskt intressant att ge ut på skiva.


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət