Ana səhifə

Martinikera martinique creole french, martiniqueñO, martiniquais language family: Creole, French based. Language codes: iso 639-1 iso 639-2 iso 639-3 Vraiously


Yüklə 46 Kb.
tarix26.06.2016
ölçüsü46 Kb.
MARTINIKERA

MARTINIQUE CREOLE FRENCH, MARTINIQUEÑO, MARTINIQUAIS
Language family: Creole, French based.

Language codes:

ISO 639-1 -

ISO 639-2 -

ISO 639-3 Vraiously:

gcf – Guadeloupean Creole

acf – Saint Lucian / Dominican Creole

scf – San Miguel Creole French (Panama)

Linguasphere: 51-AAC-cc (varieties: 51-ACC-cca to -cck).

Beste izen batzuk (autoglotonimoa: Kreyol, Kwéyòl, Patois):

lesser antillean creole french [DOM] hizk. Santa Luzia; baita Dominika, Frantzia, Grenada, Guadalupe, Guyana, Martinika, Trinidad eta Tobago.



martinique creole french dial lesser antillean creole french [DOM].
GRENADA
lesser antillean creole french [DOM] Carriacu Uhartea. Grenada uhartean iparraldean, boltsa batzuk daude, batez ere landa lurraldeetan. Creole, French based. Dialektoa: grenada creole french (patwa, patois). Nagusiki jende zaharrak Grenada Uhartean. Antzekoa gertatzen da Santa Luzian ere (M. Alleyne). Ikus sarrera nagusia Santa Luzian.
GUADALUPE
lesser antillean creole french [DOM] 335.000 hiztun (1975). Guadalupe, ekialdeko san Bartolome, iparraldeko San Martin, Marie Galante Uharteak. Creole, French based. Dialektoak: guadeloupe creole french (patwa, patois, kreyol), st. martin creole french, marie galante creole french, st. barth creole french. Martinika kreoleraren oso gertukoa. St. barth kreolera ezberdina da gramatika, fonologia eta lexikoko aspektuetan eta baliteke ez izatea dialektoa (J. Maher, 1989). Hiztegia, gramatika. Ikus sarrera nagusia Santa Luzian.
MARTINIKA
lesser antillean creole french [DOM] 325.000 hiztun (1975). Creole, French based. Dialektoa: martinique creole french (patwa, patois). Guadalupeko dialektoa Martinikakoaren hurbilekoa. Santa luzia kreolerarekin % 89ko ulergaitasuna. Ikus sarrera nagusia Santa Luzian.
SANTA LUZIA
lesser antillean creole french [DOM] 123.000 hiztun (1995, populazioaren % 75 (1997, M. Parkvall). Herrialde guztietako populazio osoa 985.450. Halaber mintzatzen da Dominika, Frantzia, Grenada, Guadalupe, Guyana, Martinika eta Trinitate eta Tobagon ere. Creole, French based. Dialektoa: st. lucia creole french (patwa, patois, kwéyòl). Guadalupe dialektoa eta haiti antzekoak, martinikeratik hurbil. Santa luzia dominikeraren hurbilekoa (% 97-99ko ulergaitasuna). Goodmanek (1964) dio Karibeko creol frantses guztien hiztunek inherenteki elkar ondo ulertzen dutela. Beste iturri batzuek ere horrela diote Indiar Ozeano eta agian Hego-ekialdeko Asia eta Ozeaniakoen artean ere (Voegelin eta and Voegelin, 1977). Santa Luzian ez dira % 10 baino gehiago frantses estandarra ulertzen dutenak. Frantses estandarra elizkizun batzuetan erabiltzen da. Ingelesa ere erabiltzen da. Politikariek kreoleraz ematen dituzte mitinak. Frantziaren menpean dauden uharteetan ia populazio osoak du kreolera ama hizkuntza, nahiz eta badagoen frantses estandarraren aldaera bat ere. Eragin ingelesaren menpean daudenetan kreolerak standing apalagoa du eta bertako hiztunak normalean analfabetoak dira kreoleraz. Hiztegia, gramatika. Badauka ortografia bat. Egunkariak, irrati emankizunak.
TRINIDAD ETA TOBAGO
lesser antillean creole french [DOM] Trinidad, Norther Range-ko herriak, komunitate arrantzaleak uharteetan eta kostaldeko auzoak penintsulan zehar hiriburuaren mendebalderaino bereziki (I. Hancoock ms.). Creole, French based. Dialektoa: trinidadian creole french (patois, trinidadien). Hiztunek harremana dute Santa Luziako kreolera frantsesekin eta beste leku batzuetakoekin, eta hizkuntza mantentzen laguntzen du. Ez da ulergarria estandar frantsesarekin. Dragon Mouths-en inguruko auzoetan 10 urtez beheko umeek mintzatzen dute: leku batzuetan badaude adin ertaineko hiztunak eta zaharragoak ere (I. Hancoock, 1984). Ikus sarrera nagusia Santa Luzian.
Hizkuntza / lengua: martinikera / martinique creole french / martiniqueño / martiniquais.

Hiztunak / hablantes: 400.000 (Ethnologue).

Lurraldea / país: Martinika.



HISTORIA. Arawakek Jouanacaera (iguanen uhartea) deitua, geroago karibearrek Matinio (aita gabeko umea), 1.580 inguruan Martinika izena hartu zuen 1.100 m2-ko uharte honek. Gaur amerindiarrak, afrikarrak, europarrak, txinoak eta indioak bizi dira bertan, txinoak eta indioak esklabotzaz gero bertaratuak. Benetako mestizajea.

Lehenengo kolonoak berehala konturatu ziren han ez zegoela urrerik ustiatzeko. Zer egin? Azukre-kanabera masiboki landatzeari ekin zioten. Honek langile ugari eskatzen zuenez eta gainera bertako klima bero hezeari eutsiko ziona, berehalaxe giza trafikoari ekin zioten eta milaka gizon erauzi zituzten jaioterri zuten Afrikatik, esklabo bihurtu eta Europarako azukrea eta rona ekoizteko. Honela, habitazioa, azukre-esplotazioa, oinarrizko erakunde bakar bilakatu zen.

Negoziorako hizkuntza behikular bezala, denek mintzatzen dute martinikera XVII. m.az gero baina frantsesa da prestigio guztia bereganatu duena. Famili hizkuntza bezala kontsideraturik, kreolerazko adierazpen guztia debekatzera iritsi zen, batzuetan zigortuz urraketa. Gaur martinikera ugaltzen ari da bai kalean eta irratian bai eta telebistan ere. Gaur esan daiteke martinikar guztiak direla elebidunak kreoleraz eta frantsesez.
HIZKUNTZA. Ezaugarri nagusiak.

Fonetika. A) Idatzitako letra denak irakurri eta ahoskatzen dira. B) Sudurkaritze fuertea du.
Morfosintaxia. A) Ez du generorik: an bèl nonm ‘gizon eder bat’, an bèl fanm ‘emakume eder bat’. B) Artikulu mugatua hitzaren ondoren jartzen da eta 4 aldaera ditu: a chapo-a, ‘kapelua’, an sèpan-an, ‘sugea’, la tab-la, ‘mahaia’ lanfanm-lan, ‘emakumea’. C) Singularreko bigarren pertsonaren izenordainak berdin balio du hika eta zuka egiteko. D) Aditzek adizkera bat bakarra dute, jokatu gabea. Aditz denborak adierazteko hitz bereziak erabiltzen dira: iraganerako; ka orainaldirako; ké, kèy, kay futurorako. E) Hona hemen martinikeraz lehenengo 10 zenbakiak: yonn (1), (2), twa (3), kat (4), senk (5), sis (6), sèt (7), uit (8), nèf (9), dis (10).

Idazkera. Latindar alfabetoa.




HISTORIA. Llamada Jouanacaera (isla de los iguanes) por los arawaks, después Matinio (niño sin padre) por los caribeños, hacia 1580 esta isla de 1.100 km2 tomó el nombre de Martinica. Hoy amerindios, africanos, europeos, chinos e indios se han dado cita en Martinica, chinos e indios después de la esclavitud. Un perfecto mestizaje.


Los primeros colonos se dieron cuenta de que no había oro para explotar. ¿Qué hacer? Optaron por plantar masivamente la caña de azúcar, lo que necesitaba mano de obra importante que además fuera resistente al clima caliente y húmedo que allí reinaba. Inmediatamente un tráfico humano se puso en marcha. Miles de hombres fueron arrancados de su África natal y reducidos a esclavos para producir azúcar y ron para Europa. Así, la habitación, explotación azucarera, se convirtió en la única institución básica.

Como lengua vehicular para los negocios, el martiniqués lo hablan todos desde el s. XVII pero es el francés quien se arroga todo el prestigio. Considerada como lengua familiar, se llegó a prohibir toda expresión criolla, a veces bajo sanción. Hoy el uso del martiniqués se está extendiendo tanto en la calle, en la radio como en la televisión. Hoy se puede afirmar que todos los martiniqueños son bilingües en criollo y francés.



LENGUA. Principales características.

Fonética. A) Se leen y se pronuncian todas las letras escritas. B) La nasalización es fuerte.

Morfosintaxis. A) No existe género: an bèl nonm ‘un hombre hermoso’, an bèl fanm ‘una mujer hermosa’. B) El artículo definido, que se pospone al nombre, presenta 4 variantes: a chapo-a, ‘el sombrero’, an sèpan-an, ‘la serpiente’, la tab-la, ‘la mesa’, lan fanm-lan, ‘la mujer’. C) El pronombre de la segunda persona de singular sirve tanto para tutear como para tratar de usted. D) Los verbos poseen una única forma no conjugada. Para los tiempos verbales se utilizan términos especiales: para el pasado; ka para el presente; ké, kèy, kay para el futuro. E) Los 10 primeros números en martiniqués son: yonn (1), (2), twa (3), kat (4), senk (5), sis (6), sèt (7), uit (8), nèf (9), dis (10).

Escritura. Alfabeto latino.



GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK
LE CRÉOLE MARTINIQUAIS de poche, Assimil évasion, Un guide de conversation original et facile, les mots clés, les expressions courantes, les coutumes locales, un lexique de plus de 2.000 mots, Manuella Antoine, 14,5x10,5, 144 or., France, 2004.



Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət