Ana səhifə

Kompendium I infektionsmedicin fredrik åhlander, vt-02 innehållsförteckning sid


Yüklə 86.55 Kb.
tarix27.06.2016
ölçüsü86.55 Kb.




KOMPENDIUM I INFEKTIONSMEDICIN FREDRIK ÅHLANDER, VT-02

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

LUFTVÄGSINFEKTIONER 1.

OTITIS MEDIA 1.

SINUIT 2.

TONSILLIT 2.

MONONUCLEOS 2.

PNEUMONI 2.



TUBERKULOS 4.

URINVÄGSINFEKTIONER 4.

GASTROENTERITER 6.

INFEKTIONER I HUD OCH MJUKDELAR 7.

MENINGIT 8.

HERPESENCEFALIT 9.

CEREBRAL ABSCESS 9.

SEPSIS 9.

ENDOKARDIT 10.

AKUT HEPATIT 10.

HERPESVIRUSINFEKTIONER 11.

HIV 11.

MASKINFESTATIONER 12.

TOXOPLASMOS 12.

INFLUENSA 12.

VACCINATIONER 12.

MALARIA 13.

GULA FEBERN 13.

DIFTERI 13.



INFEKTIÖSA EXANTEMSJUKDOMAR 13.

INFEKTIONER UNDER GRAVIDITET OCH PARTUS 15.

FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR 15.

BORRELIA 15.

TBE 16.

EHRLICHIA 16.



HEMORRHAGISK FEBER 16.

IMMUNDEFEKTER 17.

SMITTSKYDD 17.

ANTIBIOTIKA 17.

LUFTVÄGSINFEKTIONER

OTITIS MEDIA


AOM vanligast hos barn. Föregås ofta av virusförkylning, som kompliceras av att bakterier via örontrumpeten går in i mellanörat. Framförallt pneumokocker, Haemophilus influenzae, sällan Moraxella catarrhalis.

Symptom:

Svår värk, hörselnedsättning, feber. Vanligen ej allmänpåverkan.

Otoskopi visar tjock, rodnad trumhinna, ibland utbuktande. Prover behöver ej tas.

Behandling:

Alla <2 år ska behandlas med PcV i dubbeldos (25mg/kg/d x 2 [>65kg1g 2x2] i 5dgr). Smärtlindring, högläge nattetid, samt näsdroppar om täppt/ snuvig (högst 10-14dgr).

Kontroll 3 mån (trh-bild, lockkänsla & hörselnedsättning kvarstår länge).
Terapisvikt: (Försämring el oförändrat status under pågående beh).

Odla - vanl H. influenzae (ej så känsliga), alt pneumokocker med nedsatt känslighet (anmälningspliktiga om MIC>0.5mg/L). Amoxicillin i 10dgr. (Mixt Amoxicillin smakar gott)



Recidiv: (Nytt insjuknande inom 1mån).

Ev odling NPH (vanl samma pneumokocker), ny kur Pc V i 10dgr.

Paracentes. Kontroll 3 mån. >3 recidiv på 6 mån överväg rör.


SINUIT


Bihåleinflammation = slemhinnesvullnad + infektion. Hos vuxna med purulent sinuit förekommer i drygt 50 % S. pneumoniae och i cirka 20 % H. influenzae.

Symptom:

Ensidig värk, vargata, ömhet vid perkussion över sinus. Inte så många med typiska symptom. Även en virusorsakad ÖLI kan ge gulgrön snuva pga tillblandning av vita blodkroppar. De svullna slemhinnorna i näsan ger ofta värk över näsrot och panna. Kronisk sinuit kan tyda på dåligt immunförsvar. Ensidig smärta, försämring med feber, utstrålning mot överkäken tyder på maxillarsinuit.

Diagnos:

lång anamnes, sinusrtg el sinuson (UL).

Behandling:

Pc V 1g 2 x3, därefter 2gx2, totalt 10dgr + näsdroppar. Andrahandsprep doxycyklin. Till öronklinik för spolning om heltät bild. Iv PC + steroider vid sphenoidalsinuit (meningitrisk).

TONSILLIT


Inflammation i halsmandlarna, vanligtvis Strep A (halsfluss). Strep C el G, ingen risk för sequelae. Lika ofta bakterie- och virusorsak hos de som söker.

Symptom:


Svalgsmärtor. Feber & trötthet vanligt. Ofta svårt att svälja. Ofta vita varproppar (detritusproppar) på de svullna och röda tonsillerna.

Behandling:

Pc V 1g x 2 i 10dgr, analgetika. Rikligt med vätska.

Vid recidiv (10%), byt till Dalacin i 7dgr.



MONONUCLEOS


Körtelfeber orsakas av EBV (Epstein-Barr-Virus [herpesgruppen]).

Symptom: Halsont, feber (38-39 grader) & trötthet. Grötigt tal. Mörkröda tonsiller, ofta med gulvit beläggning. Dålig andedräkt (rutten, sötaktig). Förstorade lymfkörtlar liksom mjälte- & lever (tom ikterus). Relativt långvarigt förlopp med feber upp till 3v. CMV kan ge liknande bild. Svår att skilja från bakteriell tonsillit.

Diagnos: Monospot (pos efter 6-7dgr). ASAT/ ALAT. Diff (atypiska lymfocyter).

Behandling:

Inläggning om mkt allmänpåverkad el ej kan försörja sig.

Avstå från fysisk aktivitet tills leverprov normaliserats. Trött lång tid efter.

Ampicillin kan utlösa exanthem (ge aldrig vid halsbesvär!).
PNEUMONI

Infektiös process i lungparenkymet. Bronkopneumoni - oftast bakteriell komplikation till bronkit. Lobär pneumoni, oftast pneumokockorsakad. Pneumokocker, Haemophilus influenzae och mycoplasma är de vanligaste primära pneumonierna, dvs de drabbar tidigare friska individer. Viruspneumonier uppkommer i samband med epidemier, ssk vid influensa och adenovirus.

Diagnos: Auskultation (rassel), Rtg pulm. Hb, V, CRP (kan vara normalt vid mycoplasma), sputumodling, blododling (1/3 av de som inlägges har pneumokocker i blodet).

Behandling:

Pneumokockpneumoni – PcV/ PcG 3g x 3 iv. Hem med T. Kåvepenin 1g x3 i 7-10dgr. Andrahandspreparat Ery-Max.

Beroende på allvarlighetsgrad syrgas på grimma, smärtlindring (pleurit), antipyretika.

Sjukskrivning 2 v. Åb med lungröntgen efter 6-8v om gammal el rökare.
Atypisk pneumoni:

Diagnos: Rtg, serologi för Legionella, Mycoplasma, C.pneumoniae/ psittaci.

Bronkoskopi med BAL (direktmikroskopi, odling).

Terapisvikt på initial antibiotikaterapi. Antibiotikabyte Ery-Max 1gx3 i.v.


Mycoplasma Långdragen torrhosta, huvudvärk, finns i omgivningen. Har ej cellvägg (PC verkningslöst).

Diagnos: Serologi + Interstitiella förändringar på rtg.

Behandling: Doxyferm 7-10dgr (komplexbinder till kalk).

Ery-Max till barn <8 år.

Legionella Gastrointestinala och mentala besvär, feber utan ssk mkt luftvägssymptom. Lever och njurpåverkan kan förekomma. Ej person-personsmitta. Sprids via luftkonditionering, duschar.

>70 grader i varmvattenberedaren. Svår att odla. Anmäles.

Diagnos: Urinantigentest + serologi på BAL-vätska, blod. Behandling: Tavanic, alt Azitromax 5d.

Åb med ny serologi och CRP, V, leverstatus.


Chlamydia pneumoniae (TWAR)/ psittaci (papegojsjuka, ornithos). Ge Tetracyklin.

Oppurtunistisk pneumoni

Nedsatt immunförsvar Pneumocystis carinii, CMV, herpes zoster

P. carinii påminner om en allvarligare Mycoplasmainfektion med dyspné, typisk lungbild. BAL med DM. Bactrim i 3-dubbel normaldos + steroider (ödem).

KOL-EXACERBATION


Oftast virus, men om ökad V, CRP >70 och feber antibiotikabehandla med Doxyferm och Amimox i cykler. Då 50/50 Pneumokock/ H. infl. Ge även inhalationsbehandling.

För varje grads feber ökar syrgasbehovet med 13%. Sänk tempen hos pat med hjärtsvikt, lungsjd, samt med krampbenägenhet.



RS-VIRUS


Respiratory Syncytial virus. Kapillärbronkit. Vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos spädbarn, ffa nov-april. Ger upphov till bronkiolit, bronkit och krupp och även pneumoni (spädbarn).

Symptom: Snabbt snuva, feber, hosta, andningssvårigheter. Fråga om apné-attack.

Diagnos: Rtg pulm (ibland atelektas), snabbtest (NPH-odling för direktpåvisning).

Behandling:

Syrgas, Inh Adrenalin, ev sondmatning, respirator. Barn < 6 mån läggs ofta in.

PÅSSJUKA


Parotisvirus. Inkubationstid 2-4v. Börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över parotiskörteln. Risk för testikelinflammation om man efter puberteten. En vanlig komplikation är meningit, i regel ganska lindrig och snabbt övergående (kan dock ge bestående dövhet).

EPIGLOTTIT


H. Influenzae. Urakut och ovanligt. Högfebrila barn (>2 år) med ansträngd andning. Snabb debut. Sitter med öppen mun och dreglar (ont i halsen, kan ej svälja). Risk för andningsstillestånd. Kontakta narkosjour/ bakjour.

Behandling:

Lugnt omhändertagande. IVA fall. Efter blododling gives parenteral antibiotika.

PSEUDOKRUPP


Oftast parainfluenzavirus, som ger svullnad i struphuvudet hos barn upp till fem år. Hastigt påkommande, kommer kvällstid, skällande hosta och insp stridor. God prognos. Allvarliga fall läggs in och ges syrgas, adrenalininhalation, kortison.

KIKHOSTA


Bordetella pertussis. Paroxysmal hosta, långdraget förlopp. Plufsiga under ögonen. Vacc 3, 5, 12mån. Ger kraftig leukocytos med stark lymfocytär övervikt. Behandlas vanligtvis ej.

TUBERKULOS


Infektion med Mycobacterium tuberculosis ger hos 90% aldrig någon sjukdom, men man kan se Ghons komplex (primärhärd + förkalkad regionala lymfkörtel). Hematogen spridning inom lungan kan ge miliartuberkulos, med hög feber och allmänsymptom. Många andra organ kan drabbas  spondylit, meningit, men det är endast lungformen som smittar. Ffa människor i U-länder, samt dubbelinfektion med HIV och TB.

Diagnos: Tuberkulintest med PPD (Purified Protein Derivative = Mantoux) intrakutant för påvisning av infektion el immunsvar efter BCG (Bacille Calmette-Guérin)- vaccinering.



<6 mm neg, >20 mm misstänk aktiv TBC. Därefter lungröntgen, direktmikroskopi (Ziehl-Neelsenfärgning), PCR, odling (bronkoskopi).

Falskt neg PPD: felaktig anläggningsteknik, immundefekta, spädbarn, äldre, MPR-vaccin.


Behandling:

Kvadruppelbehandling: Isoniazid (INH) + Rifampicin + Pyrazinamid + Etambutol (om osäkra resistensförhållanden) i 2 mån och därefter INH + Rifampicin ytterligare 4 mån.

Endast vaccination av person i riskyrke, el som vistas mkt i högriskområden.
SPONDYLIT

Osteomyelit i kotpelaren.

Diagnos: Slätröntgen (3-4v från symptom tills infektion syns på slätröntgen.), Scint, MR

Blododling, Tb-anamnes, PPD, punktion på röntgen (odla inkl Tb, DM syrafasta stavar, PCR)



URINVÄGSINFEKTIONER


Bland de vanligaste bakteriella infektionerna. E. coli svarar för mer än 80%, därefter Staphylococcus saprophyticus hos unga, fertila kvinnor (ger ej hög UVI). Även enterokocker, KNS, Klebsiella, Proteus m fl.

Komplicerad UVI (<10%) vid komplicerande faktorer (prostatahypertrofi, diabetes [neurogen blåsa + glukos], graviditet, kateter, stenbildning), recidiv, män.

Okomplicerade: Selexid, Trimetoprim, Furadantin, Cefadroxil (Cefamox)

Komplicerade: Kinoloner, Trimsulfa, Zinacef (cefuroxim), Cedax p.o.

Nivådiagnostik:

Feber, CRP, SR, Minirintest, dunkömhet.

Cystit= CRP < 20 och temp < 38.5

Pyelonefrit= CRP > 20 och temp > 38.5.


ASYMPTOMATISK BAKTERIURI

I regel snällare stammar. Signifikant bakteriuri >100 000 cfu/ml i 2 mittstråleprov utan symptom. Undersök om anemi, kreatininförhöjning eller CRP-stegring föreligger.

ABU behandlas endast om gravid el inför urogenital kirurgi.
NEDRE UVI

Akut cystit/ uretrit, 90%. Uretrit oftast utan bakteriuri. Cystit är allvarligare, då det kan leda till pyelonefrit. Ger symptom med täta trängningar (pollakisuri), sveda vid miktion och ibland även hematuri. Ibland illaluktande, grumlig. Ömhet över blåsan vid cystit, över urinrör vid uretrit.

Diagnos:

CRP, Urinsticka: leukocytos och positiv nitur (multistickor på VC).

Sediment med leukocyter och bakterier, ibland erytrocyter. Blododling om feber.

Okomplicerad, sporadisk, förstagångscystit odlas ej, dock vid recidiv/ terapisvikt och välj annat preparat. Överväg klamydiaodling vid neg nitrittest.



Neg nitrittest trots bakterieuri:

1. Kort blåsinkubationstid (vanligast, t ex pga hög diures). 2. S. saprophyticus, enterokocker, pseudomonas kan ej omvandla nitrat till nitrit. 3. Otillräckligt substrat.


Behandling:

Förstahandsmedel nedre, okomplicerad (tar ej pseudomonas, enterokocker):

Selexid (pivmecillinam) 200mg 1x3, 5-7dgr, alt Trimetoprim 160mg 1x2, 3dgr.

Furadantin 50mg 1x3, 5dgr (ej till äldre – risk för lungfibros).

Åb behövs ej.
Recidiv (>2/6 mån el >3/12 mån) – växelbruk antibiotika, ev kinolon. U-odling före och ev kontrollodling efter.
Man:

Utredning: Urinodling, PR, miktionsanamnes. Tecken på prostatit – längre behandling (3-4v) Urologutredning + urografi vid recidiv, samt hos äldre (blås/ njurfunktion?).

Behandling: Kinoloner (Tavanic/ Ciproxin) 10-14dgr, alternativt trimsulfa (Bactrim), som har god prostatapentration.

Efterkontroll 2 och 6v efter avslutad kur.


Graviditet och UVI:

Förlångsammad urinpassage med hydronefros. Odlas och behandlas alltid (även ABU, som medför hög risk för pyelonefrit och prematur födsel).

Behandling: Nitrofurantoin eller cefamox.

Allvarligare Zinacef, därefter Cedax (Zinnat dålig absorption + bra laxantia). Därefter profylax till partus +1v (ej nödvändigt vid enstaka cystit). Kontrollodla var månad. Ge ej:

1. Bactrim (både trimetoprim+sulfa är BM-suppr), 2. kinoloner, 3. aminoglykosid, 4. Selexid (Sista månaden. Kan ge karnitinbrist vid långvarig behandling).
KAD:

Symptomfri bakteriuri behandlas ej om inte proteus (stenbildande).

Profylax till pat med feber efter KAD-byte i form av norfloxacin 400mg el levofloxacin 250mg ett par timmar före bytet.
ÖVRE UVI

Akut pyelonefrit (akut febril UVI), 10 %, ger flanksmärtor, feber och påverkat AT. Äldre har mindre symptom. Återkommande pyelonefriter kan leda till fibros & ärrbildning, kronisk pyelonefrit. Diagnos:

Dunkömhet över njurlogerna, pyuri (bakterier). Nitritsticka, U-odla.

Feber kan ge pos alb på U-sticka.

Ev mikroskopi (korniga cylindrar = tubulärt engagemang).

Hb, V, CRP, Krea, Blododling (bakteriemi hos ca 20 %. Urosepsis?).

Åtgärder: Överväg inläggning, bltr, vätska. Akut UL el urografi om mkt smärtor el hög feber efter förbättrad inom 2-3d (avstängd pyelit? Abscess?).
Behandling: Antibiotika iv (Zinacef), därefter kinolon (längre tid för män).

Vid svår sepsis ge en initialdos Netilyn (aminoglykosid) för snabb effekt.

(”Onödigt” att använda njurtoxiska medel vid chock.)

Efterkontroll 2 v + 6v efter avslutad kur med U-odling.

Urografi och urologisk bedömning efter första pyelonefriten.

GASTROENTERITER


Differentialdiagnostik mellan inflammatorisk sjukdom och infektiös enterokolit är viktig och fecesodlingar, serologi- och toxinbestämning görs alltid vid skov.

BAKTERIELL GENES


Invasiva bakteriella agens:

Shigella Små mängder slemmiga och blodiga diarréer.

Hög smittrisk. Behandla direkt med Lexinor.



Salmonella Ger feber och allmänpåverkan. Oftast S.enteritidis/ typhimurium. Serologi. Ab-beh förlänger bärarskapet (unga pat 4-6v). Ge kinolon vid sepsis alt. typhii/ paratyphii.

Campylobacter jejuni Små frekventa, slemmiga och blodiga diarréer. Kan göra mkt

ont. Kan likna UC histologiskt. Reaktiv artrit, erythema

nodosum (knölros). Behandlas ibland, med erytromycin.



Yersinia Mindre blodig. Serologi. Kan ge knölros (blåröda, ömmande

infiltrat på underbenen).



Entamoeba histolytica Amöbainfektion diagnostiseras både med serologi

och påvisande av parasiter med direktmikroskopi.

Flagyl 7dgr, därefter Furamid 10dgr (tar cystformen).

Entamoeba coli anses apatogen, föranleder ej behandling.

Clostridium difficile Kan ge pseudomembranös kolit med frekventa, vattentunna diarréer. Toxinet ger symptomen, toxintest i avföring göres, förutom f-odling. Antibiotikaassocierad diarré, ofta flera veckor efter behandling. Isolera.

Behandla med metronidazol (Flagyl). Andrahandspreparat Kaps Vancocin (enda indikationen!). Sätt ut ursprunglig antibiotika.

Giardia lamblia Gulaktig, grötig avföring. S:t Petersburgs kranvatten!

Direktmikroskopi. 5-7 dgr Flagyl (el Fasigyn i engångsdos).


Diagnos:

En normal fecesodling ger svar på Shigella, Salmonella, Campylobacter, Yersinia.

Pos odling tidigast efter 2d, sedan renodling och resistensbestämning.

Hb, Na, Cl, Krea, f-odling (ev toxintest) och mikroskopi, acetondoft (lägg in!).

Om inläggning tarmvila med peroral dryck, Vätsketerapi, DRUM (dryck och urinmätning), ev puls, Bltr och AF.

Tyfoidfeber

Salmonella typhii.

Vattentunna diarréer, muskelvärk, feber, frossa. Sepsisbild, förvirring, leukopeni.

Blododl, U-odl, f-odl, Hb, CRP, V, trc.

Anmäl till Smittskyddsläkare, smittskyddsinstitutet + kommunen. 3 neg kontrollodlingar måste lämnas före återgång till arbete, 5 för riskgrupper (vård, livsmedel).

Förstahandsval Tavanic och i andra hand trimetoprimsulfa. Även återställda patinter behandlas.

VIRUSGENES


Vanligtvis kortare anamnes (1-3d). Rota- och Norwalk virus är vanliga orsaker till infektiös enterokolit. Ofta första 2-3 åren.

MATFÖRGIFTNING


Virus eller enterobakterie. Mår urkasst med kräkningar + diarré som slår till urakut (oftast efter 3-5h, alltid <12h). Varar sällan mer än 12h därefter.

INFEKTIONER I HUD OCH MJUKDELAR




ERYSIPELAS


Etiologi: GAS och mer sällan S. aureus.

Ganska plötsligt insjuknande med feber, frossa, sedan utslag. Ger ej septikemi (blododlas ej).

Behandling:

PcG 2g x 3 iv. Högläge, håll i stillhet första dygnet. Om ej effekt Heracillin (staf). Klindamycin (Dalacin) vid PC-allergi.



ARTRIT


• Septisk Oftast hematogen spridning. Stafylokocker hos unga, men även E.coli & andra G- tarmbakt, ssk om urinvägspatologi. H.infl hos barn.

• Reaktiv

• Kristall Kan också ge feber.
Åtgärd: Punktion med odling, glukos, V, mikroskopi (kristaller, bakterier)

Behandling:

I princip behandlas alla i väntan på svar.


  1. Ekvacilllin (Zinacef täcker in E.coli) tills feber + svullnad lägger sig, sedan p.o, totalt 3v. Vid PC-allergi  Dalacin.

  2. Dränage.

  3. Avlastning.



IMPETIGO


”Svinkoppor”, skorv. Ytlig hudinfektion med stor smittsamhet (noggrann handhygien), som börjar som blåsor och sedan honungsgula skorpor. Utvecklas i skadad hud, oftast i ansiktet. Kliar och sprids genom autoinokulation. Orsakas av streptokocker eller stafylokocker (smetigare). Kan ge SSSS (Staph. scalding skin syndrome).

Behandling: Tvätt med alsollösning 1%. Ev neomycinkräm (el Fucidin) lokalt. Antihistamin mot klåda. Ev p.o. antibiotika.


DJURBETT


Pasteurella multocida (snabb debut med smärtor), stafylokocker (oftast >2d + var).

Behandling:

Tvätta med koksalt under tryck. Ge PcV 10dgr. Doxycyklin vid PC-allergi. Ev tetanus.

MENINGIT


Både virus och bakterier.

Mycket varierande anamnes. Kan från att ha verkat opåverkade utveckla chockbild inom loppet av en halvtimme. Därför måste meningit alltid ingå i differentialdiagnostiken.

Vid misstanke krävs omedelbar handläggning!

Bakteriell kommer oftast från lungor el öron.

Symptomen beror på ökad eller hämmad aktivitet i centrala nervsystemet.

Irritabilitet, oro, konvulsioner alt. depression, apati och somnolens.

Etiologi:

Spädbarn: E.coli, GBS, pneumokocker
Övriga: Pneumokocker, meningokocker (N. meningitidis), H influenza (i den ordningen).

Symptom:


Klassisk triad: nackstyvhet (ej alltid), feber och huvudvärk. Dessutom allmänpåverkade, ofta kräkningar. Meningokockmeningit ger petekier. Utbredda ekkymoser ofta pessima.

Handlägging:



  1. Kalla på hjälp: Sköterskor, erfaren kollega. Syrgas? ev pulsoximeter.

  2. Sköterskan sätter nål och tar Hb, V, CRP, trc, diff ( Neutrofiler talar för bakteriell inf), Na, K, Krea, B-glc. Blododling. Ge Ringer-acetat, chockprofylax. Läkaren gör samtidigt LP (grumlig?, mono, poly [neutrofiler], glukoskvot [<0.5], protein).

  3. Beroende på klinik och makroskopisk bed. av LP gives omgående Claforan iv, ev föregått av kortison iv. Smärtlindring. Tillägg av ampicillin till spädbarn, åldringar, immunsupprimerade (täcker in Listeria).

  4. Diskutera ev IVA, annars bör doktorn följa med upp till avdelning för ny bedömning och ge instruktioner om övervakning. Ta med syrgas och rubens blåsa under transport.

Anmäl till smittskyddsläkare, ev smittspårning och behandla omgivning med T. Ciproxin i engångsdos.
Kontraindikationer LP:

  1. Blödningsrubbning

  2. Fokal neurologi, motoriskt orolig

  3. Medvetandesänkt


SERÖS MENINGIT

Finprickigt exantem på bålen, ”seg” i nacken. Typiskt bifasiskt insjuknande, som går över på en vecka med symptomatisk behandling. Etiologi: entero-, coxsackie-, el echovirus.

LP-bild:

Vid virusmeningit är cellantalet lägre med monocytär (lymfocyter) övervikt. Normal glukoskvot, samt lätt förhöjt albumin.



HERPESENCEFALIT


Nekrotiserande sjd lokaliserad till ena temporalloben. Hög feber, personlighetsförändring, huvudvärk. Även fokalneurologi, förvirring, minnespåverkan, epilepsi. Ca 100/ år.

Diagnos:


MR, Deltavågor på EEG.

LP: PCR på likvor, tar något dygn. Protein + mono.

Behandling:

Geavir iv i hög dos (Replikationen hindras eftersom aciklovir sätts in i viralt DNA) + högdos steroider om ökat IK tryck.


CEREBRAL ABSCESS

Varig inflammation inom begränsat område. Bildar kapsel. Bakterier från blodet (t ex endokardit) el direkt från sinus, munhåla, el tänder (jmf meningit). Ovanligt, men allvarligt tillstånd (25% går ad mortem). 50% får restsymptom, ffa EP. Inget i klinik som skiljer tumör från abscess.

Symptom:

Påfallande lite infektionstecken. Huvudvärk och fokal neurologi. ICP tumörliknande symptom.

Diagnos:

Blododla, CT med kontrast/ MR, ev punktion och odling från varhärden.

Behandling:

Claforan + Flagyl + högdos Betapred täcker allt. (Tienam sänker kramptröskeln). Op, ssk om agens ej känt.



SEPSIS


Bakterier förökar sig i blodet, till skillnad från bakteriemi. Ger kraftig systemisk inflammation med I) Feber (>38) el hypotermi (<36), II) takykardi (>90/min), III) påverkad respiration, IV) leukocytos el leukopeni. Minst två krävs. Primärhärd, fokus, ofta pneumoni eller UVI.

Ofta feber, hematuri, förhöjt CRP, leukocytos, anemi. Kan ge diarréer.

Misstänk alltid sepsis vid feber med sviktande cirkulation.

Diagnos:


Blododling, U-sticka/ odling. Sårodling.

Hb, V, CRP, koagulationsstatus (minst trc), elektrolyter, Krea, leverstatus, ev blodgaser. Kanske rtg pulm och EKG.


Resolut handläggning:

  1. Sätt 1-2 grova venfloner för volymsubstitution vid Bltr-påverkan (kristalloid → kolloid → inotropa droger). O2 på grimma.

  2. Blododling, 2 set (både aerob och anaerob flaska).

  3. Zinacef, ev + skott Netilyn för snabbare effekt.

  4. Övervakning av t ex andning, puls, bltr, timdiures, ev på IVA.

Fortum + Netilyn. Slår ut ev pseudomonas vid sjukhusförvärvad sepsis/ neutropeni/ KAD.

Tazocin el Tienam om fokus buk och inre genitalia.
UROSEPSIS

Plötsliga febertoppar. G – tarmbakterier (bl a E.coli) vanligast hos KAD-bärare, kan ge chock.

Vid chock monitorera njurar, lever, lungor, hjärta, hjärna.

Zinacef + ev Netilyn.


KNS-septikemi ger ingen stormande sepsis. Predisponerande faktorer: Nosokomial flora, främmande material (proteser, klaffar), diabetes.

ENDOKARDIT

Etiologi:



  1. Endokarditis akuta. S. aureus. Kan ge ulcererande endokardit (klaffarna kan lossna med akut hjärtsvikt som följd op!). Septisk emboli till lunga ger bollformade infiltrat. Ger ofta perifera förändringar på fingrarna (septiska embolier även till njure, mjälte, meningier mm).

Behandling: Ekvacillin 2g x 4 i 4-6v + Aminoglykosid (Netilyn) i 2v

  1. Endokarditis lenta. Alfa-streptokocker. (Subfebrila, hängiga, diffust, ibland CRP).

Behandling: Bensyl-Pc iv 2-3v + Netilyn 7-10 dgr

  1. KNS. Främmande material (proteser, klaffar). 50% är meticillinresistenta (=Ekvacillinresistenta)  Vancomycin. Ibland måste klaffar bytas.

  2. Enterokocker. Bensyl-Pc + Netilyn. Faecalis och faecium oftast känslig för vancomycin + aminoglykosid (båda njurtoxiska).

Riskgrupper:

  • IVDU ofta högerendokarditer, ej lika farliga. Staffar (hud), lenta (stick), pseudomonas (kranvatten).

  • Klaffop (KNS – sena, S.aureus – tidiga)

  • Klaff-fel, kong. el förvärvade.

Diagnos:


Blododling.

Auskultation, kardiologbedömning med TEE. Ev tandläkarremiss.


Profylax till riskgrupper, t ex före biopsi.

Profylax vid tandläkarbesök för klaffprotes/endokarditpatienter. Alfastreptokocker (S. Viridans)  Amoxicillin 3g oralt.



BLODODLING


2 set (både aerob och anaerob flaska). 3 x 2 set (totalt 12) vid misstanke på endokardit. Korrekt provtagningsteknik (klorhexidin ska torka innan man sticker). Förvaras i värmeskåp i väntan på transport till Bakt lab (En svalgodling förvaras i näringsfattigt substrat i kylskåp).
Fungemi, aldrig kontamination. Diflucan. (Amfotericin B toxiskt för njure, BM, lever.)

Dra CVK och sätt ny på andra sidan.



AKUT HEPATIT


Ödem inne i levercellerna, nekrotiska hepatocyter. Inflammatoriska celler.

Läker helt, eller blir kronisk. Fulminant hepatit (oftast B+D) ger akut levernekros.

Symptom: Ikterus, trötthet, huvudvärk, aptitlöshet, feber. Illamående och smärtor över levern kan förekomma.
HAV Enterovirus. Den beskedligaste typen och smittar fekalt-oralt. 2-6v inkubationstid. Aldrig kronisk. Skaldjur, ostron...

HBV blodsmitta. HbsAg är immunogen. 2-6mån. inkubationstid. Kronisk form finnes.

HCV Ger oftare kronisk hepatit än HBV

HDV ”Defekt” virus som kräver HBV som hjälparvirus.


Diagnos:

Lab: Hb, V, CRP, leverprover inkl Bil (ffa mkt förhöjt ASAT och ALAT + ALP).

Serologi

Hepatit B:

HBsAg Ytantigen. Akut el kronisk infektion. Finns även före insjuknandet.

Anti-HBs Indikerar tidigare genomgången el immun, nu ”läkt”.

HBe-Ag Vid ikterusdebut. Indikerar smittsamhet.

Anti-HBe Positiva har oftast låg smittsamhet.

Anti-HBc Antikroppar mot kärnprotein. Vid ikterusdebut och livet ut.


Fynd Förklaring

Anti-HBs Vaccinerad

Anti-HBs, Anti HBc Tidigare genomgången infektion. Immun.

HbsAg, Anti-HBc, Anti-HBc IgM, HBe-Ag Akut infektion, smittsam, anmäl.

HbsAg, Anti-HBc, Anti-HBe Kronisk bärare av Hep B, låg smittrisk, anmäl.

Anti-HBc IgM dock endast vid akut sjukdom.
Anmäl med full identitet enl smittskyddslagen. Vaccinera partners. Ta senare om HBe-Ag, anti-HBe +anti-HBs för att se att pat ej är smittsam el kronisk bärare.
Anti-Hav IgM pos Pågående infektion. Smittsam.

Anti-Hav IgG pos Genomgången eller pågående. Ensam ingen åtgärd.

Anti-HCV Kompletteras med PCR för påvisande av virus och därmed smittsamhet.

Behandling:

Kroniska formerna som behandlas. Hepatit B behandlas med Interferon alfa, Hep C med Interferon alfa el Ribavirin (nukleosidanalog).

HERPES


Ger täta, små blåsor på rodnad hud. Både Typ I & II har förmåga att ligga latent. Stress, infektion, menstruation kan vara utlösande faktorer. Sveda och stickningar förebådar utslag. Läker <10d.

Diagnos: Vid tveksamhet virusodling på blåssekret.

Behandling:

Vectavir och i svåra genitala fall T. Valtrex (profylax till immunsupprimerad).



HIV


I Sverige 1/3 homosexuella, 40% heterosexuella, resten narkomaner.

Akut HIV-infektion, ca en månad efter smitta, påminner om mononukleos (har då mkt HIV-RNA)

Diagnos:

HIV-ak-test, HIV-antigentest (pos initialt) 4-6 v efter smittotillfället. PCR mkt dyrt och kräver viremi.

P. carinii-profylax ges i form av Trimsulfa (alt pentamidin) om CD 4 < 200, eller efter en genomgången infektion.

MASKINFESTATIONER

Infestation av maskar diagnostiseras genom påvisande av ägg i faeces med direktmikroskopi alt genom maskfynd i faeces.


SPRINGMASK

2-3mm långa, vita, sytrådssmala. Barn drabbas ofta.

Diagnos: Tejp-prov med mikroskopi (ägg + ev mask)

Behandling: Vermox



SPOLMASK


Daggmaskliknande, ljust brunrosa med spetsiga ändar

Behandling: Vermox


BANDMASK

Binnikemask. Varierande antal segment. Kan bli meterlång. Vanligen smitta via gravad fisk.

Behandling: Niclosamid

TOXOPLASMOS

Toxoplasma gondii. Reaktivering ger symptom, ev encefalit. Vid stress, pubertet, graviditet, trauma. Katt är värddjur, zoonos (Sjd som har sin värd [och smittospridare] i djurriket).

Behandling: Antiprotozobeh (Klindamycin), steroider.



INFLUENSA


Akut virusinfektion med plötslig feber, muskelvärk och huvudvärk i december. Efter 3dgr smärtsam torrhosta och ont i trachea.

Diagnos: Påvisning av virusantigen i NPH-aspirat (immunofluorescens). Svar samma dag.

Behandling:

Vaccin erbjuds alla patienter >65. Relenza inom 48h från debutsymptom (hindrar uttransport av virus från celler). Ges om >65 år + epidemiologisk situation.



VACCINATIONER


Passiv immunisering: Tillförsel av antikroppar, t ex bröstmjölksantikroppar (IgA),

el gammaglobulin (ospecifika Ig).

Aktiv immunisering: Individen bildar själv immunitet i from av ak el cellförmedlad immunitet.

”Levande vaccin”: MPR, BCG. Kan ge upphov till en lindrig variant av den sjukdom de är avsedda för. Risk för barn som är steroidbehandlade eller har immunbristsjukdom.


Det svenska allmänna vaccinationsprogrammet:

Polio, DTP, Hib och kikhosta 3, 5, 12 mån

Mässling, påssjuka, rubella (MPR) 18 mån

Polio 2 5-6år

DT2 (=4:e) 11 år

MPR 2 12 år


Efter 4:e tetanusvaccineringen skydd i 20-30 år. Efter 5:e dosen livstids skydd. Smutsig skada – ge Ig!

BCG-vaccinering till barn som har nära kontakt med person som har el haft TBC, barn från vissa länder, el som kommer vistas i vissa länder med högre Tb-frekvens.



TURISTVACCINERING


Destination, typ av resa (primitiva förhållanden etc…), resans längd.

Gammaglobulin hjälper mot HepA + mässling (och inget annat) i 3 månader.

Haverix ger skyddande effekt efter 5 dgr. Boosterdos efter 6-12mån och därefter 20 års skydd.

Typhim Vi mot S. typhii/ parathyphii. Afrika, Asien, Sydamerika

Malariaprofylax. Vid oklar feber efter utlandsvistelse, misstänk alltid malaria el S. Typhii!

Gula febern (Stamaril)

Japansk B-encefalit förekommer på landsbygden i sydostasien där grisar förekommer.

Dukoral för visst skydd mot turistdiarré, samt kolera (ingen svensk får kolera).

Reseprofylax: Tabl Lexinor 200mg morgon och kväll för riskgrupper.

Turistdiarréer orsakas oftast av ETEC. Mjölksyrebakterier har viss effekt som profylax. Loperamid (Travello, motilitetshämmare) och vätskebehandling är primärbehandling.



GULA FEBERN

En leversjukdom som sprids via myggor. WHO förespråkar obligatorisk vaccination till resenärer till/ från vissa områden i Afrika (kring 15:e breddgraden), samt Sydamerika (Amazonasbältet). Vaccinet har 10 års giltighet.

Kontraindikationer: Gravid, spädbarn, immunsupprimerad.



MALARIA


Plasmodium vivax, ovale, malariae, falciparum. Ffa i Afrika, Asien och Sydamerika. Falciparum är allvarligaste sorten - fler parasiter ger kontinuerlig sjukdom utan perioder av feberfrihet, samt kan ge mikrotromber (cerebral malaria). Ovale och vivax kan ligga latenta i levern (hypnozoiter).

Diagnos:


Mikroskopi: Förekomst av plasmodier i tjock droppe? Identifiering i tunt blodutstryk.

Ibland även serologi, antigentester (för falciparum).

Lab: Hb (hemolys, hypersplenism, BM-suppression), V, trc (ssk vid falciparum), Bil (hemolys + leverpåverkan).
Malariaprofylax:

Undvik stick (myggmedel, täckande klädsel, myggnät).

Medicinering beroende på destination, Klorokinfosfat, Paludrin, Lariam. Ger ej 100% skydd.

Behandling falciparum: Fansidar, Malarone (icke allvarlig form), Klorokinfosfat...



DIFTERI


Corynebacterium diphteriae. Tjocka, gulvita beläggningar (membraner), går att ”skala” av. Går utanför tonsillerna. Toxinet angriper hjärta, njurar och CNS. Får ej toxinsjukan om vaccinerad.

Diagnos: Svalgodling, blododling, toxinpåvisning. EKG.

Behandling:

Erythromycin + difteriantitoxin

Isolera, anmäl, smittspåra.

INFEKTIÖSA EXANTEMSJUKDOMAR


Utslag? Fråga alltid Ätit medicin? Vaccinerad?

Scarlatina, morbilli, rubella, varicellae, exanthema subitum mfl.

Amimox+Mononucleos=utslag.
SCARLATINA

Scharlakansfeber. GAS- infektion som efter 1-2 dgrs feber och halsont ger finprickigt utslag (liknar solbränna) ffa i axiller, ljumskar och bål, cirkumoral blekhet, ”smultrontunga”. Huden kan kännas som sandpapper. Efter 1-2v fjällande händer. Pos Strep-A.

Behandling : Ge PcV i 10dgr. ASA el kortison vid reumatisk feber.

Komplikationer: Artrit (1v), endokardit (2v), nefrit (3v).



MORBILLIVIRUS


Mässling. Ger feber, svår hosta, snuva och konjunktivit. Därefter storfläckigt utslag som kan tryckas undan, Kopliks ”mjölkstänksliknande” fläckar på kindernas insida. Ljuskänslig. Rtg pulm visar interstitiell teckning (bilateralt fläckig bild som vid viruspneumonit). Främst invandrare som ej blivit vaccinerade. Gammaglobulin har skyddande effekt även efter utbrott.
RUBELLA

Röda hund. Debuterar med halsont och konjunktivit. Debut av diskret, småfläckigt, exantem i ansiktet efter ca 17dgr (saknas ibland) och sprider sig. Ledbesvär händer/ fötter. Hög missbildningsrisk i första trimestern. Abort < 12v. Gör en diff (mkt plasmaceller), virologisk us. Anmälningspliktig sjd.


VATTKOPPOR (VARICELLA)

2-3 veckors inkubationstid. Efter 1 dags feber och trötthet kommer makulopapler och sedan vesikler som sprider sig från bålen till hela kroppen. Utslag i hårbotten, kindens insida typiskt. Stor smittsamhet en vecka efter debut! (Aerosol från luftvägar el direktkontakt.) Värre för vuxna, farligt för immunsupprimerade. Utslagen torkar in till krustor efter en vecka - då ej längre smittsam. Kan reaktiveras som Herpes Zoster.


Behandling: Barn behandlas normalt ej, ev antihistamin mot klåda, receptfri kylbalsam. Vaccination ingår ej i barnvaccinationsprogrammet. Heracillin vid sekundärinfektion. Aciklovir kan ges till vuxna och immunsupprimerade.
Gravid kvinna:

Ge modern Valtrex före förlossning som sker på infektionskliniken. ZIg (zoster Ig) till barnet direkt efter förlossning + Zovirax.



HERPES ZOSTER


VZV vilar i nervganglier och bältros utbryter när viruset reaktiveras, med utslag längs dermatom. Kan hos immunsupprimerade ge pneumonit.

Förhindra postherpetisk neuralgi. Väg in ålder >65 år, sjd duration <72h efter blåsdebut före behandling med T. Valtrex. Ophtalmicus/ Oticus, immunsupprimerade behandlas alltid, ev Geavir (iv).


EXANTHEMA SUBITUM

”Tredagarsfeber”. Herpesvirus. Efter 3-4 dagars hög feber kommer generellt blekrött exantem över hela kroppen. Samtidigt försvinner febern. Utslagen försvinner inom 2 dagar utan behandling.



HAND-FOT-MUNSJUKA


”Höstblåsor”. Par dagars lätt förkylning och feber följs av först röda makulae och sedan såriga vesikler i munnen. Samtidigt ett makulopapulöst exantem på händer och fötter som sedan förvandlas till vesikler. Utslagen försvinner efter 3-4 dagar.

ERYTHEMA INFECTIOSUM


”Femte sjukan”. Parvovirusinfektion. Efter några dagars sjukdomskänsla, måttlig eller obetydlig feber och diffus värk i kroppen ses i typiska fall ett rött, sammanflytande utslag på kinderna (som efter en örfil), samt utslag på extremiteterna. Behandlas ej.

INFEKTIONER UNDER GRAVIDITET OCH PARTUS




BARNSÄNGSFEBER


GAS (S. Pyogenes) el stafylokocker.

Symptom:

Frossa, begynnande erysipelas. En del får finprickigt makulöst, knottrigt exantem – toxinreaktion. (Scarlatina + TSS…)

Odling: Sår, blod, flytningar

Vätska, inotropi, FFP, IVA, Zinacef (el Dalacin, Heracillin), ev steroider.

PERINATALA INFEKTIONER HOS BARN


Ofta diffusa.

Tidiga, dag 1-2, pneumoni el sepsis, oftast GBS.

Pneumoni: Bensyl-PC iv 1-2dgr, därefter PcV i 7dgr (Kåvepenin 50mg/kg/d x2)

Sepsis: Bensyl-PC + netilmicin.
Sena, efter 10-14 dgr, oftast KNS hos prematurer <28v pga CVK.

Feber, apné, syrebehov, andningsinsuff. Blododla. Vancomycin.


Chlamydiainfektion ska behandlas (Erythromycin) annars kan barnet postpartum utveckla pneumoni och/ eller konjunktivit.

FÄSTINGBURNA SJUKDOMAR
Ixodes ricinus vanligaste vektorn av Borrelia, TBE-virus, Francisella tularensis (harpest), Ehrlichia och Babesia (sällsynta). Vissa högriskområden för respektive sjukdom. Kan få sjukdom även av nymfstadiet (1-2mm).

BORRELIA


Flera spiroketarter med olika klinisk bilder. Tidig lokaliserad infektion, disseminerad infektion och kronisk infektion. Manifestation, ffa från hud, leder och nervsystem.

Dermatoborrelios:

Erythema migrans (EM) är kardinalsymptomet vid infektion. Ringformat utslag, som uppkommer efter 2-3v hos 75%. < 5cm sällan EM. Ej borreliaserologi.

Multipel erythema migrans hos några få procent med disseminerad infektion. Upp till ett hundratal små, ej migrerande erytem, oftast med allmänsymptom.

Acrodermatitis chronica atrophicans (ACA), kronisk manifestation med blåröd missfärgning, ofta på underbenen (ev med molande värk el domningar). Uppkommer lång tid efter infektion.

Neuroborrelios:

Meningit med lindriga symptom som huvudvärk. Nackvärk vanligt.

Perifer facialispares, ffa barn – kan ej sluta ögonen, rynka pannan, lyfta mungiporna. Ej smak på tungans främre del. Tänk även på Bell´s pares (idiopatisk pares, som ofta föregås av smärta runt ögonen).

Komplikationer: ACA, Neuroborrelios, Borreliaartrit (återkommande korta attacker av värk och svullnad i enstaka leder, ofta knälederna), kardit, lymfocytom (örsnibb, bröstvårta).

Stadium I: EM, lymfocytom.

Stadium II: Neuroborrelios, artrit, kardit.

Stadium III: ACA, sena neurologiska manifestationer


Diagnos:

Alla med stadium II och högre bör följas serologiskt (IgG+IgM bestäms med ELISA på blod och likvor). LP-bild som serös meningit vid neuroborrelios (monocytär övervikt, proteinstegring).


Behandling:

Stadium I: PcV 1g x 2-3 i 10dgr.

Mer avancerade stadier (el Pc-allergi) kräver doxycyklin i dubbeldos i 2-3v (beroende på manifestation). Till barn <9 år + gravida, ge ceftriaxon (Rocephalin) iv 1/d i 14dgr (Bensylpc fler inj).

Profylax: Förebyggande åtgärder, snabb avlägsning av fästingar (överförs oftast efter >2d). Vaccin under utveckling.



TBE


Tick-Borne Encephalitis orsakas av ett flavivirus, som överförs direkt vid fästingbettet.

Bifasiskt insjuknande:

Influensaliknande spt efter 1-2v med lindrig feber, trötthet, huvud- och muskelvärk i 3-4dgr.

1v senare meningoencefalit hos drygt 25% (övriga friska) med hög feber, nackstyvhet, kräkningar och huvudvärk. Encefalittecken inkl ataxi, kognitiv påverkan, axelpares mm.

Diagnos:

IgM i serum är negativt till encefalitinsjuknandet. IgM påvisbart ett år.

LP för diffdiagnos + fastställande av CNS-engagemang.

Ofta långdraget förlopp med restsymptom.


Effektivt vaccin finns. Dos 2 och 3, 1-3 resp 12 mån efter dos 1. Boosterdos var 3:e år.

EHRLICHIA


Bakterie, som oftast ger mkt lindriga influensaliknande symptom, el inga alls.

Blodprov + vaccin.



HEMORRHAGISK FEBER


Virussjukdomar, som påverkar koagulationsstatus med risk för blödning, leukopeni, Kreatininpåverkan, hematuri.

NEFROPATHIA EPIDEMICA


Puumala-virus. Vanlig sjukdom i lappbältet (enbart). Sorkavföring/ urin i hö, lador, trossbottnar – inandas. Kan ge allt från lindriga fall till anuri och dialyskrävande.

Ont nedtill i buken, ofta över njurarna. Brukar ha hematuri, albumin. Neg i stickor, odlingar. Ibland diarréer.

Diagnos: Serologi pos IgM. Coxiella?

Behandling: Symptomatisk behandling. Håll koll på njurar + trc.



Q-FEBER


Coxiella burnetti. Rickettsia. Ofta lunginfiltrat. Kan te sisg som sepsis/ lungsjd.

Tetracyklin, t ex Doxycyklin


Hantavirus: 4 corner disease – besvärlig lungsjuka, släkt med puumala.

Denguefever: 2:a omgången farlig! Myggskydd!

Tularemi: Jägare

IMMUNDEFEKTER


  • Cellulära försvaret. Granulocytdefekter. Gör diff.

  • Humorala försvaret:

Antikroppsfunktion – Ig-brister (IgA, IgG-brist), lymfocytfunktion.

IgG-brist medför risk för kronisk lungsjukdom.

Komplementbrist. Elfores, komplementscreena.


  • 1 antitrypsinbrist. Elfores.

Åtgärder: IVIG var 3:e vecka (renare och högre kvantitet än gammaglobulin). Utred släktingar



SMITTSKYDD


Anmälningspliktiga sjukdomar ska anmälas senast dagen efter diagnos enligt smittskyddslagen. Anmälan göres till smittskyddsläkaren och smittskyddsinstitutet. För vissa sjukdomar skall även anmälan skickas till kommunen.
Smittbärarpenning om ej sjuk, annars sjukpenning.

ANTIBIOTIKA




BETALAKTAMANTIBIOTIKA


Binder till PBP, hämmar korsbindning av peptidoglykaner, dvs cellväggssyntes.

Tiden över MIC-värdet som är av vikt.


• Fenoxymetylpc (Kåvepenin) PcV

• Bensylpc (Bensylpenicillin) PcG

• Isoxazolylpc (Heracillin)

• Cefalosporiner (Zinacef [cefuroxim], Claforan, Fortum [ceftazidim], Cedax)

Enterococcus faecalis och pseudomonas aeruginosa är resistenta för Zinacef.

• Imipenem (Tienam)

• Piperacillin (Tazocin)

• Ampicillin (Amimox)



MAKROLIDER


Hämmar proteinsyntes gm bindning till ribosomer.

• Ery-Max

• Azitromax

TETRACYKLINER


Hämmar proteinsyntes gm bindning till ribosomer.

• Doxycyklin (Doxyferm)



AMINOGLYKOSIDER


Hämmar proteinsyntes gm bindning till ribosomer. Dosen som är av vikt. Behåll dosstorlek öka/ minska intervall. Exempelvis Netilyn.

KINOLONER


Hämmar DNA-gyras

• Levofloxacin (Tavanic)

• Ciprofloxacin (Ciproxin)

• Norfloxacin (Lexinor)



Preparat Biverkningar


Aminoglykosid Njurtoxiskt

Imipinem/ cilastatin Krampanfall

Nitrofurantoin Feber och lunginfiltrat

Trimsulfa Benmärgsdepression (trc-peni), hudbiverkningar.

Vancomycin Pseudoallergisk reaktion = red man syndrome.

Doxycyklin Fototoxiskt utslag




PC-ALLERGI


Endast ett fåtal av PC-reaktionerna är IgE-medierad, typ-I-allergi. Kan även orsakas av annan sjukdom, annat läkemedel, vara toxiska reaktioner (GI-besvär).

Utslag utan klåda – fullfölj behandling.

Utslag med klåda el lindrig urtikaria – avbryt, men provokationstest (peroral provdos).
Om reagerat på liknande prep och ”måste” ge: Ge normaldos el mindre + noggrann observation (beredskap med adrenalin + steroider) ½-1h iv (1 ½ om p.o).

Värdera mikrobiologiska provsvar


MRSA

Methicillinresistenta S.aureus.

Från annat land med sjukhusvistelse – till infektionskliniken för isolering och screeningodlingar (NPH, axill, ljumske, perineum, sår, katetrar).

Personal och besökare ska bära skyddsrock, munskydd, handskar, skoskydd.

Eradikera med Vancomycin.

Exempel på MIC-bestämning med rörspädningsmetoden:

Ampicillin 8 - 4 - 2 - 1 - 0.5 - 0.25 MIC=2 mg/l



Cefuroxim 8 - 4 - 2 - 1 - 0.5 - 0.25 MIC=0,5 mg/l



OPERATIONSPROFYLAX


P.o 1.5-2h före, iv helst just vid op, men ej >2h före (Zinacef + Flagyl).

Ffa rädd för S. Aureus vid hjärtop (sternotomier) – Ekvacillin 2g iv.


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət