Ana səhifə

Historia vid Linköpings universitet är en av landets större historiska enheter


Yüklə 96.3 Kb.
tarix24.06.2016
ölçüsü96.3 Kb.



Förord


Historia vid Linköpings universitet är en av landets större historiska enheter. En del av allt som vi uträttat under 2011 presenteras här i föreliggande verksamhetsberättelse, bland annat sådant vi publicerat och olika uppdrag som vi haft i vetenskapssamhället. Enhetens utbildningsuppdrag omfattar historiestudier upp till och med nuvarande magisternivå. Detta gäller inom ramen för fristående kurs, lärarutbildningen, det kulturvetenskapliga programmet och turismprogrammet, liksom kursgivning på andra fakulteter. Ett förhållandevis stort utbud av internationellt inriktade kurser har också funnits. Enheten har ett särskilt uppdrag för forskningsanknytning av ämnet hi­storia i relation till Tema Q:s kulturarvsprogram.

Vi ingår i en institution som heter ISAK (Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur). Förutom Historia samlas här Media och kommunikationsvetenskap (MKV), Tema Q: Kultur och samhälle, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Centrum för lokalhistoria (Cfl), Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) och utbildningsprogrammen Kultur, samhälle och mediegestaltning (KSM) samt Turism med inriktning mot kulturarv och naturmiljö. Trots divergerande uppgifter mellan de ingående enheterna finns ett antal övergripande gemensamma mål inom det kulturvetenskapliga området som vi samlas kring.
Enheten för historia har under budgetåret 2011 bestått av Avdelningen för historia, Centrum för lokalhistoria, delar av Tema Q: Kultur och samhälle, ledningen för det turistiska programmet liksom de konstnärliga utbildningarna i Vadstena. Detsamma gäller en rad internationella kurser. Ansvaret för de så kallade konstnärliga utbildningarna i Vadstena ingår dessutom i enhetens utbildningsuppdrag. Enhetens utbildningsansvar täcker såtillvida inte bara Linköping och Norrköping utan också Vadstena.
Historia i Linköping genomgår stora förändringar genom pensionsavgångar. Två nya tjänster har tillsatts under året. På några få år kommer vi att byta ut stora delar av vår personal till följd av pensionsavgångar. Jag som skriver detta tillträdde som studierektor i januari 2012, men ansvarar ändå för denna backspegelbetraktelse.

Linköping våren 2012


Hans Nilsson

Enhetsansvarig


Verksamhetsberättelse 2012

Enheten för historia


Avdelningen för historia vid Linköpings universitet är en av de större historieenheterna inom det svenska universitets- och högskolesystemet. Alltjämt har vi många sökande till våra kurser både de som sker inom lärarprogrammets ram och de som ges som fristående kurser. Historieämnet har under hela sin existens haft ett nära och intimt samarbete med andra äm­nesavdelningar, forskningsteman, institutioner och fakulteter liksom det nationella historikersamhället. Samverkan och integration är något av ett signum för historikerna vid enheten.

Grundutbildning

Grundutbildning i historia, turism och kulturarv liksom ett antal s.k. kortare kurser samt de internationella kurserna, Sverige – kultur och samhälle, Sweden and the Swedes, The Swedish Model och mastersprogrammet Nordic Studies har utgjort en­hetens huvudsakliga grundutbildningsuppdrag. Utöver detta ger enheten sommarkurser i Historisk arkeologi, och Kulturarvets frågor. Idag ges grundutbildning i ämnet historia från 1-120 hp. Ämnet ansvarar vidare för histo­rieutbildningen inom lärarutbildningarna i Linköping, inklusive medverkan i olika specialmo­ment som exempelvis tvärvetenskapliga baskurser och examensarbeten. Ämnet deltar i och utgör betydande inslag i kurser på det kulturvetenskapliga området inom det Kulturvetenskapliga kandidatprogrammet och de turistiska ämnena, liksom i kurser riktade till utländska studenter. Utöver detta bedrivs även kursverksamhet i teknikhistoria gentemot teknisk fakultet. Historieämnet har också det övergripande ansvaret för de konstnärliga sommarkurserna i Vadstena. Dessutom medverkar personal vid kursgivning på andra institutioner.

Enheten ger både ämnesspecifika och interdisciplinära kurser. 2007 fanns 518 studenter registrerade vid våra kurser och program, 2008 nyregistrerades 447, 2009 var samma siffra 456. Ökningen fortsatte under 2010 då 473 studenter nyregistrerades. För 2011 är siffran 490 studenter. Till detta kommer de c:a 90 studenter som inom det kulturvetenskapliga basblocket studerar historia upp till 22,5 hp. Drygt hälften av studenterna på motsvarande A-C nivå har utgjorts av lärarstudenter.
Ekonomi och genomströmning
Grundutbildningsuppdraget utgör det huvudsakliga ekonomiska underlaget för enheten. Den externa finansieringen av verksamheten är fortfarande långt ifrån tillfredsställande. Av dessa skäl är enheten känslig för förändringar av de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva en högkvalitativ grundutbildning. Den sedan flera år pågående urholkningen av de ekonomiska ramarna är en annan sådan faktor.

Historieavdelningen visade ett ekonomiskt underskott som uppgick till c:a 700 000 kronor under 2011 att jämföra med ett underskott på 600 000 för 2010, 1,7 miljoner för 2009 och 1,4 miljoner 2008. Vi har brutit en negativ trend och är förhoppningsvis på väg mot balans i vår ekonomi. Orsaken till det negativa resultatet är att finna i vikande studerandeantalet och den tid det tar att anpassa kostnadssidan till detta. Detta mönster tycks finnas även i andra ämnen och utbildningar. Emellertid verkar det som om den nedåtgående tendensen planat ut, vilket, i kombination med flera pensionsavgångar inom de närmaste åren, ger oss en möjlighet att på sikt anpassa oss på en lägre nivå. Att lärarkåren bestått av seniora lektorer och en stor andel professorer är positivt för verksamheten men innebär också dryga lönekostnader.


Ett mått på genomströmningen utgörs av antalet examinerade uppsatser på påbyggnads- och fördjupningsnivåerna, se nedanstående tabell 1.

Tabell 1. Genomströmning mätt i antalet examinerade uppsatser inom historieämnet.





2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Hi 2

67

78

82

77

50

57

71

42

62

61

37

Hi 3

33

39

48

44

43

45

46

33

42

40

32

Hi 4

17

14

11

14

8

4

7

4

4

7

2

Över tid har antalet examinerade uppsatser varit relativt konstant, trots ett något vikande studerandeunderlag på dessa nivåer. För året 2008 kan vi dock notera en tydlig minskning på alla nivåer. Under 2009 sker dock en återgång till tidigare siffror något som bekräftades 2010. 2011 innebar en återgång till 2008 års nivå. Då studerande inom lärar- och kulturvetarprogrammen ingår i ovanstående sammanställning synliggörs inte eventuella skillnader i faktisk genomströmning mellan olika studerandekategorier. När det gäller D-nivån bör det påpekas att kursen sedan sex år tillbaka endast ges under vårterminen.




Pedagogisk utveckling och nya kurser
De utbildningar som enheten har gett har genomgående fått mycket god respons från berörda studenter. De utvärderingar som gjorts har fått höga poäng från de studenter som deltagit i dessa. Ett exempel på detta är att sedan det digitala utvärderingsprogrammet KURT infördes under 2007 har ämnet fått omkring fyra poäng på en femgradig skala genomgående, vilket får anses vara mycket tillfredsställande Ett problem som ämnet delar med många andra utbildningar är en svag svarsfrekvens/återkoppling från studenterna. Vid sidan av KURT förs därför en fortlöpande dialog mellan undervisande lärare och studenterna avseende undervisningens uppläggning och examinationer. Valda studeranderepresentanter för Hi1, Hi2, Hi3 och Hi4 utgör tillsammans med studierektor, administratör och två lärare terminens ämnesnämnd som sammanträder vid terminsslutet för att utvärdera de olika kurserna. De två sammanträden som ämnesnämnden genomförde under 2011 visade att studenterna var mycket nöjda med utbildningen.
Under slutet av 2007 inleddes ett omfattande självvärderingsarbete initierat av Högskoleverket - ett arbete som fortsatte även under 2008. Resultatet blev mycket positivt för historieämnet i Linköping. HSV konstaterade att kompetensnivån bland lärarna var hög och att ämnet hade en mycket god forskningsanknytning. Det enda man egentligen anmärkte på var den sneda könsfördelningen inom lärarkåren, något som ämnet, med rådande anställningsförfarande, knappast kan lastas för.

Under 2010 och 2011 var frågan vilka lärosäten som skulle få examensrättigheter i den nya lärarutbildningen mycket viktig. Vid LiU lades det ner ett mycket omfattande och förtjänstfullt arbete med ansökningarna. Ett par av avdelningens lärare gjorde goda insatser i detta arbete som resulterade i att LiU, som enda lärosäte, fick alla examensrätter man ansökt om.


Skriftserien ”Socialhistoria i Linköping”

Skriftserien ”Socialhistoria i Linköping”, som framför allt publicerar goda uppsatser på C- och D-nivå, har under året utkommit med nummer 26, som innehåller en C-uppsats av Sanna Lundgren samt en D-uppsats av Elin Björk.


Forskning

Villkoren för att bedriva forskning vid enheten är sedan många år tillbaka styrda av strukturella faktorer. Att Linköpings universitet generellt sett har begränsade fakultetsanslag är en sådan. Detta innebär vidare att disciplinära miljöer, som exempelvis historia, har svårt att alls kunna bedriva forskning utan är beroende av externa anslag, något som under det senaste året erhållits. Då alla lärare i någon mening är aktiva forskare innebär detta, per definition, att forskning huvudsakligen sker på ofinansierad/ideell basis. Den forskning som redovisats under året presenteras i bilaga1. I någon mån har detta möjliggjorts genom att inom ramen för lektorstimmen på organisatorisk väg (enligt fakultetens GrundGuide) försöka frilägga perioder av sammanhängande forsknings-/forskningsförberedande tid. Fakulteten har även sedan ett antal år tillbaka anvisat särskilda medel för ämnets forskningsanknytning till Tema Q. Medlen har använts för insatser inom forskarutbildningen, forskningsförberedelse och doktorandfinansiering. Sedan ett antal år har vidare institutionen avsatt medel för forskningsförberedande verksamhet (till exempel att skriva ansökningar), något som även fakulteten bidragit med. Under 2011 bar detta frukt i och med att en av ämnets medarbetare fick forskningsfinansiering under flera år framöver. Som en ytterligare förstärkning har rektor anvisat medel motsvarande en kvarts tjänst för forskning. Dessa har tagits i anspråk under 2011.


Forskningsprofilen vid avdelningen kan generellt beskrivas i termer av social-, kultur- och lokalhistorisk. Forskningsprofilens tre ”ben” är oftast intimt sammanflätade med varandra. Därför är det relevant att benämna den samlade profilen vid avdelningen i termer av Social and Cultural Studies. Inom denna både humanistiska och samhällsvetenskapliga profil har rymts även forskning kring funktionshinder och våld. Slutligen bör tilläggas att flera av avdelningens medarbetare medverkar i såväl nationella som internationella forskningssamarbeten.

Forskarutbildning

Flera studenter går varje år vidare till forskarutbildning. Doktorander från grundutbildningen i historia har funnits vid Civitas, samtliga teman, Institutet för handikappvetenskap, Vuxnas lärande samt Pedagogiskt arbete, liksom bl.a. inom den nationella forskarskolan och vid andra universitet i Sverige och utomlands.


Då någon särskild forskarutbildning i historia inte förekommer vid Linköpings universitet är ämnet framförallt anknutet till Tema Q. Bristen på såväl forskning som forskarutbildning inom ämnet har således fått till följd att flera historiker söker sig bort från LiU till andra institutioner såväl inom som utom landet.
Tema Q: Kultur och samhälle
Tema Q är uppbyggt kring fem profilområden. Flera av dessa har stor relevans för historieämnet. Sommaren 2002 antogs de första doktoranderna till Tema Q. Hälften av de antagna hade sin grundutbildning i historieämnet. Av dessa hade fyra av fem sin grundutbildning vid Linköpings universitet. Många av doktoranderna liksom några av de seniora lärarna vid temat har verkat inom enhetens grundutbildningsuppdrag. På motsvarande sätt har lärare vid enheten varit biträdande handledare och lärare för dessa doktorander, samt som ansvariga för den så kallade tvåårskontrollen. Vid 2004 års intag om sex doktorander antogs en med grundutbildning i ämnet. Denna doktorand, i huvudsak finansierad genom historieämnets forskningsanknytningsmedel, disputerade 2009. På samma premisser antogs ytterligare en doktorand 2010. Under 2008 disputerade tre doktorander, som gjort en del av sin grundutbildning inom historieämnet vid LiU. Genom Tema Q:s tvåcampuskaraktär har en del av dessa doktorander fasta arbetsplatser vid enheten. Övriga har, liksom några av professorerna och CKS, arbetsplatser i Linköping. Sambandet mellan historieenheten och tema Q har stärkts genom gemensamma projekt och seminarier. Exempel på detta är samverkan mellan Historias högre seminarium och Q-seminariet. Även ventilering av dotorandforskning förekommer på dessa seminarier. Forskningsfält som ryms inom begreppen urbana studier, turism och ISAK-seminariet är exempel på områden där vi samverkar.
Centrum för lokalhistoria

Centrum för lokalhistoria (Cfl), har eget budget- och verksamhetsansvar och utgör en arbetsenhet inom Enheten för historia. Rektor har efter en utredning ställt sig bakom centrets fortsatta existens som ett universitetscentrum. Cfl inrättades 1988. Centrums verksamhet anknyter både till universitetets så kallade tredje uppgift och den interna forskningsverksamheten, bland annat genom internetportalen ”Kulturarv Östergötland”. Kulturarv Östergötland utgör Centrums plattform emot allmänheten och fritidsforskarna i regionen. Kulturarv Östergötland finansieras genom Östsam och de ingående organisationerna. Här verkar Centrum tillsammans med de stora kulturinstitutionerna på både regional och lokal nivå: länsmuseum, länsstyrelse, arkiv, bibliotek och kommunerna.

Centrum för lokalhistorias betydelse både som forskningsinitierande organisation och som en aktör mot universitetets omvärld kan inte nog betonas. Den mediala uppmärksamheten mot verksamheten har även under detta år varit stor bland annat genom det anslag Centrum fått för att digitalisera Linköpings historia som har lanserats i bred skala med stort intresse från media.

Centrum för lokalhistoria leds av en externt tillsatt styrelse bestående av personer från såväl universitetet som representanter från samhället utanför akademin. Föreståndare för verksamheten är Hans Nilsson och ordförande i styrelsen är Christer Knuthammar. I övrigt finns representanter i styrelsen från Linköping, Motala och Linköping liksom från universitetets kärnverksamhet.


Samverkansuppdraget

Enheten har alltid prioriterat den s.k. tredje uppgiften, dvs. forskarsamhällets kontakter med samhället i övrigt. Tredje uppgiften (samverkansuppdraget) ingår såtillvida som en naturlig del av den vanliga verksamheten. Centrum för lokalhistoria, tillsammans med Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) – bägge vid institutionen, är därvidlag ledande på universitetsnivå avseende detta. Projektet Kulturarv Östergötland är ledande i landet inom sitt fält. Popularisering av vetenskapligt arbete genom föreläsningar, tidskrifts- och tidningsartiklar har också varit omfattande. Under året kan redovisningen av arbetet med Linköpings historia på nätet tjäna som exempel.


Brukskultur Åtvidabergs arbete i samverkan mellan universitet, kommun och lokala kulturaktörer syftar till att bygga upp en arkivdepå för bruksbygdens och industriortens arkiv i Åtvidabergsområdet med tillhörande forskarrum, som har utnyttjats av såväl lärare och elever i grundskola och gymnasium som av fritidsforskare, uppsatsskrivande studenter samt svenska och utländska postgraduerade forskare. Tillsammans med en satsning på ett Ekomuseum Åtvidabergs bruksbygd har projektet allt mer uppfattats som en modell för andra kulturarvsprojekt. Ett Bruks- och Facitmuseum som nav i det ekomuseala systemet invigdes 2001. Brukskultur Åtvidaberg utgör såtillvida ett synnerligen gott exempel på både samverkan mellan universitet och omkringliggande samhälle och hur kulturarvets praktiker kan gestaltas. Verksamheten leds numera av en ideell förening med ekonomiskt långtidsavtal med Åtvidabergs kommun. Enheten för historia är representerad i såväl föreningens styrelse som i dess referensgrupp.
Personal från enheten innehar också ledande uppdrag inom ramen för samverkansuppdraget. Här kan nämnas folkrörelse- och föreningsarkiv på nationell, regional och lokal nivå, liksom Vadstena landsarkiv. I detta sammanhang bör även nämnas återkommande kontakter med regionens historielärare i form av seminarier och fortbildning. Ett resultat av dessa kontakter kan bli etablerandet av en östgötasektion av Historielärarnas förening. Medarbetare från enheten har medverkat flertalet gånger i medier såsom radio, TV och tidningar.

Seminarieverksamhet

Under året har ett antal allmänna seminarier hållits för C- och D-studenter. Vid dessa har framför allt nydisputerade forskare fått presentera sin forskning. Avdelningen bedriver också sedan länge ett så kallat högre historiskt seminarium. Detta seminarium, som även är öppet för studerande på magisternivån, sammanträder flera gånger per termin, med medverkan från såväl många forskningsmiljöer vid Linköpings universitet som andra nationella historiska miljöer. Lärare från Nordic Studies (från Finland) höll under året ett seminarium i samarbete med mastersprogrammet.


I mån av tid och intresse har enhetens personal deltagit i andra enheters seminarieverksamhet och då särskilt olika doktorandseminarier. Denna verksamhet har underlättats med hjälp av ny teknik. Institutionen har skaffat en videokamerautrustning i såväl Linköping som Norrköping vilket möjliggör både seminarier och konferenser på distans.



Internationalisering

Enheten har sedan många år tillbaka haft ett välutvecklat internationellt arbete. Det gäller inte minst inom det socialhistoriska fältet. Flera medarbetare har medverkat i internationella konferenser genom papers och föredrag samt verkat som sessionsledare och i övrigt deltagit i konferensorganisation. (Se Bil. 1)

Avdelningen ligger långt framme i utvecklandet och ledandet av internationella kurser. Det gäller Sverige – språk, kultur och samhälle (tidigare Scandinavian Area Studies), Sweden and the Swedes, The Swedish Model, Swedish Experiences och engelskspråkiga varianter av Historia 2, 3 och 4 (i form av tutorbaserad utbildning) samt vidareutvecklandet av den mångdisciplinära kursen European Integration som ingår i IEI:s utbildningsuppdrag. En Bologna-anpassad tvåårig mastersutbildning, Nordic Studies, som har utvecklats i samarbete med fyra andra nordiska universitet (Åbo, Aarhus, Tromsö och Island), startade hösten 2009 med stöd av Nord-plus.
Personal från avdelningen deltar i det tematiska nätverket CliohNet2, som omfattar ett 70-tal europeiska länder med grundutbildning i historia. Inom Socrates finns avtal om lärar- och studentutbyte med Berlin, Cagliari, Salford och Sevilla. Dessutom ingår ämnet i ett flertal mer forskningsinriktade internationella nätverk. Inom det medicinhistoriska området finns flera internationella kontakter och en­hetens personal ingår i forskarnätverk i såväl Europa som USA, t.ex. Social Science History Asso­ciation (SSHA), ESSHC, EAHMH (European Association för the History of Medicine and Health) och flera Nordplus-nätverk. Det aktiva inter­nationaliseringsarbetet omfattar forskningspresentation, internationellt redaktörskap samt arbete som referee för internationella tidskrifter.
I samarbete med Uppsala universitet har Linköping gästats av forskare från Indien som har genomfört föreläsningar här.
För att betona vikten av internationaliseringsarbetet har institutionsstyrelsen utsett en internationell koordinator. Uppdraget gick till en historiker som tillika blev ledamot av filosofiska fakultetens internationaliseringsnämnd.
Jämställdhetsarbete och lika villkor

Jämställdhetsarbetet vid avdelningen bedrivs kontinuerligt utifrån de personalpolitiska policydo­kument som antagits på universitets- och institutionsnivå. Avdelningen har en sned könsfördelningen med få kvinnor. Denna förbättrades tillfälligt i och med anställningen av en kvinnlig forskarassistent 2009 och två kvinnliga lektorer 2010. Härefter har pensionsavgång tillsammans med att tiden gått ut för ett av lektoraten försämrat situationen igen. Med tanke på att ämnet står inför flera nyrekryteringar de närmaste åren på grund av pensionsavgångar finns förutsättningar för en än bättre könsfördelning i framtiden. Könsfördelningen är dock relativt jämn på samtliga grundut­bildningsnivåer och studieresultaten är inte könsrelaterade. Genusaspekter uppmärksammas på samtliga kurser.


Denna självbild har bekräftats av både den analys som genomförts på institutionsnivå och i den genomlysning av genusperspektiv som, på universitetsuppdrag, tidigare genomförts av Micael Nilsson. Kontakterna med Forum för kvinnliga forskare är frekventa och har också lett till ett samarbete kring maskulinitet. Personal vid enheten har tidigare engagerats i uppbygget av Tema Genus.

Personal vid enheten har dessutom innehaft uppdrag på universitetsnivå när det gäller lika villkor och inom arbetsgrupperna kring genus/jämställdhet respektive funktionshinder.


Personal

Året 2011 har lärargruppen uppgått till tre professorer, två docenter, sex lektorer och en adjunkt, dvs. totalt 12 stycken (Se bil. 3). Under året har en lektor i historia med inriktning mot historieämnets didaktik anställts. En lektor i so-ämnenas didaktik är knuten till avdelningen liksom en gästprofessor, Hans Albin Larsson, som haft delar av sin tjänst här. En forskarsassistent anslöt till ämnet i december 2009, vilket var en välkommen förstärkning av forskningssidan. Till ämnet finns ytterligare en professor knuten. Det gäller professuren kring historiebruk och kulturarv vid Tema Q. De flesta lärare är aktiva forskare. Flera inne­har dessutom lednings- och utvecklingsuppdrag på institutions-, fakultets- och universitetsnivå. I enheten ingår dessutom en utbildningsadministratör. En växande administrativ arbetsbörda har resulterat i att ämnet, med början år 2011, anställt ytterligare en administratör på 40%. Personal från Tema Q, med historisk profil, som stationerats i Linköping ingår också i enhetens ansvar.

Vid universitetet finns fler historiker utanför grundutbildningsämnet; professorer med histo­risk eller idéhistorisk inriktning och postgraduerade lärare och forskningsassistenter finns, liksom ett stort antal doktorander med en historisk grundutbildningsprofil. Flera av dessa används som undervi­sare och/eller handledare vid grundutbildningen. För att kunna fullfölja ämnets utbildningsuppdrag köps motsvarande sammanlagt en dryg halvtidstjänst in från personal från andra discipliner/enheter.

Ledning och administration

Enheten utgör en sammanhållen enhet avseende grundutbildning, forskarutbildning och forsk­ning. Enhetens gemensamma ansvar omfattar därför samtliga dessa områden, inklusive den samhällssamverkan som uttrycks i universitetets samverkansuppdrag. Grundutbildnings­uppdraget är väldefinierat. Ett uppdrag gentemot tema Q, avseende forskningsanknytning, föreligger likaledes.


Under 2011 leddes enheten av Lars Strömbäck som enhetsansvarig och studierektor. Björn Ivarsson Lilieblad har varit inriktningsansvarig för lärarutbildningen och Willy Smith utbildningsadministratör. Kalle Bäck har sedan 2004 varit institutionens prefekt. Lasse Kvarnström är ansvarig för turismprogrammet. Marie C Nelson har varit programansvarig för Nordic Studies.

Under år 2011 har det hållits sju ämnesmötet där aktuella såväl som mera strategiska frågor varit föremål för behandling. Stude­randeinflytandet har garanterats via historieämnets ämnesnämnd som sammanträder en gång per termin.




Bilaga 1

Publikationer 2011:

Sten Andersson

Märkesåret 2009. Hur ett jubileum blev ett utbildningsprojekt. 2011 (under publicering i DISA- antologi)


Staffan Förhammar

”Kustsanatoriet Apelviken: Ett vetenskapliigt filantropiskt projekt i början av 1900-talet", i Motzi Eklöf (red), Naturen, kuren & samhället: vård på sanatorier och kurorter ca 1870-2010, Stockholm 2011.

"Det offentliga tryckets framväxt", i Staffan Förhammar, Jonas Harvard & Dag Lindström (red), Dolt i offentligheten: Nya perspektiv på traditionellt källmaterial, Lund 2011.

Tillsammans med Lasse Kvarnström: "Allmän eller riktad socialpolitik: Begränsningen av kvinnligt arbete inom industrin 1900-1909", i Staffan Förhammar, Jonas Harvard & Dag Lindström (red), Dolt i offentligheten: Nya perspektiv på traditionellt källmaterial, Lund 2011.


Sofia Gustafsson

“Governance of northern European towns in the Middle Ages: the benefits of a comparative perspective” i Jesús Ángel Solórzano Telechea & Beatriz Arízaga Bolumburu (eds.), La gobernanza de la cuidad Europea en la edad media/Governance of the European city in the Middle Ages, Logrõno 2011, s. 47-74.


Björn Ivarsson Lilieblad
"Stadens röst - varietémusik i samhällsdebatten 1870 - 1920", Reimers, Pontus (red.), Arkiven sjunger: nedslag i svensk musikhistoria, Riksarkivet, Stockholm, 2011
Lasse Kvarnström

”Allmän eller riktad socialpolitik; Begränsningen av kvinnligt arbete inom industrin 1900-1909” (tillsammans med Staffan Förhammar), i Förhammar,S, Harvard,J & Lindfström,D (red), Dolt i offentligheten. Nya perspektiv på traditionellt källmaterial (Lund 2011).


”De förrådda kämpara”, (rec av Emma Hillborn), i Historisk Tidskrift 2011:4
David Ludvigsson

”Lärarstudenters relation till historieämnet”, i Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, nr 2011:1, webbpublicerad på http://www.kau.se/nordidactica, 18 s


”Nauszanie historii w szwedzkim szkolnictwie wyzszym” (= ”Svensk högre utbildning i historia”), i Torunskie spotkania dydaktyczne VII: Obraz, dzwiek i smak w edukacji historycznej, Torun 2011 (medförfattare Mikael Alm och Henrik Ågren) 3 s
”Comedians and Romance: History and Humour in Kalabalik”, i Historical Comedy on Screen: Subverting History with Humour, ed. Hannu Salmi, Bristol & Chicago 2011 (Intellect Books), 25 s

”Historien är inte svart och vit”, i Östgöta Correspondenten, 2011.10.28


”Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia” (opponentrec.) i Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, nr 2011:1, webbpublicerad på http://www.kau.se/nordidactica, 4 s
”Läroverkspojkarnas bildningsaktivitet” (opponentrec.) i Historisk tidskrift, 2011, nr 2, 7 s
”Den säkra zonen. Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913─1962” (rec.) i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 2011.
”Stora boken om familjebilder” (rec.) i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 2011.
”Yrkesutbildningen i Sverige 1850–1910” (rec.) i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 2011.
Marie Clark Nelson

Tillsammans med Staffan Förhammar: "Treating Children with Non-pulmonary Tuberculosis in Sweden: Apelviken c. 1900-1930", in Disabled Children: Contested Caring 1850-1979, eds. Anne Borsay and Pamela Dale. Social History of Medicine Series. London: Pickering and Chatto Publishers Ltd, In press.



Hans Nilsson

Johan Krouthén - hemsidan om Linköpingskonstnären Johan Krouthén, hans liv och hans konst, www.johan-krouthen.se . Linköping 2011.
Cardiovascular Disease Occurrence in Two Close but Different Social Environments, i International Journal of Health Geographics 2011. (tills. med Wennerholm, C, Grip, B, Johansson, A, Honkasalo, M-L, Faresjö, T.)
Är det farfars fel att jag är sjuk? Beviljad projektansökan till Riksbankens jubileumsfond, Linköping 2011.
Linköpings historia på nätet, www.linkopingshistoria.se, Linköping 2011. (textproducent - bakgrundstexter, projektledare och sakkunnig)
Stor skillnad” – om ojämlik hälsa i tvillingstäderna Linköping och Norrköping, CKS rapportserie, Linköping 2011. (under publicering)
Demografin i Västerviksbygden, i Västerviks historia, Västervik 2011. (under publicering)
Näringslivet under 400 år, i Västerviks historia, Västervik 2011. (under publicering)
Politiken och offentliga sektorn, i Västerviks historia 2011. (under publicering)


Conference papers 2011:
Sofia Gustafsson
Relationen mellan medeltidens städer i Öresundsregionen, Malmö Museum, Teknik och sjöfart. Ny forskning i Øresundsregionens og Østdanmarks middelalderhistorie, 6 oktober 2011.
Marie Clark Nelson
Nature's Magic: Transplanting Treatment of Non-pulmonary Tuberculosis in Sweden about 1900” in session L5 Making Health in the Progressive Era.” 36th Social Science History Association Annual Meeting, Boston, Mass., “Generation to Generation,” 17-20 Nov. 2011.
Non-pulmonary tuberculosis and the Spread of Medical Knowledge around the Turn of the Century 1900” paper presented to den 23. Nordiske medisinhistoriske kongress, 25-27 maj, Oslo, Norge.
Bilaga 2

Uppdrag 2011
(Uppdrag m.m. på institutions- fakultets- och universitetsnivå eller motsvarande externt för enhetens personal budgetåret 2011. Externa föreläsningsuppdrag – eller undervisning å annan institution - är inte medtagna då sådana normalt ingår i utbildningsuppdraget.)

Anna Ahlgren, utbildningsadministratör

-utbildningsadministratör för historia, turismprogrammet och MKV

-webansvarig för turism

-sekreterare i programrådet för turism

Sten Andersson, docent
-Kursansvarig för The Swedish Model

-Kursansvarig för European Integration

-SULFs representant i institutionens LSG-grupp

-arbetsmiljöombud vid institutionen

-ledamot av ISAKs institutionsstyrelse

-ledamot av LIU:s elitidrottsgrupps styrelse

-deltagare i Tempusprojektet Joint European Project



Kalle Bäck, professor

-prefekt vid ISAK

-handledare för japansk doktorand

-ledamot av Migrationsverkets etiska kommitté

-ledamot av campusrådet Norrköping

-suppleant i Regionala etikprövningsnämnden
Staffan Förhammar, professor emeritus

-ledamot av arbetsgruppen för Funktionshinder, Lika villkor.


Björn Ivarsson Lilieblad, lektor

-biträdande studierektor/inriktningsansvarig (lärarutbildningen), från 1/7


Anna Johnsson Harrie

-koordinator för didaktik i samhällsämnena (DISA)


Svante Kolsgård, adjunkt

-vetenskaplig ledare av Åtvidabergsprojektet, Brukskultur Åtvidaberg

-kontaktperson för samverkan med Västerviks kommun/Västerviks museum

-medlem av nätverk för främjande av länets bruks- och industrihistoria


Lasse Kvarnström, lektor

-programansvarig för Turismprogrammet

-ledamot av Liu:s grupp för jämställdhet och genus

-ordförande i Linköpings Föreningsarkiv

-kontaktperson för utbyte med Berlin (Tyskland), Sevilla (Spanien) liksom Nordplusnätverk via Pori (Finland)

-ledamot av Akademiska föreningens styrelse vid Liu

-referensgruppsledamot för Brukskultur Åtvidaberg

-suppleant i styrelsen för kvinnoforum, LiU

-ledamot i TAM:s forskningsråd

-biträdande handledare vid Tema Q



Marie Clark Nelson, professor emerita

-programansvarig för mastersprogrammet Nordic Studies

-kursansvarig – Nordic History (30 p.)

-kursansvarig, Sweden and the Swedes

-kursansvarig, Europe in the World

-ledamot av filosofiska fakultetens stipendiekommitté

-ISAK:s internationella koordinator

-ledamot av fil. fakultetens internationaliseringsnämnd

-sakkunnig, foass tjänst, Stockholms universitet

-sakkunnig. Befordran till professor, Høgskolen i Østfold, Halden, Norge

-ledamot av betygsnämnd, Inst. för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

-LiU:s representant i det internationella nätverket CLIOH WORLD

Referee – Bulletin of the History of Medicine

Referee – Medical History

Referee – Social History of Medicine

ledamot i styrelsen för Östergötlands medicinhistoriska sällskap

Hans Nilsson, docent

-föreståndare för Centrum för lokalhistoria

-ledningsgruppen för Kulturarv Östergötland

-ledningsgruppen nätverket Twincities Research Group

-biträdande studierektor/inriktningsansvarig (lärarutbildningen) t.o.m. 30/6

-biträdande handledare vid Tema Q
Erik Petersson

-redaktör för Socialhistoria i Linköping


Willy Smith, utbildningsadministratör

-utbildningsadministratör för historia och de internationella kurserna

-webansvarig för historia

-ansvarig för It´s learning på ISAK

-ledamot i programrådet för turism

-sekreterare i ämnesmötet för historia

-sekreterare i ämnesnämnden för historia

-suppleant i ISAK:s styrelse


Lars Strömbäck, lektor

-studierektor för historieämnet

-kursföreståndare för Sverige – språk och kultur och samhälle

-kursföreståndare för kurser riktade gentemot teknisk fakultet

-ständigt adjungerad till ISAK:s styrelse

-ansvarig utgivare för Socialhistoria i Linköping

-ledamot av Kulturvetarprogrammets programråd

-ledamot av Orakelprojektets referensgrupp


Josefina Syssner, lektor

-ledamot (suppleant) av styrelsen för Centrum för kommunstrategiska studier

-ledamot av Global Utmanings forskningsråd för Hållbara Städer

-adjungerad ledamot i programrådet för kandidatprogrammet Turismens Natur & Kultur


Bilaga 3

Historieavdelningens personal 2011


Namn

Tjänst

Akademisk titel

Omf.

Anmärkning

Anna Ahlgren

Administratör

-

80%




Sten Andersson

Univ.lektor

Docent

100%




Kalle Bäck

Univ.lektor

Professor

100%




Staffan Förhammar

Univ.lektor

Professor emeritus

100%

Emeritus från 1 juli 2012

Sofia Gustafsson

Fo.ass.

Fil. dr

75%




Björn Ivarsson Lilieblad

Univ.lektor

Fil. dr

100%




Anna Johnsson Harrie

Univ.lektor

Fil. dr

100%

Föräldraledig 20%

Svante Kolsgård

Univ.adjunkt

Fil. mag.

50%




Lasse Kvarnström

Univ.lektor

Fil. dr

100%




David Ludvigsson

Univ lektor

Fil. dr.

100%

Anst. fr. 1/7 2011 (föräldraledig 20%). Fr.o.m. 10/10 föräldraledig 100%

Marie C Nelson

Univ.lektor

Professor emerita

100%

Emerita från 1 nov 2011

Hans Nilsson

Univ.lektor

Docent

100%




Erik Petersson

Doktorand







Tema Q

Lars Strömbäck

Univ.lektor

Fil. dr

75%




Josefina Syssner

Univ.lektor

Fil. dr

100%




Willy Smith

Administratör

-

100%

80% från 1/9-2011



Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©atelim.com 2016
rəhbərliyinə müraciət