Beroendecentrums kurs i prevention
|
|  Yüklə 39 Kb.
|
Beroendecentrums kurs i prevention
belöningssystemet, postakut abstinens, egenvård – minska stress, vanliga riskfaktorer
assistent
Preventionskurserna är övergripande och inriktade på att medvetandegöra ”vad som sker, vad som kan ske, varför jag beter mig speciellt” samt en grundläggande handlingsberedskap. Hjärnans belöningssystem Beroendeskapande medel påverkar i varierande grad signalsubstanser (dopamin, serotonin, GABA, glutamat, endorfiner m.m.), vilket medför att droger har olika effekter som upplevs på olika sätt. Den biologiska funktionen med ett lust- och belöningssystem som förstärker vissa beteenden är överlevnad. Att känna välbehag är en positiv förstärkning, en belöning som normalt uppkommer vid intag av dryck, mat, sex m.m. Men eftersom släktets fortbestånd kräver att dessa beteenden upprepas varar belöningskänslan inte särskilt länge. Liksom vissa signalsubstanser utlöser belöningskänslan finns motriktade system som bidrar till att belöningskänslan klingar av. Vid kontinuerlig användning av beroendeskapande läkemedel aktiveras även de motriktade system som ska förhindra att långa tillstånd av belöning uppstår. Dessa motriktade system, t ex glutamatsystemet, stabiliseras efter en längre tids missbruk. När missbruket upphör har individen att kämpa med två förändringar i hjärnan – dels minnen av belöningseffekterna av drogerna ( sug, craving), dels de aktiverade motriktade system som upphör att verka först efter en längre tids nykterhet och drogfrihet. Det är denna obalans i hjärnan som är den
Postakut abstinens (PAA) kan ses som ett bio-psyko-socialt fenomen, där utöver obalansen i hjärnans belöningssystem, som ger sina specifika symtom, även pålagras den stress som utlöses av att behöva hantera problem och svårigheter utan att kunna ”fly med hjälp av drogen”.
Den postakuta abstinensen pågår oftast under 3-6 månader. Vid långvarigt bensodiazepinberoende kan den pågå längre. Gorski (1995) beskriver symtomen på detta sätt: Oförmåga att tänka klart. Beskrivs som svårigheter att koncentrera sig mer än korta stunder åt gången. Vanligt är även att man fastnar i upprepningar av vissa tankar som mal i huvudet utan att man lyckas samla tankarna på ett normalt sätt. Förmågan att tänka abstrakt kan vara nedsatt. Minnesstörningar. Gäller främst korttidsminnet. I stressiga situationer kan det vara svårt att komma ihåg även viktiga saker som hänt tidigare i livet. Känslomässig över- och underreaktion. Handlar om en tendens att överreagera. Man blir arg för något som man senare tycker är en struntsak eller man blir oroligare och ängsligare än man tycker sig ha anledning till. En del beskriver en motsatt reaktion, de känner sig bedövade och känner inte något alls. Även när man förnuftsmässigt förstår att man borde reagera så känner man ingenting. Sömnrubbningar. Yttrar sig främst i ovanliga och obehagliga drömmar, som kan hindra en från att få tillräcklig sömn. Man kan även ha förändringar i sömnmönstret, t ex att ha svårare att somna in eller att man sover en längre än tidigare. Fysiska koordinationsproblem. Innebär att man besväras av yrsel, balansproblem och långsamma reflexer. Koordinationsproblemen gör att man känner sig fumlig och lätt råkar ut för olyckshändelser. Stresskänslighet. Svårigheter att skilja mellan mycket och lite stress. Ofta känner man sig stressad i situationer som i vanliga fall inte skulle bekymra en. Stress har även den nackdelen att de andra postakuta symtomen förvärras under påverkan av stress Postakut abstinens kan bemästras eller lindras. Ett mål bör vara att undvika stress. Som egenvård rekommenderas
Postakuta abstinenssymtom innebär återfallsrisker. De leder ofta till dåligt självförtroende och social isolering. PAA-symtom listas ofta av patienter i kategorin negativa känslor i IDS-100 formuläret. I en återfallspreventiv kurs bör ett inslag vara att undervisa patienten/klienten i förekomsten av postakut abstinens, berätta att det är ett tillfälligt tillstånd som kan bemästras med olika färdigheter. (Saxon&Wirbing 2004)
Saxon&Wirberg) illustreras/beskrivs begreppet automatiska scheman; situation – tanke – känsla – handling. Genomgång av; Konsekvenser av att dricka/ta droger – Konsekvenser av att vara nykter eller drogfri Utifrån IDS-100 profil på högrisksituationer läggs fokus på:
Ju längre klienten/patienten är inskriven på BC ju fler övning/sessioner i Återfallsprevention. |